Åsa Örnberg

Författningssamlingen omfattar viktigare lagar och förordningar inom områdena allmän och speciell förvaltningsrätt, kommunalrätt samt offentlighet och sekretess. För att spegla det europarättsliga inflytandet inom det förvaltningsrättsliga området finns också ett urval europarättsliga texter. Författningssamlingen är primärt avsedd att tillgodose behov vid studier av ämnet förvaltningsrätt vid Stockholm universitet. Författningssamlingens innehåll baseras således på upplägget för grundkursen Förvaltningsrätt med förvaltningsprocessrätt och specialkursen Förvaltningsprocessrätt. Vissa författningar återges därför i urval. Den kan dock självklart användas av var och en som behöver en samlad överblick över olika förvaltningsrättsliga författningar. Författningarna återges som de lyder den 1 juli 2024

Delat ledarskap avser ett förtätat samarbete mellan chefer som tar gemensamt ansvar för en organisatorisk helhet. Fenomenet finns i alla branscher i arbetslivet, så också bland rektorer i förskola och skola. Kunskap om delat ledarskap är det däremot ont om i samhället. Denna bok bidrar med kunskap om delat ledarskap i förskola och skola utifrån aktuell empirisk forskning och teori. Fokus ligger på förutsättningar som krävs och som skapas i det delade ledarskapet, samt på möjligheter och svårigheter kopplade till sådant ledarskap. Exempel på frågor som belyses är: rättsliga möjligheter för gemensamt ansvar, olika former av delat ledarskap och hur de visat sig fungera i praktiken samt krav på relationen mellan chefer som delar en ledningsfunktion. Boken tar också upp erfarenheter av att som huvudman införa delat ledarskap. Delat ledarskap i förskola och skola riktar sig till rektorer, huvudmän och andra intresserade av förskolors och skolors ledning, och är användbar på rektorsprogrammet och i annan ledarskapsutbildning. Boken pekar på möjligheterna i kollektiva former av ledarskap, men skriver inte fram delat ledarskap som en universallösning på alla problem. I stället ses delat ledarskap som en relevant ledningsform och som en möjlig väg fram till mer hållbara arbetssituationer för rektorer vars uppdrag ofta är omfattande, komplicerade och krävande.

Sedan 1990-talet överlämnas i allt högre grad traditionell kommunal verksamhet till privaträttsliga subjekt i form av privata och kommunägda företag. Det gäller allt från vård, skola och omsorg till fastighetsförvaltning, energi- och vattenförsörjning. I samhällsdebatten diskuteras frågor som kvalitet, villkor vid kommunala försäljningar av skolor och hemtjänst samt vinster i välfärden. Det som inte riktigt har kommit fram i debatten är de komplexa rättsliga problem som uppstår då kommuner överlämnar offentlig verksamhet till privaträttsliga subjekt. Att den svenska rättsordningen och EU-rätten vilar på olika grundval – organisatorisk kontra funktionell – medför ytterligare svårigheter. När traditionellt kommunala verksamhetsområden konkurrensutsätts blir gränsen mellan den kommunala sektorn och det privata näringslivet otydlig. De rättsliga problem som uppkommer kan innebära risk för försämrad rättssäkerhet för enskilda, för att kommuner överskrider sitt kommunala kompetensområde och att den kommunala demokratin försvagas. I avhandlingen används de fristående skolorna som ett exempel för att belysa de otydligheter som uppstår. Författaren undersöker i avhandlingen innebörden av de föreskrifter och principer som reglerar kommuners möjligheter att överlämna uppgifter till privaträttsliga subjekt, under vilka förutsättningar överlämnanden kan ske och vilka de rättsliga konsekvenserna är ur ett konstitutionellt, EU-rättsligt och kommunalrättsligt perspektiv. Frågan om EU-rättens inverkan på den kommunala verksamheten är en central del i undersökningen.