Anu Pylkkänen

Bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och könsdiskriminerande praktiker har över tid fått alltmer uppmärksamhet. Kraven och förväntningarna på världens stater, inte minst de relativt sett så jämställda nordiska länderna, att åtgärda problemen är stora. Lagstiftning är ett medel som staterna har till sitt förfogande. Rättens betydelse, dess möjligheter och tillkortakommanden i relation till ojämställdhet och diskriminerande praktiker är temat för denna antologi. I nitton artiklar av danska, finska, norska och svenska forskare verksamma inom fältet kjønn og rett, diskuteras sambandet mellan kön och rätt under fyra aktuella teman, alla med förändring i fokus. De tre första rör förändringar i samhället och i rätten, såsom i förståelsen av kön och dess betydelse för rätten till jämställdhet och ickediskriminering, förändringar i välfärdsstaten och förändrade gränser mellan det offentliga och det privata. Det sista temat behandlar förändringar i forskningsfältet som sådant. Bidragen bygger på presentationer från konferensen Kjønn og rett teori og metode som hölls på Sommarøy utanför Tromsø i november 2009. Antologin ger en översikt över forskningsfältet idag, hur det har utvecklats under de drygt fyrtio år som det funnits som en del av den nordiska rättsvetenskapen och vilka frågor som är angelägna att studera vidare för morgondagens forskning.

Äktenskapet är en ram kring personliga relationer, men det handlar också om politik och makt. I denna bok är det äktenskap som politik som står i fokus, närmare bestämt den process som ledde fram till den djupgående reform av äktenskapslagstiftningen som genomfördes i de nordiska länderna mellan 1909 och 1929, alltså decennier före övriga Europa. Detta föranleder författarna att tala om en specifik nordisk äktenskapsmodell. Den nya lagstiftningen var ett resultat av ett omfattande skandinaviskt harmoniseringsarbete, och innebar en re-formering av såväl reglerna för ingående och upplösning av äktenskap som det rättsliga förhållandet mellan makarna inom äktenskapet. Likställighet var ett honnörsord i debatten, men begreppet hade en annan innebörd än idag. De gifta kvinnorna gavs erkännande som självständiga och myndiga individer, samtidigt som lagen strävade efter att stärka dem i deras ställning som mödrar och husmödrar. Kärnfamiljen satte ramen för likställigheten. I lagen lyser begreppet kärlek med sin frånvaro. Familjerätten handlade om annat om parternas rättigheter och skyldigheter gentemot varandra, gentemot barnen och mot tredje part. Bokens empiriska fokus ligger på lagarnas utformning och på de aktörer som på olika sätt var engagerade i lagstiftningsprocessen juristerna, kvinnorörelsens representanter, politikerna, läkarna och prästerna. Reformen sätts vidare in i ett större samhälleligt perspektiv och ses som ett centralt element i den moderniseringsprocess som skapade den skandinaviska välfärdsstaten. Den nordiska äktenskapsmodellen hade sina historiska rötter samtidigt som den var ytterst modern, i sin tro på vetenskapen, på den individuella friheten och på statens rätt att intervenera i det mest privata. Ingår i serien Centrum för Danmarksstudier.

Tasa-arvoinen avioliitto ja seksuaalinen yhdenvertaisuus ovat viime aikojen poliittisen keskustelun kiistanalaisimpia kysymyksiä. Avioliiton ulottaminen koskemaan kaikkia pareja on osoittautunut vaikeaksi siihen liittyvien herkkien moraalisten ja uskonnollisten tunteiden takia. Toisaalta perheitä koskevan lainsäädännön perusta on yhä avioliitto, vaikka lähes puolet suomalaislapsista syntyy nykypäivänä avioliiton ulkopuolella. Miksei perhe-elämän sääntelyä voisi siis rakentaa aivan uudelta pohjalta, niin että se turvaisi kaikkien aseman eikä lisäisi syrjintää ja vastakkainasetteluja? Anu Pylkkänen tekee kirjassaan syväluotauksen avioliiton sääntelyn pitkään, erilaisten valtakamppailujen sävyttämään historiaan ja kertoo, miten ja miksi parisuhteita on aina säännelty eriarvoisesti. Pylkkänen pohtii kriittisesti läheissuhteiden kontrolloinnin vaihtoehtoja ja esittää lopuksi kannanottona oman ratkaisumallinsa 2010-luvun olosuhteisiin. Sen perustana on yhteistalous, ei seksuaalisuus tai parisuhde. Pylkkäsen pamfletti on ajatuksia herättävä puheenvuoro yhdenvertaisuuden ja kaikenlaisten perheiden puolesta. Anu Pylkkänen on Uumajan yliopiston oikeustieteen professori, joka on usean vuosikymmenen ajan tutkinut avioliiton historiaa sekä oikeuden, sukupuolen ja seksuaalisuuden suhdetta.

Offers a comprehensive account of developments in legal equality in Finland from the late 19th through the early 21st century. This book demonstrates that equality is never a status or a state of affairs that either exists or does not exist. It is rather a continuous and controversial process of creating meanings that are bound to time and place.