Arne Jernelöv

Den här boken om Gabriella börjar när hon vid två års ålder till slut kommer hem från ett barnsjukhus i Wien och slutar när hon fyller arton. Tio av dessa år bor vi i Wien och sex i Sverige, i den västgötska metropolen Järpås. Hennes liv innehåller dramatiska, livshotande, episoder och ett ständigt beroende av i princip välmenande men i praktiken svårnavigerade byråkratier. I en tidigare bok, Sommaren med Gabriella i ­parken, berättade jag om Gabriellas första två år, som hon huvudsakligen tillbringade på intensivvårdsavdelningen på barnsjukhuset Preyer'sches Kinderspital i Wien, och som utmynnade i läkarnas fråga om ­ maskinen skulle stängas av. Det var dramatiska år men beslutet blev att Gabriella måste få leva och ut­vecklas efter sina egna förutsättningar. Livet med Bella, som vi kallar henne, är långt ifrån bara drama och besvär. Hon är ett glatt och positivt barn trots eller tack vare sina mentala och fysiska begränsningar och för mig, sin åldrande far, berättaren, är hon en person för vilken allt kan medges och bekännas, särskilt åldersadekvata tillkortakommanden, som ­annars tillhör det som jag försöker ­dölja. Som grädde på moset gillar Bella att jag ­sjunger, vilket ingen annan gör, då det är superfalskt. Det här är berättelsen om Bellas liv som det kom att bli.

När Olle Pettersson, OP kallad, upptäckte vad miljöbranschen kunde göra för honom var det jackpott: Här kunde han sola sig i glansen som etiskt engagerad, samtidigt som han berikade sig genom att utnyttja det grovmaskiga nätet i miljölagstiftningen. En miljöhjälte och skrupellös entreprenör i samma person. Men lagen då? Fråga inte! Dessutom finns det mycket man kan göra genom att välja vilka bestämmelser man följer och hur, och var i världen man verkar. I Skumma affärer i det gröna följer vi OP från hans första stapplande steg som ekonomiskt sinnad djurrättsaktivist till de allt större internationella affärerna som miljöentreprenör med hög moralisk svansföring men med smutsig vandel som inte tål dags­ljus. Lika mycket som miljön blir lidande är affärerna berikande för OP själv. Den långa raden av miljöbrott som passerar i boken har alla utförts, och utförs, i verkligheten, om än inte av en och ­samma person. Den här berättelsen är en slags skröna, men dessvärre på verklighetsgrund. Kanske Arne Jernelövs berättelse kan kallas för pikareskroman inom miljöbrottsområdet, ett område han känner väl till som forskare med internationella uppdrag rörande miljökatastrofers effekter och orsaker under flera decennier.

Miljöforskningens första 30 år i Sverige. I Världens bästa jobb berättar författaren om sina erfarenheter av miljöforskning från mitten av 1960-talet då kvicksilver i fågel och fisk och övergödda insjöar med blomning av blågröna alger sågs som de stora problemen. Ordet miljö användes ännu inte i dagens betydelse. I stället hade ledande organisationer namn där naturvård och naturskydd ingick; Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket och det forskningsinstitut där Arne Jernelöv själv var verksam, Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL), numera IVL Svenska Miljöinstitutet. Miljöfrågorna avlöste varandra allt eftersom tiden gick. PCB i sälar, hormoslyr på banvallar, försurning, kreosot, oljespill, gifttunnor i Teckomatorp. Biodiversitet, ozonhål och klimatförändringar var några av de frågor som institutet och författaren jobbade med. Samspelet mellan forskning och politik och industrins roll såg olika ut i olika frågor. Vissa problem fick ganska snabbt politiska och/eller tekniska lösningar med andra hände inte mycket under lång tid, trots väldokumenterade svåra skador. Arne Jernelöv: I mitten på 1960-talet talade vi inte om miljö i dagens betydelse. De heta frågorna var utsläpp av orenat avloppsvatten och fåglar som drabbades av kvick­silverhaltiga betmedel och klorerade insektsmedel. Sedan barnsben var djur och natur mitt stora intresse. Jag läste de ämnen på universitetet som jag tyckte hade mest att tillföra i form av kunskap om samspelet mellan levande organismer och den omgivande miljön vi använde inte ordet miljö som det används idag utan talade om miljönaturskydd och vattenvård. Jag genomgick forskar­utbildning och såg mig om efter jobb. På det nybildade Insti­tutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL) fann jag ett som överträffade mina vildaste drömmar. IVL var ett unikt samarbete mellan stat och industri och hade Ingmar Eidem och Gunnar Sträng som centrala upphovsmän. IVL hade ekonomiska muskler, tillträde till föro­renande industrier och ett brett mandat. Jag började där i slutet av 1966 och lämnade slutligen i början av 1994. Under de fyra perioder som jag var där avlöste miljöfrågorna varandra. Övergödning av sjöar och hav, kvicksilver i fisk, PCB i sälar, hormoslyr på banvallar, försurning, kreosot, oljespill, gifttunnor i Teckomatorp, ozonhål, biodiversitet och klimatförändring var några av dem. Det här är en högst personlig berättelse om mitt arbete med miljöfrågor och miljöforskning på IVL. För mig var det världens bästa jobb.

