Kirjojen hintavertailu – 12 859 818 kirjaa ja 27 kauppaa
Kirjailija
Annika Ström Melin
Kirjat ja teokset yhdessä paikassa: 6 kirjaa, julkaisuja vuosilta 2010–2025, suosituimpiin kuuluu Sveriges statsministrar under 100 år. Samlingsutgåva. Vertaile teosten hintoja ja tarkista saatavuus suomalaisista kirjakaupoista.
Per T Ohlsson; Rolf Alsing; Klas Eklund; Björn Elmbrant; Peter Esaiasson; Rolf Gustavsson; Lotta Gröning; Lars Ilshammar; Anders Johnson; Leif Lewin; Tommy Möller; Annika Ström Melin; Olle Svenning; Mats Svegfors; Per Svensson; Eva Helen Ulvros; Gunnar Wetterberg; Johannes Åman
Tjugotvå män. En historia. Tjugotvå böcker. Ett paket. Våren 2010 presenterar Albert Bonniers Förlag en av sina största satsningar på länge: De svenska statsministrarna under hundra år. En svit med biografier, från Karl Staaff till Fredrik Reinfeldt, berättar om de personer som ingår i svensk politiks mest exklusiva sällskap. Genom deras liv och gärningar framträder processer och händelser som format det moderna Sverige: unionsupplösningen, demokratins seger, folkhemmet, världskrigens och depressionens påfrestningar, välfärdsstaten, EU-medlemskapet och globaliseringen. Böckerna, enhetligt formgivna och kronologiskt förpackade i en vacker box, har skrivits av framstående statsvetare, historiker och publicister. Mats Bergstrand och Per T Ohlsson har fungerat som projektets huvudredaktörer. Dramatiska öden - som de nedbrytande trakasserierna mot Karl Staaff, C. G. Ekmans fall i djupaste vanära och Olof Palmes sista vandring på Sveavägen - varvas med ingående analyser av omvälvande skeenden. Till exempel den allmänna och lika rösträttens genombrott med Nils Edén och Hjalmar Branting, Per Albin Hanssons kamp mot den socialdemokratiska partivänstern, Thorbjörn Fälldins våndor i kärnkraftsfrågan och Ingvar Carlssons målmedvetna agerande i Europapolitiken efter Berlinmurens fall. All historia är i någon mening personlig. Det gäller i högsta grad det färgstarka och spännande galleri som de senaste hundra årens svenska statsministrar utgör. En del av dem slog sig upp till toppen med hjälp av intensiv ambition, andra hamnade där på grund av rena tillfälligheter. Men dessa tjugotvå färgstarka personligheter har en sak gemensamt. Ämbetet. Det viktigaste. Författarna och statsministrarna:Alsing, Rolf - Tage ErlanderBergstrand, Mats - Ola Ullsten Ekdal, Niklas - Per Albin Hansson Eklund, Klas - Olof Palme Elmbrant, Björn - Fredrik Reinfeldt Esaiasson, Peter - Karl Staaff Gröning, Lotta - Axel Pehrsson-Bramstorp Gustavsson, Rolf - Ingvar Carlsson Ilshammar, Lars - Hjalmar Branting Johnson, Anders - Felix Hamrin Lewin, Leif - Arvid Lindman Möller, Tommy - Carl Bildt Ohlsson, Per T - Carl Gustaf Ekman Ohlsson, Per T - Rickard Sandler Samuelsson, MarieLouise - Ernst Trygger Ström Melin, Annika - Göran Persson Svegfors, Mats - Hjalmar Hammarskjöld Svenning, Olle - ThorbjörnFälldin Svensson, Per - Oscar von Sydow Ulvros, Eva Helen - Carl Swartz Wetterberg, Gunnar - Nils Edén Åman, Johannes - Louis De Geer
Fransmannen Jean Monnets tankar om övernationellt samarbete ligger till grund för EU och har präglat Europas utveckling från 1950-talet och fram till våra dagar. Vem var han, vad ville han och hur påverkas dagens EU av Monnets idéer? På många sätt låg han före sin tid. Monnet insåg att suveräna nationalstater inte kan lösa stora problem på egen hand eller med hjälp av helt frivilligt samarbete, men kärnan i hans framgångsrika metod har varit omstridd från första stund. Det är inte bara Ungerns nuvarande premiärminister Victor Orban som avskyr när EU tvingar suveräna europeiska stater att följa unionen överstatliga lagar. Frankrikes president Charles de Gaulle tyckte inte heller om överstatliga institutioner och Monnet är fortfarande en omstridd person i sitt eget hemland. I Monnets blinda fläck skriver Annika Ström Melin om Monnets liv och skapelse och funderar över hur hans arv påverkar EU. Slutsatsen är att Monnets metod har haft och fortfarande har stor betydelse för Europa, men att medborgarna behöver större möjlighet att påverka EU-makten. Demokratin var Monnets blinda fläck och den har blivit hela unionens. Annika Ström Melin är journalist och har under lång tid bevakat, rapporterat och skrivit om Europafrågor för flera olika svenska medier, bland annat som Dagens Nyheters EU-korrespondent. Med denna bok fortsätter hon sin gärning som Sveriges främsta folkbildare i frågor om europeiskt samarbete.
