Antonina Bakardjieva Engelbrekt

Säkerhetspolitiskt har EU fått en allt större betydelse och unionen spelar en avgörande roll för produktivitet, tekniska framsteg och jobbskapande. För den fragmenterade globala handelspolitiken framstår den inre marknaden som en räddning samtidigt som unionens ambitiösa reglering riskerar att påverka europeiska företags konkurrenskraft negativt. Såväl den geopolitiska världsordningen som högerpopulistiska framgångar ökar trycket på Europas demokratier, rättsstatsprincip och liberala värden. I denna utgåva av Europaperspektiv sätter vi sökarljuset på vikten av sammanhållning och slagkraft i EU för att möta de geopolitiska utmaningarna. Ett antal centrala frågor diskuteras: Hur kan samsyn uppnås om verkställandet av den militära upprustningen i Europa och om säkerheten i dess närområde? Kan EU verka slagkraftigt för att rättsstaten upprätthålls i medlemsländerna? Kan en gemensam kapitalförsörjning och en mer sammanhållen företagsbeskattning öka unionens ekonomiska slagkraft?

Vad är det egentligen en jurist gör när hen ska lösa en juridisk fråga? Vilken metod används? Om du skulle fråga en jurist i dag om vad juridisk metod är, skulle du säkert få samma svar som det påstås att Sankt Augustinus gav när han fick frågan om vad tid är: ”Om du inte frågar mig om vad tid är, så vet jag svaret; men om du frågar mig, så vet jag inte.” Vad exakt är det då som juristen gör när hen tillämpar den juridiska metoden? Det enkla svaret är att det beror på. Det finns nämligen inte endast en juridisk metod som en jurist kan använda sig av utan istället finns det en uppsjö olika argumentationslinjer till buds. Ibland är metoden styrd av frågan, ibland av valet av perspektiv på juridiken och dess funktion i samhället. Juridisk metodlära syftar till att ge en grundläggande presentation av olika juridiska metoder och visa hur dessa kan användas för att få olika perspektiv och lösningar på juridiska frågeställningar. Kapitelvis redogör författarna för olika juridiska metoder och visar vilka möjligheter som öppnas med respektive metod. Denna tredje, reviderade upplaga har bland annat utvidgats med två nya kapitel om rättsrealism och posthumanism. Ambitionen är att inspirera läsaren att fundera över alternativa argumentationslinjer för att angripa ett juridiskt problem.