This book examines the long-term fate of invasive species by detailing examples of invaders from different zoological and botanical taxa from various places around the world. Readers will discover what happened, after a century or so, to 'classical' invaders like rabbits in Australia, house sparrows in North America, minks in Europe and water hyacinths in Africa and Asia. Chapters presented in the book focus on eighteen species in the form of in-depth case studies including: earthworms, zebra mussels, Canadian water weed, Himalayan balsam, house sparrows, rabbits, crayfish plague, Colorado beetles, water hyacinths, starlings, Argentine ant, Dutch elm disease, American mink, cane toad, raccoons, Canadian beavers, African killer bees and warty comb jelly. Invaded areas described are in Africa, Asia, Australia, Europe, North America, Pacific islands, and South America. Readers will get some ideas about the likely future of current invaders from the fate of old ones. This book is intended for undergraduates studying environmental sciences, researchers and members of environmental NGO's.

Idag är Norge är en stormakt på fiskodlingsområdet, med en världsledande position på »lakseoppdrett«. Sverige finns inte på kartan. Men för trettio år sedan var det alls inte självklart att det skulle bli så. Sverige producerade mer laxsmolt (laxungar) än Norge och låg längre fram än grannlandet på i stort sett alla grenar av akvakultur, särskilt inom mer miljövänliga produktionsformer. Svenska entreprenörer på området fanns, men nästan inga norska. Hur kunde det då gå som det gick? Det är om det som den här boken handlar. Om hur den största svenska satsningen havererade, om de misstag som personerna bakom den - varav författaren var en - gjorde, om hur Tjernobylolyckan spelade in och om hur Sverige missade chansen att utveckla en ny betydande exportnäring. I förbifarten får Refaat El Sayed en viss rehabilitering. Boken kan läsas som en historisk skildring av en fas i näringslivets utveckling, och om hur bestående strukturer försvårar framkomsten av nya. Den kan också läsas som en sedelärande berättelse om misstag man kan göra som entreprenör. Kanske finns mer att lära av en »misslyckandebok« än av de många på temat »gör som jag gjorde så blir du kanske lika rik«. Arne Jernelöv är biolog och miljöforskare med ett speciellt intresse för fisk - under gymnasieåren var det genom odling av akvariefisk som han tjänade sina fickpengar, som preludium till den mer storskaliga fisk- och skaldjursodling som den här boken huvudsakligen handlar om. Före och efter detta (misslyckade) inhopp som entreprenör har han med större framgång varit forskningsdirektör vid Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL), huvudsekreterare och chef för Forskningsrådsnämnden (FRN), arbetat vid WHO, IOC/UNESCO och UNIDO samt som direktör för Miljö- och Rymdforskningsinstitutet (MRI) och International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA). Jernelöv är författare till såväl skönlitterära som facklitterära titlar.

This book examines the long-term fate of invasive species by detailing examples of invaders from different zoological and botanical taxa from various places around the world. Readers will discover what happened, after a century or so, to 'classical' invaders like rabbits in Australia, house sparrows in North America, minks in Europe and water hyacinths in Africa and Asia. Chapters presented in the book focus on eighteen species in the form of in-depth case studies including: earthworms, zebra mussels, Canadian water weed, Himalayan balsam, house sparrows, rabbits, crayfish plague, Colorado beetles, water hyacinths, starlings, Argentine ant, Dutch elm disease, American mink, cane toad, raccoons, Canadian beavers, African killer bees and warty comb jelly. Invaded areas described are in Africa, Asia, Australia, Europe, North America, Pacific islands, and South America. Readers will get some ideas about the likely future of current invaders from the fate of old ones. This book is intended for undergraduates studying environmental sciences, researchers and members of environmental NGO's.