Fransmannen Jean Monnets tankar om övernationellt samarbete ligger till grund för EU och har präglat Europas utveckling från 1950-talet och fram till våra dagar. Vem var han, vad ville han och hur påverkas dagens EU av Monnets idéer? På många sätt låg han före sin tid. Monnet insåg att suveräna nationalstater inte kan lösa stora problem på egen hand eller med hjälp av helt frivilligt samarbete, men kärnan i hans framgångsrika metod har varit omstridd från första stund. Det är inte bara Ungerns nuvarande premiärminister Victor Orban som avskyr när EU tvingar suveräna europeiska stater att följa unionen överstatliga lagar. Frankrikes president Charles de Gaulle tyckte inte heller om överstatliga institutioner och Monnet är fortfarande en omstridd person i sitt eget hemland. I Monnets blinda fläck skriver Annika Ström Melin om Monnets liv och skapelse och funderar över hur hans arv påverkar EU. Slutsatsen är att Monnets metod har haft och fortfarande har stor betydelse för Europa, men att medborgarna behöver större möjlighet att påverka EU-makten. Demokratin var Monnets blinda fläck och den har blivit hela unionens. Annika Ström Melin är journalist och har under lång tid bevakat, rapporterat och skrivit om Europafrågor för flera olika svenska medier, bland annat som Dagens Nyheters EU-korrespondent. Med denna bok fortsätter hon sin gärning som Sveriges främsta folkbildare i frågor om europeiskt samarbete.
Samtidigt som EU:s makt har stärkts och inflytandet över den svenska lagstiftningen ökat, har antalet svenska korrespondenter i Bryssel minskat. Den här rapporten kartlägger hur det påverkar kvalitet, omfång och perspektiv i svenska mediers bevakning av Europeiska unionen. • Journalistiken inför EU-valen har blivit mer tolkande än beskrivande • Globala kriser sätter Bryssel i nytt fokus • Brexit och tabloiderna Rapporten är den andra och omarbetade upplagan av När besluten drog till Bryssel stannade journalistiken hemma.
För trettio år sedan föll Berlinmuren och kalla kriget upphörde. Sällan har en historisk period fått ett så snabbt och definitivt slut som när de beväpnade vakterna plötsligt öppnade gränsövergångarna som delade Europa och hela världen mitt itu. Hur har världen utvecklats sedan dess? Vår närmaste historia är, märkligt nog, den vi oftast har svårast att överblicka. Därför har Annika Ström Melin i denna bok tecknat några centrala skeenden i världen sedan 1989 – hur migrationen, klimatet, tekniken, politiken, den globala ekonomin och maktbalansen mellan stormakterna och annat förändrats. I många fall är omvälvningarna så drastiska att vad man hyllade år 1989 är det man fruktar och förkastar idag. Den mer sammanlänkade värld som växte fram efter kalla krigets slut har lett till nya, gränsöverskridande problem som länder har svårt att göra något åt på egen hand. Idag kan därför den öppenheten som slog igenom efter murens fall uppfattas som ett hot." Annika Ström Melin lyckas ge utvecklingen liv med pricksäkra detaljkunskaper." DN"I ett dussin sådana "från-till"-kapitel bjuds läsaren en flyhänt skriven, men ändå detaljrik, repetition, eller introduktion för den som är ung, av 30 års global historia. Ett proffsigt jobb!" Gefle Dagblad"På ett lysande sätt sammanfattar Annika Ström Melin och knyter samman komplexa skeenden i vår nutid." BTJ
När Sverige nu varit medlem av EU i ett kvartssekel är det dags att sätta fokus på hur väl journalistiken lyckas bevaka den makt som utgår från Bryssel. Därför har Institutet för Mediestudier granskat kvalitet och kvantitet i svenska mediers bevakning av EU. • Så lite bevakas EU-lagar – fast de berör oss lika mycket som svensk lag. • Så har antalet svenska EU-korrespondenter minskat. • Så sällan gräver Sveriges ledande redaktioner för undersökande • journalistik om EU. • Så har medier bevakat de svenska EU-valrörelserna. • Boris i Bryssel – en berättelse om Brexits början.