Annika Norlund Shaswar

Begreppet litteracitet är användbart för att beskriva och analysera människors handlingar, känslor, värderingar och attityder som är direkt eller indirekt kopplade till skrift. Den här antologin belyser såväl användning som utveckling av litteracitet inom andraspråksundervisning för vuxna, framför allt inom utbildning i svenska för invandrare. Författarna behandlar flera betydelsefulla aspekter av lärares praktik i klassrummet och samarbetet med kollegor, men också elevernas lärande och de olika typer av stöd som underlättar deras andraspråksutveckling. Flera av kapitlen lyfter fram grundläggande litteracitetsundervisning för vuxna som före migrationen till Sverige haft begränsade möjligheter till formell utbildning. Boken vänder sig främst till lärarstuderande och verksamma lärare med intresse för litteracitet, andraspråksundervisning och vuxenutbildning.

Skrivandet är en självklar del av skolans alla ämnen, kanske till och med så självklar att vi inte riktigt tänker på den mängd av färdigheter som ingår. Så vad är då viktigt att ha kunskap om för att kunna stötta elevers skrivutveckling? Och hur går man till väga rent praktiskt? I den här boken tar författarna avstamp i skrivdidaktisk forskning. I tydliga resonemang lyfter de fram en rad viktiga aspekter på skrivande och skrivundervisning, men också hur vi kan förstå dem i samspel och som en helhet. I kapitlen ryms bland mycket annat interaktionen mellan läsande och skrivande, multimodalt skrivande, skrivande genom dataspelande och lek, svårigheter i skrivande och skrivande i flerspråkiga klassrum. Målet är att ge lärare redskap för att tänka bredare och djupare om sin skriv­undervisning och därmed kunna utveckla den. Boken riktar sig till såväl lärarstudenter som lärare i grundskolan. Samtliga kapitel visar forskningens potential att göra skillnad för elevers skrivutveckling och ger många konkreta undervisnings­exempel från grundskolans alla stadier.

För invandrade elever med kort eller ingen studiebakgrund är det av avgörande betydelse att snarast utveckla grundläggande färdigheter i läsning och skrivning på svenska som ett andraspråk. Det i sin tur ställer stora krav på deras lärares undervisning och kunskap om grundläggande skriftspråksutveckling för vuxna andraspråkselever. Den här boken fungerar som en handbok för lärare. Författarna tar upp frågor om förhållanden mellan uttal och skrift, och mellan specifika ljud och bokstäver. Därutöver behandlar de frågor av relevans för ungdomars och vuxnas skriftspråksanvändning i olika delar av samhället såväl i skolan som i arbetsliv och vardags­liv. Eftersom en stor utmaning för eleverna är att utveckla automati­serade färdigheter i läsning och skrivning, och att komma vidare till mer avancerad användning av skrift, ger författarna utvecklade råd om hur läsning och skrivning på grundläggande nivåer kan stimuleras. Främst riktar sig boken till lärare inom sfi och på språkintroduktionsprogrammet på gymnasiet. Den är också intressant för lärare i årskurs 7–9 och vuxenutbildning som undervisar andraspråkselever i grundläggande skriftspråksfärdigheter.

Att lära sig ett nytt språk i vuxen ålder kräver hårt arbete och stor tidsmässig insats, i synnerhet om det gäller att utveckla en språknivå som håller för framtida yrkes- och samhällsliv. Den språkundervisning som inläraren möter i klassrummet är därför av avgörande betydelse: den måste vara engagerande, kännas meningsfull och bygga på vetenskaplig grund. I fokus för den här boken står språkdidaktiska frågor, som lyfter fram hur sfi-läraren genom sin undervisning kan stödja och stimulera de vuxna elevernas andraspråksutveckling. Författarna tar avstamp i den specifika roll som sfi har i det svenska utbildningssystemet samt förklarar vad forskningen säger om sfi, vuxnas språklärande och flerspråkighet som resurs. De ger en mängd praktiska förslag på aktiviteter och organisationsformer - allt ifrån stimulerande samtalsövningar och utvecklande skrivuppgifter till råd om digital teknik som stöd i språklärandet. Främst riktar sig boken till dem som undervisar inom den kommunala vuxenutbildningen Svenska för invandrare, men den är också av intresse för andra lärare som söker nya arbetssätt och undervisningsmetoder.

Vad har sfi-studerande läst och skrivit tidigare i livet och vad läser och skriver de i dag? Hur ser sambanden ut mellan vad de läser och skriver i sina vardagsliv och inom sfi-utbildningen? Vad har de sfi-studerandes identiteter för betydelse för hur de läser och skriver och för deras lärande? Dessa frågor undersöker Annika Norlund Shaswar i denna avhandling där metoderna är inspirerade av etnografi. Intervjuer och klassrumsobservationer har utförts med fem sfi-studerande kurder. Undersökningen har sin teoretiska utgångspunkt i forskningsfältet New Literacy Studies där läsande och skrivande ses som socialt och kulturellt grundade praktiker. Analyserna visar att deltagarnas identiteter är viktiga när de läser och skriver, både i vardagslivet och i sfi-utbildningen. Om deras identifikation stämmer överens med de identiteter de erbjuds inom sfi-utbildningen ökar chansen att de ska delta aktivt och lära sig på djupet. En central roll har här identiteter knutna till sådant de har läst och skrivit tidigare i livet. Avhandlingen läggs fram vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.