Annie Woube

I believe that all people need to move about. Actually, some have difficulties in doing so. They stay in their home neighbourhoods where they’ve grown up and feel safe. I can understand that, but my wife and I, we didn’t want that. We are more open to new ideas. This anthology is about seniors on the move. In seven chapters, Nordic researchers from various disciplines, by means of ethnographic methods, attempt to comprehend the phenomenon of Nordic seniors who move to leisure areas in their own or in other countries. The number of people involved in this kind of migratory movement has grown considerably within the last 20 years. Costa del Sol, along the Mediterranean coastline and Österlen in Southern Sweden are two examples of locations that have become attractive to lifestyle migrants. The warmer climate and the expectations of a certain quality of life are recurrent pull factors. The quote above gives voice to one of these seniors, stressing the necessity of moving. The anthology contributes to the international body of literature about later life migration, specifically representing experiences made by Nordic seniors. As shown here, mobility and migration in later life have implications for identities, traditions, feelings of belonging, family and friends, health, images of old age, societal planning and policies, and even for religious attachment. The book presents a joint statement, intended for international scholars in the field, but also for Nordic policymakers and practitioners involved in the daily life and needs of the people who move in later life. The editors Anne Leonora Blaakilde and Gabriella Nilsson are both ethnologists affiliated with the Center for Healthy Ageing, University of Copenhagen, Denmark and the Department of Arts and Cultural Sciences, Lund University, Sweden, respectively.

Kulturformer och kulturskapande står i ett dynamiskt förhållande till de aspekter av människan som ryms i begreppet genus, och att sammanföra vetenskapsfälten genus och kultur kan generera nya intressanta frågeställningar. Syftet med den här läroboken är att visa hur genus kan analyseras ur kulturvetenskapliga perspektiv och hur kultur kan analyseras ur genusvetenskapliga perspektiv. Författarna kommer från olika discipliner - etnologi, antropologi, litteraturvetenskap, musei- och kulturarvsvetenskap, utbildningsvetenskap och genusvetenskap - men förenas i att de alla forskar om genus och kultur, om än utifrån skilda teoretiska utgångspunkter, materialkategorier och analysmetoder. Ambitionen med boken är att redogöra för och lära ut dessa olika metoder till studenter inom ämnen som studerar genus och kultur. Boken har kommit till inom ramen för forskargruppen Genus och kultur på Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet. Redaktörerna Karin S. Lindelöf och Annie Woube har tidigare bland annat publicerat I tjejers spår - för framtids segrar: Om tjejlopp och villkor för kvinnors motionsidrottande (Makadam 2019). Övriga medverkande författare: Jenny Björklund, Emilie Moberg, Andrea Petitt, Cecilia Rodéhn, Helena Wahlström Henriksson, Kajsa Widegren. Finns även som e-bok (ISBN 978-91-7655-460-9).

Motionslopp för kvinnor, så kallade tjejlopp, lockar hundratusentals deltagare varje år och marknadsförs ofta med ord som gemenskap, fest och glädje utan jäkt och stress. De större loppen inramas av kringarrangemang som shoppingtält, underhållning och sociala aktiviteter. Tjejloppen ingår i en allmän motionstrend där framför allt löpning, men även till exempel cykling och skidåkning, har fått ett stort uppsving allt sedan 1980-talets joggingvåg, med förnyad styrka under 2010-talet. De skiljer sig dock från många andra motionslopp genom att värden som hälsa, välbefinnande och njutning lyfts fram extra mycket, medan sådant som prestation och utmaning tonas ned. Vad säger dessa lopp om vårt samhälle och vår kultur? Vilka villkor omgärdar tjejloppen och vilka konsekvenser får de i förlängningen för jämställdheten och könsrelationerna i samhället, för motionsidrotten och för de möjliga sätten att motionera som kvinna? Etnologerna och genusforskarna Karin S. Lindelöf och Annie Woube har studerat fenomenet tjejlopp från 1980-talet och fram till idag med utgångspunkt från mängder av skriftliga och muntliga berättelser, egna observationer och upplevelser av olika lopp samt ett stort medie- och arkivmaterial. Här berättar de tjejloppens historia, vrider och vänder på symboliken i begreppet tjej och undersöker det spänningsfält mellan befrielse och begränsning som kan uppstå i loppens enkönade rum.