Annika Bünz

Vad kan bilder säga om kvinnligt och manligt i det förflutna? I Bildligt talat. Kvinnligt, manligt i 3,2 miljoner år tar vi en tvärvetenskaplig promenad genom ett historiskt bildgalleri, för att ta reda på hur mäns och kvinnors egenskaper åskådliggjorts genom tiderna. Här samlas historiker, antikvetare och arkeologer kring bild som historiskt vittnesbörd om kvinnligt och manligt. Forskarna betraktar återgivningen av "urkvinnan" Lucy, familjeporträtt på antika gravreliefer, kroppsnormer i tidiga vikingaföremål, bildskapande i isländska sagor, skiftande könsfokusering i 1500-talets klädmode, genusaspekter på kröningsceremonier under 1700-talet, kungliga snedsprång under frihetstiden, nakna stenålderskvinnor i dansk 1940-talsfilm och en såväl tillbaka- som framåtblickande utställning om människans evolution. Genom alla dessa olika bilder kan vi få kunskap om historien. Dels klargör bilderna sidor av det förflutnas samhällsliv som inte lika väl låter sig fångas i bevarade texter, dels utgör de tidsdokument i sig själva. Från vissa epoker och samhällen saknas skrifter helt, och då är det just genom bevarade lämningar och bilder som vi alls kan närma oss det förflutna. Den naturliga startpunkten är vår tids uttolkning av de fynd som visar hur länge mänskligt liv varit en realitet. Bokens tidsspann är således hisnande långt: 3,2 miljoner år! Vad som betraktats som kvinnligt respektive manligt varierar i tid och rum. Vad som däremot inte förändrats är en överallt och i alla tider återkommande vilja att göra åtskillnad mellan könen.

A characteristic trait of the maritime museums is that they are often located in a contemporary and/or historical environment from which the collections and narratives originate. The museum can thereby be directly linked to the site and its history. It is therefore vital to investigate the maritime museums in terms of relationships between landscape, architecture, museum and collections. This volume unravels the kinds of worlds and realities the Nordic maritime museums stage, which identities and national myths they depict, and how they make use of both the surrounding maritime environments and the architectural properties of the museum buildings.

Water routes long constituted the most natural way to travel, and the ships that people travelled on also served as an expression of the owner s status and power. The roughly forty ship artefacts in the Maritime Collection at Engelsberg, in the form of figureheads, ornaments and other decorative elements, bear witness to many stories about life at sea. This anthology presents a number of approaches to the many symbols and artistic expressions found on vessels, along with recent photos and new knowledge about the figureheads.

Galjonsfigurer snidade i trä har en visuell kraft som nyttjades av redare och kungar under segelfartygens epok. Samma levande uttrycksfullhet lockar idag både privata samlare och besökare på maritima museer. De är också ett bra exempel på hur föremål kan vandra genom tid och rum, mellan olika sammanhang, och ha skilda och varierande betydelser. Forskarna bakom Galjonsfigurens många öden och äventyr samlas runt begreppet och artefakten galjonsfigur och utforskar några av de kontexter där de gamla föremålen och praktikerna aktiveras i nya meningsskapande sammanhang. Galjonsfiguren är inte bara en artefakt, den utmanar också standarduppdelningen mellan konst och hantverk. Benämningen fångar även in en typ av praktiker där symboliska bilder används som ikoner för skilda intressen och målsättningar. Figuren är värdeladdad och idag har begreppet fått en överförd, vidgad betydelse där det kan beteckna en frontfigur som blir en sinnebild för en grupp med specifika intressen, precis som den i trä snidade förlagan. Författarna fördjupar samtalet om hur berättelser, minnen och kunskaper skapas och galjonsfiguren utgör ett tacksamt exempel. Envar med intresse för kulturminnen såväl föremål som berättelser finner här tänkvärda resonemang om nya sätt att se på ting i samlingar och utställningar. MedverkandeHenrik Alexandersson, institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet Annika Bünz, institutionen för Kulturvetenskaper, Göteborgs universitet Anneli Palmsköld, institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet Ann-Louise Sandahl, Högskolan Dalarna