Åsa Lundqvist

Det finns energi att hämta i empiriska iakttagelser och det kan vara en fröjd att utvinna den energin. Så lyder budskapet i den här vänboken till Malin Åkerström, professor emerita vid Lunds universitet. Med nedslag i vitt skilda fält och projekt vill författarna exemplifiera och analysera det speciella samspel som äger rum mellan empiri och forskare i olika samhällsvetenskapliga ämnen. Det rör sig om en tolkande aktivitet som är nyfiken och öppen för överraskningar och lyckoträffar. Malin Åkerström har under flera decennier bedrivit forskning i den här andan och publicerat en rad färgstarka och stilbildande böcker och artiklar. Den empiriska glädjen är en antologi uppdelad i fyra delar: brott och straff, kultur och kontroll, interaktioner och ritualer samt forskare och fält. Boken innehåller bidrag från 30 författare vid olika lärosäten och riktar sig till forskare och studenter i sociologi, kriminologi, socialt arbete och socialantropologi samt angränsande ämnen.

Den svenska föräldraförsäkringen var banbrytande när den infördes för 50 år sedan och utgör fortfarande en hörnsten i den svenska familjepolitiken. Redan från början var syftet med försäkringen att främja ett jämställt föräldraskap och jämlika villkor mellan familjer med och utan barn. Föräldraförsäkringen har reformerats flera gånger under åren. I rapporten summerar sociologerna Ann-Zofie Duvander och Åsa Lundqvist utvecklingen och analyserar vilka principer och argument som har motiverat förändringarna. De uppmärksammar särskilt hur målen om jämställdhet och jämlikhet har definierats i politiken över tid, om de har infriats och i så fall med vilka medel. De blickar även framåt och identifierar aktuella utmaningar för föräldraförsäkringen. Ann-Zofie Duvander är professor i demografi och sociologi vid Stockholms universitet och Mittuniversitetet. Åsa Lundqvist är professor i sociologi vid Lunds universitet.

Under 1960- och 70-talen skedde en dramatisk ökning av den kvinnliga arbetskraften på den svenska arbetsmarknaden. En viktig drivkraft i utvecklingen och omdanandet av familj och arbetsliv var den statliga arbetsmarknadspolitiken. Hemmafruarna skulle aktiveras , ta anställning och den manliga försörjarmodellen skulle fasas ut. Men hur gick det till när kvinnorna skulle lockas till förvärvsarbete istället för hemarbete? Vilka metoder och argument användes för att åstadkomma förändringen, och vilka konsekvenser fick skiftet för tidigare familjeformer? Det är några av de frågor som Åsa Lundqvist lyfter i Livet är för dyrbart för att dammas bort. Särskilt Arbetsmarknadsstyrelsens uppdrag, mål och visioner fångar intresset hos författaren, liksom de omskolnings- och fortbildningskurser som sjösattes under perioden. Hennes studie belyser även tidens djärva opinionsbildande kampanjer vars yttersta mål var att påverka och förändra befolkningens attityder till den traditionella kärnfamiljen. En viktig roll i marknadsföringen hade den så kallade aktiveringsinspektören som skulle förmå kvinnor att ta steget in i arbetslivet. Åsa Lundqvist blickar också framåt och resonerar kring hur erfarenheterna har påverkat dagens arbetsmarknad.

SOCIOLOGI FÖR GYMNASIESKOLANDen sociala människan är ett heltäckande läromedel för gymnasieskolans kurs i sociologi. Läromedlet består av en faktabok och ett arbetshäfte. ARBETSHÄFTETS ELEVPAKET – TRYCKT HÄFTE OCH DIGITALT LÄROMEDELDen sociala människan Arbetshäfte består av ett tryckt arbetshäfte och ett digitalt läromedel. Arbetshäftet syftar till att hjälpa eleverna igång med att arbeta mer vetenskapligt. I det beskrivs handfast hur de gör enkäter, intervjuer och observationer och de första grunderna i statistik. I arbetshäftet presenterar också ett antal etablerade sociologiska forskare mycket kort sina forskningsområden – tänkta som inspiration och utgångspunkter för elevernas egna undersökningar om olika aktuella sociala frågor, exempelvis om arbetsmarknad, utbildning, idrott eller jämställdhet. DET DIGITALA LÄROMEDLET• Interaktiv version av häftet, inläst med autentiskt tal och textföljning• Fylliga litteratur- och länktipsFungerar på dator, surfplatta och till stor del i mobil. I det digitala läromedlet kan eleverna söka i innehållet. De kan också göra egna anteckningar och markera viktiga stycken i texten. Anteckningarna sparas automatiskt och kan enkelt samlas ihop och skrivas ut.

