Annika Melin

Hur gick det till när tortyrbilder i Vietnam togs? Eller när Tage Erlander undervisade kungen? Och vad hände när plötsligt Arafat dök upp vid middagsbordet. Varför slängde Birgit Nilsson luren i örat? För vem var begravningsbyrån den viktigaste källan? Det finns många frågetecken som rätas ut i den här boken. En bok som handlar om de vanliga journalisternas vardag, en vardag som sällan är vanlig. Både i storpolitiken och till vardags finns det intressanta bilder av vad som hände i journalistens liv. Roligt, spännande, intressant, kanske till och med lärorikt. Boken ger en tidsbild, alltifrån svensk dottningbegravning, Gagarins rymdresa, mordet på Kennedy till valfusk i Drevdagen och journalistlöner på 1400 kr i månaden. Men visar också den första paparazzi-bilden av en hamburgätande kronprins. Du får här 46 journalisters personliga bilder av deras liv på allt från lokalredaktionen i Jörn till den som låg på golvet i Vita havet för att få bästa bilden.

? Steampunk? kan förklaras som en återskapning av en alternativ historia. Det är det sena 1800-talet som det kunde ha varit, om personer som Ada Lovelace och Jules Verne hade fått se sina visioner om framtiden förverkligas i sin egen tid. Genren har sitt ursprung i dåtidens science fiction men har på senare tid fått ett uppsving och tagit en ny form. I SteampunkSagor tolkar 15 författare sina egna visioner av kulturen i 16 ångande noveller, som sträcker sig över en rad genrer från skräck och spänning till humor och romantik. Genom hela boken känner man en tydlig doft av mekanisk ånga och kan höra kolvarnas slag i stora och små maskiner.

Plötsligt upptäckte jag dem – 50 röda dagböcker på rad i en bokhylla. I en bortglömd trälåda hittade jag hundratals brev. Här fanns hela min farmors liv! Och jag som så länge undrat över det och ingenting vetat. Eva Svinhufvud föddes 1884, hade eget gymnastikinstitut i Schweiz, blev sviken av sitt livs kärlek, gifte sig Melin i Visby, födde sex barn, skötte stort hushåll i Stockholm och i sommarstugan på Gotland, innan hon dog i Sörmland, inte långt från där hon föddes. Hon skrev dagbok varje dag i 50 år. Jag läste, skrev av och gick på jakt efter alla ställen hon bott på. Det tog några år, men vilken upptäcktsresa jag gjort! Jag har återgivit, reflekterat och kommenterat utifrån mitt eget liv. Tillsammans ger farmor och jag en bild av hela 1900-talet, hon första halvan, jag den andra.