Hellre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge, kan låta som en tilltalande devis när man är ung och optimistisk. Men hur är det när man är äldre och har satsat allt utan att lyckas? I den situationen befinner sig en författarinna. Hon har offrat allt i jakten på den inspiration som hon tror ska förlösa den stora roman hon känner hon har inom sig, utan önskat resultat. Nu försörjer hon sig knappt på att skriva småtexter för tidskrifter och har svårt att få uppdrag. Till slut får hon ett närmast journalistiskt uppdrag för en skvallertidning: Undersök ett rykte om att det finns en man, en avelshingst, som mot språngavgift avlar fram vackra barn åt Hollywoods skådespelerskor och skriv om honom! Uppdraget drar ut på tiden men förändrar hennes liv. En liten harmynt flicka med Downs syndrom blir på sätt och viss hennes räddning, inte som författare, men som människa. Arne Jernelöv är miljö- och framtidsforskare och har tillbringat mycket av sitt liv på resande fot, ofta i samband med med miljökatastrofer. Detta är hans trettonde bok.

? This book starts with depiction of the phosphorus role in life creation and evolution. Then it outlines in which vital processes different phosphates participate in life of all flora and fauna, from DNA molecules till body tissues. Crucial function of phosphates was noticed long ago, but only in XIX century discovery of mineral fertilizers made it possible to sustain the needs of growing global population, thus initiating a “green revolution”. Though, for many decades after it, the complexity of interactions “fertilizer-soil-plant roots” was underrated, causing massive damages, such as soil destruction and eutrophication of waters. Still, mining of exhausting natural phosphate reserves continued worldwide. Lessons of what happened in XIX century due to scarcity of phosphates were ignored. In the meantime, production of phosphates reached its peak few years ago. Immediate implementation of phosphate recycling technologies from municipal wastes can help avoid imminent global disaster.?

I denna bok möter du människor från många olika religioner som upplevt att Gud talat till dem och som i många fall till följd därav gjort berömvärda saker. Flertalet av dem är naturvetare utan stort religiöst intresse före händelsen och många av dem undrar efteråt vad det egentligen var som hände. Huvudförfattaren, Arne Jernelöv, är själv miljöforskare, professor och chef för forskningsinstitut och -råd.

Lärdomarna om hur utspilld olja beter sig i miljön, vilka effekter den har och vilka saneringsåtgärder som fungerar, och när de gör det, verkar ofta helt bortglömda från ett stort oljespill till nästa. Det finns naturligtvis orsaker till detta, men de skapar det återkommande behovet av att återuppfinna hjulet vid nästa stora spill. Syftet med denna book är att berätta något om vad vi lärt oss under drygt att sekel av oljeutvinning. Boken diskuterar även aspekter av oljespills sociala kontext samt några oljespills efterspel.

I framtiden blir kvinnorna de dominerande. Kvinnornas ökande inflytande förändrar den värld vi är vana vid och det är en förändring som pågått globalt i olika takt under de senaste hundra åren. I den här boken redogör Arne Jernelöv för processen mot den framtida värld där kvinnor styr, här kallad Amazonia, och vad det kommer att medföra. Några områden som berörs är värderingen av »manligt« och »kvinnligt«, högre utbildning, löner och jobb, politisk makt och jämvikt och jämställdhet. Amazonia har väckt många reaktioner. I bokens avslutande avsnitt bemöter och diskuterar Arne Jernelöv några av de synpunkter som framförts i debatten. Arne Jernelöv är professor och miljöforskare knuten till Institutet för Framtidsstudier. Han har bland annat varit chef för Forskningsrådsnämnden (FRN) och haft mångåriga internationella uppdrag för FN och WHO.

Vilka erfarenheter har vi gjort från många decenniers oljespill? Kunskap har samlats – men finns inte tillgänglig då nya utsläpp sker, som i stor skala 2010 med Deepwater Horizon-blowouten i Mexikanska golfen. I boken tar författaren med oss på återbesök till några av de mest omfattande oljeutsläppskatastroferna och återger, utan fackvetenskapligt språk, de observationer som de som studerade oljespillen då gjorde. Större delen av boken rör frågor om biologi och kemi, samt tekniska åtgärder och misslyckanden. Men oljespill sker inte i ett isolerat vacuum, det finns alltid en social kontext. Fyra berättelser i bokens senare del illustrerar några aspekter av detta. Bokens sista del berör framtida oljespill och den avslutande texten behandlar särskilt Östersjöområdet. Olja på vågorna finns även som e-bok. Professor Arne Jernelöv är miljöforskare och expert på kvicksilver och oljespill. Från början på 1970-talet till mitten av 1990-talet ledde han ett stort antal internationella expertgrupper som på uppdrag av oftast olika FN-organisationer gav oljebekämpningsråd och uppskattade skadornas omfattning vid stora oljespill, som de vid Ixtocs blowout 1979 och Gulfkriget 1991.