Sverige har länge betraktats som en demokratisk förebild och ett öppet och solidariskt välfärdssamhälle. Under 2000-talet har social ojämlikhet och boendesegregering ökat, åtföljd av rasism och en allt mer restriktiv flyktingpolitik. Idag är Sverige är en nation i ombildning. Åtstramningspolitik och högerpopulism har fått bred förankring i partipolitiken. Samtidigt uppstår motrörelser, där civilsamhälleliga aktörer kräver en fördjupad demokrati och social rättvisa. Vi står inför ett skifte. Kommer en nyliberal ekonomisk politik att smälta samman med en auktoritär, rasistisk populism? Eller är de nya rörelserna en öppning mot ett mer inkluderande, jämlikt och rättvist samhälle, där visionen för framtiden byggs på hopp och optimism inte rädsla och hot?* * *I boken medverkar följande författare:Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Forskar om välfärd och medborgarskapande med särskilt fokus på unga, inkludering och exkludering kopplat till migration. Lisa Kings är lektor i socialt arbete vid institutionen för samhällsvetenskaper vid Södertörns högskola. Forskar om urbanteori, civilsamhället, sociala rörelser, ojämlikhet och vardagsliv med särskilt fokus på samhällsarbete och social mobilisering i städer. Vanja Lozic är lektor i pedagogik vid Malmö universitet. Forskar om skola, etnicitet och urbana rum med fokus på ungdomsidentiteter, historiedidaktik, undervisning och samverkan, förändringar i synen på brottsprevention och brottsförebyggande arbete. Åsa Lundqvist är professor i sociologi vid Lunds universitet. Forskar om välfärdspolitik och familjerelationer, särskilt framväxten av arbetsmarknads- och familjepolitikens påverkan på genusrelationer samt framväxten av föräldrastödets politik. Nedzad Mesik är fil dr i etnicitet och migration och universitetslärare i samhälle och kultur i ett skolperspektiv, vid Remeso, Linköpings universitet. Forskar om migration och integration, med särskild fokus på sociala rörelsers engagemang för prekära migrantarbetare, nyanlända och ungdomar. Diana Mulinari är fil dr i sociologi och professor i Genusvetenskap. Forskar om jämlikhet, social förändring, genus och migration samt transnationella praktiker och högerpopulism. Paula Mulinari är lektor i socialt arbete vid Malmö universitet. Forskar om arbetsliv, genus och rasism med fokus på prekarisering och motstånd, ekonomisk sårbarhet och emotioners roll i arbetsprocesser. Anders Neergaard är professor vid Remeso, Linköpings universitet. Forskar om arbetsliv i omvandling med fokus på etnicitet/rasifiering, klass och kön samt högerpopulism och rasism. René León Rosales är fil dr i etnologi och forskningsledare vid Mångkulturellt centrum, Stockholm. Forskar om segregation, diskriminering och rasifiering av staden, ungdomars identitetsprocesser och urbana rättviserörelser. Simone Scarpa är forskare vid Remeso, Linköpings universitet, fil dr i sociologi och socialt arbete. Hans forskning handlar om urban segregering och social polarisering, välfärdsstatlig omvandling, migration samt analys av fattigdom och ojämlikhet. Carl-Ulrik Schierup är professor emeritus vid Remeso, Linköpings universitet. Hans forskning handlar om migration, prekarisering, medborgarskap, etnicitet och rasism, nationalism samt nya och gamla sociala rörelser. Anders Trumberg är fil dr i Kulturgeografi och forskare vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Forskar om det svenska utbildningssystemet, segregation och likvärdighet kopplat till elevers val av skola. Viktor Vesterberg är fil dr i etnicitet och migration och postdoktor i socialt arbete vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet. Forskar om utbildning och lärande med fokus på medborgarskap, inkludering och exkludering. Aleksandra Ålund är professor emerita, Remeso, Linköping Universitet. Hennes forskning handlar om etnicitet och migration med fokus på medborgarskap, genus, kulturell produktion och urbana rättviserörelser.

