Annette Rosengren

Antalet människor som lever under hot om utvisning har ökat under de senaste decennierna. Samtidigt har det vuxit fram en medvetenhet om att dessa människor är ? och kommer att vara ? invånare i Sverige. En bred social rörelse med fokus på irreguljära migranters rättigheter har formerats och bidragit till att lagstiftningen på området förändrats. Människor utan uppehållstillstånd har idag rätt till sjukvård ?som inte kan anstå? och deras barn har rätt att gå i skolan. Utvecklingen är dock dubbel. Över hela Europa stängs gränserna. Och politiska krav på en närmast total exkludering av irreguljära migranter har vunnit gehör. Det som länge framstod som en utveckling mot ökade rättigheter för dessa människor har visat sig handla om återkommande förhandlingar där utgången är oviss. ? I denna antologi analyserar 19 svenska forskare hur tillståndet irregularitet skapas, återskapas och upplevs. Irregularitet förstås som präglat av föränderlighet, pluralism och temporalitet, och inte som en fast identitet eller egenskap. De olika texterna uppmärksammar hur detta tillstånd synliggör en rad dramatiska paradoxer, särskilt i den svenska välfärdsstaten. Texterna diskuterar främst det komplicerade förhållandet mellan medborgerliga och mänskliga rättigheter och verklighetsglappet mellan föreställningen om Sverige som ?världsbäst? på humanitet, jämställdhet och solidaritet och den våldsamma exkludering som sker i den inkluderande välfärdsstatens geografiska och rättsliga marginaler. Maja Sager är biträdande lektor på Genusvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Helena Holgersson är sociolog och arbetar som lektor på Institutionen för kulturvetenskap vid Göteborgs universitet. Klara Öberg är antropolog och affilierad vid IRIS, Écoles des hautes études en science sociales i Paris. Hon undervisar i migration, genus och globalisering vid institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet. Utöver redaktörerna medverkar Henry Ascher, Maria Bexelius, Carin Björnberg Cuadra, Pouran Djampour, Sofi Jansson, Shahram Khosravi, Anna Lundberg, Heidi Moksnes, Amanda Nielsen, Vanna Nordling, Anette Rosengren, Erika Sigvardsdotter, Niklas Selberg, Mikael Spång, Emma Söderberg och Åsa Smith Wahlström.

Retoriken i Sverige handlar sedan några år om att invandringen har varit ansvarslöst hög och inte- grationen misslyckad, och att asylinvandringen har lockat till sig människor som inte bör vara här. Människor födda i länder utanför Europa och deras barn har förknippats med kriminalitet på ett sätt som fått oss att tro att alla kriminella är invandrare. Eller ännu värre: att alla invandrare är kriminella. Återvända har gjorts till ett av de vanligaste orden inom integrationspolitiken, inte människor , rättigheter som flykting , inte humanitet eller omsorg om den andre , och inte heller lyfts nyfikenhet på andra kulturer fram. Utkastad handlar om människor på flykt, om migra- tion, invandring, integrering och vad som händer över tid för människor som har flytt. Den handlar om personer som författaren har följt i Sverige, Grekland och Frankrike. Författaren noterar att Sverige tyvärr inte längre ses som ett land där människor på flykt och invandrare med arbetstillstånd kan känna trygghet. Författaren Anette Rosengren är etnolog, forskare, författare och sedan många år koncentrerad på flyktingfrågor – kanske den mest kunniga inom området, med en rad böcker som belyser flyktingars verklighet, bland annat Jag bodde i Sverige ... (2021), Röster från Aten (2017), Springa på vatten (2014), Vinna eller försvinna (2009). Hon är bosatt i Stockholm.

