Åsa Hansson

Coronapandemin har vållat lidande över hela världen. Den har tagit liv, slagit ut företag och gjort miljontals människor arbetslösa. Efter krisen måste det svenska samhället och ekonomin byggas upp igen. Tillfälliga krisåtgärder behöver växlas över till långsiktiga insatser till en ekonomisk och politisk nystart som gör det möjligt för Sverige att komma starkare ur krisen. Mitt under pandemin tillsattes Omstartskommissionen, en grupp bestående av landets ledande experter inom sina respektive fält. Uppdraget var att fristående analysera svåra utmaningar och lämna konkreta rekommendationer till reformer. Syftet är att rusta vårt land genom att främja teknikutvecklingen, jämna ut människors livschanser, ta ledartröjan i den gröna omställningen, vässa svenska företags konkurrenskraft och stärka Sveriges roll i EU och världen. I den här boken presenteras kommissionens idéer för ett starkare Sverige. I boken medverkar:Klas Eklund (red), Senior Economist, Mannheimer Swartling. Oskar Nordström Skans, föreståndare för Uppsala Universitets centrum för arbetslivsforskning. Tor Borg, analytiker Boverket. Pontus Braunerhjelm, professor vid Institutet för industriell ekonomi och organisation, KTH. Cecilia Malmström, gästprofessor. Lars Calmfors, professor emeritus vid Institutet för internationell ekonomi, StockholmsUniversitet. Maria Wetterstrand, vd Miltton Purpose och Miltton Europé. Lars Hultkrantz, professor emeritus, Handelshögskolan vid Örebro universitet. Amy Loutfi, vicerektor och professor i informationsteknologi, Örebro Universitet. Åsa Hansson, docent, Institutet för Näringslivsforskning, Lunds universitet. Susanne Ackum, ordförande för Forum för omställning.

Sveriges långtgående decentraliserade välfärdssystem har många fördelar, men utmanas i en ekonomi som blivit alltmer digital och global. I denna rapport analyserar vi de utmaningar som dagens finansiering av kommunal och regional verksamhet står inför samt diskuterar en rad förbättringsåtgärder. Det är uppenbart att dagens lokala finansiering av den kommunala och regionala välfärden inte räcker till, utan kräver tillskott från nationell nivå. Dessutom är skattebasen – förvärvsinkomster – inte jämnt fördelade över regioner och kommuner, vilket ställer krav på utjämningssystemet. Den ojämna fördelningen är framför allt märkbar mellan kommuner och det finns en risk att skillnaderna fortsätter att öka. Det är också problematiskt att samtliga tre fiskala nivåer – staten, regioner och kommuner – delar på samma skattebas. Därutöver talar mycket för att arbetsinkomster blivit mer mobila, vilket ökar både den samhällsekonomiska kostnaden av att beskatta arbetsinkomster och försvårar användningen av dem som lokal skattebas. Den lokala beskattningen brister även i transparens och uppfyller inte kraven om horisontell och vertikal rättvisa, det vill säga att samma inkomst beskattas olika beroende på var man bor samt att individer med lägre inkomst kan betala mer i skatt än individer med högre inkomst. Vi föreslår bland annat en förändring i beskattningsmakten där lokala jurisdiktioner får beskattningsmakt över nya skattebaser, så som fastigheter och eventuellt naturresurser. Det kan växlas mot en minskad beskattningsmakt över förvärvsinkomster för regionerna. Det finns många fördelar med att beskatta fastigheter lokalt. Dessutom talar en ökad arbetskraftsmobilitet för ett skifte från beskattning av förvärvsinkomster mot mer icke-mobila skattebaser.

Drygt trettio år har gått sedan den senaste genomgripande skattereformen i Sverige genomfördes åren 199091. Mycket har hänt sedan dess, både med skattesystemet och med världen vi lever i. I Ett skattesystem för Sverige i en global värld sammanfattar skatteforskaren Åsa Hansson de totalt 13 rapporter som givits ut inom ramen för SNS forskningsprojekt Skatter i en globaliserad värld. Förutom en översikt av det svenska skattesystemet i internationell jämförelse har rapporterna behandlat skatt på arbete, konsumtion, företag och företagande, bostäder, energi, klimat och miljö samt på vilken nivå statlig, regional eller kommunal det är lämpligt att ta ut skatten. Åsa Hansson värderar dessa rapporters analyser och förslag till skattereformer. Hon kompletterar med andra forskningsresultat och drar upp riktlinjer för förslag till övergripande reformer som förbättrar det svenska skattesystemet, gör det mer förenligt med den värld vi lever i samt ökar svensk konkurrenskraft. Åsa Hansson är docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Mycket har hänt med kapitalbeskattningen sedan den stora skattereformen 1991. Grundprinciper om likformighet och enhetlighet har i hög grad övergetts och kapital beskattas i dag på flera olika sätt. Under samma period har kapitaltillgångarnas värde vuxit i hela västvärlden, även i Sverige. Denna tillväxt skapar möjligheter för investeringar och välstånd, men också en oro för ökade ekonomiska klyftor i samhället. SNS Konjunkturrådsrapport 2018 analyserar och diskuterar kapitalbeskattningens förutsättningar i Sverige utifrån nationalekonomisk forskning och tidigare erfarenheter. En röd tråd är att skattepolitiken måste ta hänsyn till både snedvridningseffekter och fördelningseffekter. Skatters politiska legitimitet är viktig och av den anledningen har rådet genomfört en attitydundersökning av svenskarnas åsikter om kapitalbeskattning. Rapporten avslutas med rekommendationer om hur den framtida svenska kapitalbeskattningen bör utformas. SNS Konjunkturråd 2018 består av Daniel Waldenström (ordförande), professor i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning, och gästprofessor vid Paris School of Economics, Spencer Bastani, docent i nationalekonomi, Linnéuniversitetet, och Åsa Hansson, docent i nationalekonomi, Lunds universitet.

Drygt ett decennium efter att den gemensamma valutan infördes är euron utsatt för sin hittills värsta kris. De statsfinansiella problem som drabbat flera euroländer illustrerar bräckligheten i den ekonomiska och monetära unionens konstruktion. Skuldkrisen har tvingat länder som Grekland och Irland att begära omfattande nödlån för att undvika statsbankrutt. Och fler euroländer ligger i farozonen. Denna bok handlar om vad som behöver göras för att återupprätta förtroendet för det ekonomiska och monetära samarbetet i Europa. Räcker det med att skärpa medlemsländernas efterlevnad av stabilitets- och tillväxtpakten och förbättra det finanspolitiska samarbetet? Eller krävs rent av att den monetära unionen kompletteras med en fiskal union, det vill säga gemensamma skatter och en gemensam finanspolitik på EU-nivå? Behövs det en överstatlig reglering av pensionssystemen för att förebygga budgetunderskott i medlemsländerna? Vilka krav ställs på unionens rättssystem för att hantera skuldkrisen och för att bygga EMU starkare inför framtiden? Och hur påverkas demokratin och medborgarnas förtroende för EU och euron i ljuset av det som nu sker? Detta är den fjortonde årgången av Europaperspektiv. Boken är tvärvetenskaplig och innehåller nio kapitel skrivna av forskare inom juridik, statskunskap och ekonomiska ämnen, som ur olika perspektiv diskuterar de betydande utmaningar som eurokrisen innebär och hur de bör mötas. Deltagande författare: Hans Agné, Linda Berg, Martin Berglund, Michael Bergman, Mattias Dahlberg, Sverker Gustavsson, Åsa Hansson, Lars Jonung, Mats Persson, Sideek M Seyad