Sweden has gained a worldwide reputation for its family friendly policies and the high share of women in paid employment. This book discusses the particular importance of early activation policies in the increase of women's paid employment and in changing gender and family relations. It explores how the integration of women into paid work was actually accomplished: on what ideational grounds, and using what concrete measures, were the conditions created for increasing the employment ratio of women? A number of activation measures are analyzed in more detail: vocational training, opinion-shaping, persuading activities and the work done by activating inspectors, specially installed to initiate housewives into paid labor. The book showcases how early activation policies contributed to the transformation of gender and family relations and thus to a farewell to male breadwinning. The book will appeal to undergraduates as well as graduate students, lecturers and researchers in gender studies, social and public policy and across the fields of politics, European studies, and contemporary history.

Family policy paradoxes examines the political regulation of the family in Sweden between 1930 and today. It draws attention to the political attempts to create a 'modern family' and the aspiration to regulate the family and establish gender equality, thereby shedding light on ongoing policy processes within Europe and how these can be understood in the light of a particular political experience. The book is valuable for researchers, lecturers, undergraduate and graduate students who study gender, gender equality and welfare state development in gender studies, sociology, social and public policy, social work, politics and social/contemporary history

Changing Relations of Welfare is concerned with the complexities of family relations and practices in the recent past and how these have been imagined, addressed or elided in present policy making. It uses rich and varied sources to offer an innovative approach to the analysis of meanings afforded to the family in different policy, legal and welfare contexts in Sweden, Denmark and Britain. This book considers how debates about responsibility, obligation and rights have been gendered in social policy and welfare practice, whilst also focusing upon the intersections of family, gender, race and ethnicity and the different ways in which legislation and policy in northern Europe have been used to regulate not only immigration but also the lives of migrant families. Presenting a historically informed, comparative analysis of the shifting dynamics in the relationship between family and the state, this volume offers new pathways for exploring questions of change and continuity.

När den svenska välfärdsmodellen växte fram var det trygghetssystemen och arbetsmarknadspolitiken som stod i centrum. Under denna tid förvandlades familjen från att vara en enskild angelägenhet till att bli föremål för politiska ingripanden. Familjen blev ett eget politikområde, vars mål och medel kom att diskuteras under flera decennier. Historien om familjepolitikens framväxt är en historia om intressekonflikter. Vilka aktörer och institutioner bestämde den svenska familjepolitikens inriktning? En viktig plattform var utredningsväsendet. Här artikulerades nya, ibland kontroversiella idéer och som ofta hämtats från samhällsvetenskapens forskning om familj och kön. Vetenskapen gavs därigenom ett stort inflytande inom det offentliga utredningsväsendet. Och därmed även över den förda politiken och det familjepolitiska reformarbetet.

Hur gick det till när 1900-talets industrialiserade landsbygd omvandlades? Hur påverkades människors vardag av denna utveckling och hur knöts lokala händelser ihop med industrisamhällets omvälvande historia? Dessa frågor diskuteras i Åsa Lundqvists studie av det småländska brukssamhället Böksholm. I centrum står relationen mellan de dominerande folkrörelserna och ledningen för Böksholms sulfitfabrik. Med hjälp av dokument och människors minnen beskrivs dessa parters verksamheter och inbördes förhållanden mellan åren 1900 och 1979 -- en historia som återspeglar övergången från patriarkal bruksort till modernt välfärdssamhälle. Förändringarna i Böksholm under 1900-talet framstår i studien som ett resultat av samspelet mellan lokala organisationer och deras riksorganisationer, men också av övergripande sociala, ekonomiska och tekniska förändringar.