Åsa Alftberg

Under de senaste decennierna har Sverige genomgått en rad genom­gripande förändringar som gjort att många upplever att vårt samhälle har blivit hårdare och mer polariserat. Vad är det som har hänt? På vilka sätt påverkar samtidens förändringar männi­skors vardag och livsvillkor? Med utgångspunkt i fyra teman plats, kategori­sering, engagemang och transformationer beskriver boken hur människor upplever dagens Sverige och det svenska. Författarna har gjort intervjuer, deltagande observationer, undersökt mediedebatter, sociala medier och analyserat arkivmaterial. Genom nedslag i olika verkligheter, ­platser och situationer förmedlas insikter och reflektioner om gemenskap och engagemang. Här berättas både om erfarenheter av polarisering och misstro och om männi­skors tillit till varandra, till politiken och våra samhällsinstitutioner. Bokens skribenter är alla etnologiska forskare och verksamma vid olika lärosäten i Sverige.

För många är åldrandet relativt problemfritt, även om sjukdomar och funktionsnedsättningar blir vanligare ju längre vi lever. Vid sidan av problemfriheten finns det olika typer av utsatthet, utmaningar och bekymmer som kan drabba äldre på ett särskilt sätt. Det kan handla om alltifrån missbruk och ensamhet till svårigheter att betala räkningar i ett samhälle som blir allt mer digitalt. Den här antologin består av elva kapitel där forskare belyser olika former av utsatthet och problem under åldrandet. Social Work Press är ett open access-förlag som publicerar kvalitetsgranskade antologier inom området socialt arbete. Förlaget har som mål att bidra till en ökad utgivning av svenskspråkiga publikationer av hög vetenskaplig kvalitet. Social Work Press ansluter sig till internationella traditioner med universitetsbaserade publikationsserier. Förlaget tillhör Socialhögskolan, Lunds universitet, men välkomnar bidrag från forskare vid andra lärosäten.

”Hur svårt kan det vara att skilja på mitt och ditt?” Frågan som färgas av ilska och frustration, dyker titt som tätt upp i tidningsreportage, sociala medier och vardagliga samtal. I den här boken ges svar på varför gränslinjen mellan mitt och ditt upplevs som nödvändig att formulera, manifestera och bevaka och vad som kan hända när den överträds. I många sociala och kulturella sammanhang framstår det som positivt att dela, låna, samäga och utbyta tjänster eller ägodelar. I andra situationer gör en flytande gräns mellan mitt och ditt människor upprörda, arga och kränkta. När är det kulturellt accepterat att bortse från vad som är mitt och ditt, och när är det omöjligt? Ibland är det viktigt att betona åtskillnad och ibland är det istället viktigt att framhålla det gemensamma. Hur dessa processer påverkar sociala relationer och maktförhållanden, identiteter, ideal och normer diskuteras utifrån aktuell etnologisk forskning. Gemenskapande och gränser i hemmet, villaträdgården och måltiden, liksom ägandets mikropraktiker i samband med lånade prylar, cykelstölder och arvsskiften, och slutligen de gränsutmanande handlingar som skilsmässa, medicinering, våldtäkt och organdonation kan innebära, utgör bokens empiriska exempel på ägandets kulturella betydelse.

Alla människor åldras, och den här boken handlar om äldre människors åldrande. Vad händer när kroppen åldras och förändras? Hur påverkas vardagliga händelser och situationer? Åldrande och sjukdom uppfattas många gånger som synonymt med sjukdomar och hälsorisker. Sådana uppfattningar formar hur människor ser på att bli äldre och vad som anses vara ett hälsofrämjande aktivt pensionärsliv. Men den levda erfarenheten av att åldras handlar också om att möta vardagliga situationer på nya sätt. Självklara rutiner, ting och platser blir synliga och något som man måste reflektera över för att kunna hantera. Åldrandet gör att det som vanligtvis är dolt träder fram med ny betydelse. Boken bygger på intervjuer med kvinnor och män mellan åttio och nittio år och diskuterar hur kulturella föreställningar och normer tillsammans med kroppsliga förändringar formar upplevelsen av åldrande och hög ålder. Åsa Alftberg är etnolog vid Vårdalinstitutet och Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet. Detta är hennes doktorsavhandling.