Åsa Söderström

Av måldokumentet för det statliga Rektorsprogrammet 2021–2027 framgår att programmet är en professionsorienterad befattningsutbildning. Denna antologi behandlar skilda aspekter av rektorers professionella arbete och boken är den första i sitt slag, som tar ett samlat grepp över kunskapsfältet rektorsprofessionalism i en svensk kontext. Innehållet är organiserat i fyra delar som på olika sätt belyser rektorer som chefer, ledare och som profession:• Rektorskapets professionella premisser• Rektorsprofessionalism i olika skolformer och verksamhetsområden• Kommunikation, kollegialitet och professionshandledning• Rektorskap visavi andra skolprofessionerAtt jobba som rektor är författad av rektorsutbildare verksamma vid samtliga sju lärosäten som anordnar Rektorsprogrammet 2021–2027. Boken vänder sig främst till programmets deltagare, det vill säga nyanställda rektorer samt biträdande rektorer verksamma inom skola och förskola. Andra väsentliga målgrupper är erfarna rektorer, skolchefer och skoladministratörer på statlig- och huvudmannanivå.

Skolledares vardag kantas av etiska dilemman som kräver praktiska lösningar och moraliska ställningstaganden. Den här boken erbjuder stöd i det viktiga arbetet med att utveckla en yrkesetisk hållning. Etiska perspektiv på skolledares arbete behandlar etiska dilemman och handlingsmöjligheter inom en rad områden. Exempel på teman som tas upp är: digitalisering, diskriminering och kränkande behandling, vetenskaplighet, anpassad skola, flerspråkighet, inspektion, skolförbättring, pedagogiskt ledarskap, kollegiala processer och beslutsfattande. Boken ger dessutom en blick på utbildning och utbildningsledarskap som en kritisk samhällspraktik, och pekar på ett kollektivt såväl som ett individuellt ansvar för att göra det rätta och det goda. Boken vänder sig till rektorer och andra med skolledaransvar, till exempel arbetslagsledare, utvecklingsledare och förstelärare, men också politiker och chefer på huvudmannanivå. Den är även lämplig att använda vid utbildning av skolledare både inom det statliga rektorsprogrammet och i Fortbildning för rektorer (FFR).

This book presents systematically six types of schools, with different improvement capacities. Different schools have different capacities for school improvement, depending on the school infrastructure, norms and routines for the improvement process, improvement roles, and improvement history. The organisation of the improvement capacity is understood on the basis of sensemaking processes among teachers and school leaders. The book focuses on the challenges for each type of school in their improvement work, and which situations and circumstances they need to take into account. The school types are illustrated with detailed descriptions of six schools, coming from an evaluation of a Norwegian school development program. The book fills a need in school organisations to have concrete illustrations from similar schools of how teacher teams are organised, how leadership is exercised and processes are organised in their efforts of improving the organisation and building a complex and effective capacity. Schools’ improvement capacity has become an important feature in school management and leadership as well as in research as western states have decentralised governance to the local level. The expectations on school leaders as well as on teachers are high when it comes to improve their schools to raise student outcome. Accounts of professional school cultures and professional learning communities often describe in an overall perspective the ideal school where such an improvement capacity is in work. However, accounts of the many ways of organising the capacity which perhaps are not all in all ideal or effective also contribute to the knowledge of the local school process.