Aldrig trodde jag att människor skulle tvingas fly från Sverige. Orden kommer från en svensk anhörig till ungdomar som flydde från Afghanistan till Sverige och sedan flydde vidare. Asyl och migration är laddade ämnen, och i Sverige säger politiker att vårt land har gjort tillräckligt. Lagar, regler och attityder till människor på flykt ändrades efter 2015 och har tvingat många att fly från Sverige efter tre-fyra år. En del har varit på flykt mycket längre än så. Flera tusen har sökt sig till Frankrike med kanske större möjlighet att få stanna. Men det innebär nytt språk, nya regler, nya sammanhang. Till en början bor de på gatan, saknar de goda sidorna av Sverige men är oroliga över att tvingas dit för att sedan deporteras till Afghanistan. Annette Rosengren har följt många unga svensktalande afghaner i Paris under deras steg in i det franska samhället. De unga berättar om Sverige och Frankrike, varför de lämnade Sverige, och om sina liv. De visar upp "sitt" Paris och författaren vandrar omkring på gator, i tältläger, söker upp köerna utanför daghärbärgen, och fortsätter hålla kontakt och reser till Paris. Boken beskriver också Frankrikes och EU:s lagar och praxis, det franska civilsamhällets stöd till flyktingar och migranter och hur de unga försöker ta sig fram i allt detta. Olikt Sverige har de flesta hittills fått stanna i Frankrike även om vägen dit kan bli lång. Ett kapitel tar upp Afghanistan och den svårt utsatta minoritetsbefolkningen hazarer, som många i Sverige tillhör. Slutkapitlet resonerar kring Frankrike avseende migration och immigranter. Flykten från Sverige har inte upphört och många som flyr nu har bott fem år i Sverige, ibland mer. Annette Rosengren har skrivit flera böcker om flyktingar i Sverige, Grekland, övriga Europa och nu i Frankrike. I andra böcker har hon skildrat hur människor i Sverige lever sina liv socialt marginaliserade såväl som i välfärdssamhällets trygghet. Hon har varit på plats i många utsatta miljöer och följer gärna samma människor under lång tid. Se också hennes blogg om människor på flykt och om EU:s asylpolitik. Rosengren är fil.dr i etnologi och författare till en rad engagerade böcker. Hon är bosatt i Stockholm.________________________________________________________________________________________________________ "Annette Rosengrens bok om de här unga svenskafghanerna är noggrann, överflödande och viktig." Per Wirtén, Expressen Kultur

Vi vet alla hur omfattande Greklands ekonomiska kris är, något som engagerar hela Europa. Grekerna har det svårt med lönesänkningar, arbetslöshet, nedlagda företag, myndigheter som skär ned, BNP som sjunker. Än värre är det för de flyktingar som hamnar i Grekland på sin väg att rädda eller förbättra sina liv. Annette Rosengren har under lång tid följt ett antal flyktingars liv, öde och kamp för att rädda sig undan krig, död och tortyr. Hon har i perioder levt i Aten och vistats bland dessa flyktingar, intervjuat och samtalat med dem under lång tid, hjälpt dem efter förmåga i deras kamp med polis, myndigheter, rasism och förföljelser. Springa på vatten är ett starkt dokument, en rapport om mänsklig kamp mot avhumanisering och utnyttjande. Ett antal fotografier ledsagar texten och gör det hela än mer anslående för läsaren. Annette Rosengren är etnolog, fil. dr och forskare med många år som intendent på Nordiska Museet bakom sig. Hon har skrivit en rad uppmärksammade böcker, ofta om människor i nödsituationer, och oftast med sina egna personliga fotografier.

Fataburen 2011. Ett område sådant det uppfattas av människor så kan landskapet beskrivas. Landskapet är både natur och kultur och människans uppfattning är avgörande. I Nordiska museets och Skansens verksamhet är föreställningar om landskap och bygd, land och stad klassiska och grundläggande. Landskapet talar om historiska, biologiska, ekonomiska och sociala samband, om konflikter och möjligheter, om makt och fördelning. Tiden i form av minnen och avtryck har stor betydelse, men framför allt är landskapet utsikt och blickfång. I Fataburen 2011 får vi möta några av dem som före oss har fångat landskapet med blicken och med kameran, skapat landskapet som bild och begrepp, ibland också i rent fysisk bemärkelse. Ett tiotal författare från museer, universitet och högskolor närmar sig landskapet på olika sätt och ger oss glimtar av ett kunskaps- och forskningsområde som är både etablerat och aktuellt.

Det svenska kulturlandskapet ur ekologiskt perspektiv. En Sverigeskildring på ett annorlunda sätt, av natur- och kulturmiljöer som alltmer hotas av förstörelse, men samtidigt en kärleksfull skildring av hur människor lever, arbetar och planerar för framtiden.