Det som förr kallades kvinnoemancipation är en mer än sekellång megatrend av minst samma styrka och med lika stora konsekvenser som till exempel urbaniseringen. Ändå tycks både kvinnor och män blinda för den, kanske på grund av styrkan i våra invanda könsroller. Andra ser trenden men anser att utvecklingen är så önskvärd att man inte bör tala om den, för att inte riskera att försvaga den politiska viljan att informera och lagstifta för det som ännu kallas jämställdhet. Denna skrift vill beskriva processen som i förlängningen leder till Amazonia och vad det kommer att medföra. Arne Jernelöv är professor och miljöforskare knuten till bl.a. Institutet för Framtidsstudier. Han har bl.a. varit chef för Forskningsrådsnämnden (FRN) och haft mångåriga internationella uppdrag för bl.a. FN och WHO.

FYRTIOTALISTERNA, som nu har börjat gå i pension, är en helt ny typ av pensionärer. De är friska och välbärgade och de har gott om tid till sitt förfogande. Vad ska de göra med den tiden? Hänga kvar i det gamla, ta långsemester eller satsa på något nytt? Förutsättningarna för ett nytt, produktivt, engagerande liv har aldrig varit bättre. Hur tänker du själv, har du modet att kasta loss och börja med något helt nytt? Här får du reda på hur andra gjort. Författaren har samtalat med blivande pensionärer i olika länder. Vad drömmer de om? Han träffar dem igen några år senare för att ta reda på hur det gick med planerna. Boken berättar också om några som gjorde det oväntade. Nyblivna pensionärer som vägrade att bli uttråkade utan gjorde något helt nytt och nu sjuder av livslust. Vad var det som drev dem och hur kunde de lyckas? ARNE JERNELÖV är professor emeritus i miljöbiokemi och specialist på kvicksilver och oljeutsläpp. Hans forskning har betytt mycket för den svenska miljölagstiftningen. Efter ett liv med mycket resande bor ha nu i Wien och ägnar en stor del av sin pensionärstillvaro åt att skriva böcker och syndikerade ledare för ett stort antal dagstidningar.

Gabriella föddes med kejsarsnitt. Lättade och lyckliga räknade M och jag fingrar och tår. Allting verkade vara okej, men efter fem minuter vändes allt till rädsla och oro. Något var fel. Hon hade slutat andas och kunde bara med svårighet intuberas och räddas till livet. Hennes tillvaro på en intensivvårdsavdelning med ständiga provtagningar och analyser började. Gabriella hade bland annat

En berättelse om en uppväxt i folkhemssverige - en tid då ett världskrig tagit slut, i ett land som stått utanför kriget, och då ökande välstånd för alla tedde sig som något givet. Älvsjö, förort till ett växan­de Stockholm, med egnahem i småstugor som ar­betar­familjer byggde själva, var en del av det folkhemssverige som författaren växte upp i - och gjorde en klassresa i. Men också en berätt

Guldgrävare är en reportagebok inifrån samhällen som få har tillåtits besöka; följ med till guldgrävarsamhällen av bara kvinnor, som i Afrika, eller »macho-Klondykes« som i Amazonas. Arne Jernelöv är professor och miljö­biokemist och den världen kallar på när en kvicksilver­katastrof hotar, som sker nu vid guldutvinning i de guldgrävarsamhällen som uppstår utan insyn från omvärlden. Detta är hans fascinerande berättelse långt från allfarvägarna. "Guldgrävare" innehåller förutom reportagen från guldgrävarlägren en introduktion till kvicksilveranvändningens katastrofala miljöeffekter, med länkar och referenser till vidare läsning. Boken är illustrerad med kartor.

Iraks invasion av Kuwait 1990 resulterade något för världshistorien alldeles nytt. Från det att invasionen var ett faktum tills dess de allierades flygoffensiv inleddes, diskuterades runt om i hela världen framtida konsekvenser av konflikten; alltifrån globala klimatförändringar som atomvinterscenariot, via skador på nederbördsförhållanden, exempelvis uteblivna monsunregn, till en dramatiskt höjd cancerfrekvens i Mellanöstern. Hur väl stämde då experternas prognoser? Nu, ett decennium efter invasionen, kan författarna presentera en översikt över de olika effekter kriget haft på regionen.