Åsa Wedin

Begreppet litteracitet är användbart för att beskriva och analysera människors handlingar, känslor, värderingar och attityder som är direkt eller indirekt kopplade till skrift. Den här antologin belyser såväl användning som utveckling av litteracitet inom andraspråksundervisning för vuxna, framför allt inom utbildning i svenska för invandrare. Författarna behandlar flera betydelsefulla aspekter av lärares praktik i klassrummet och samarbetet med kollegor, men också elevernas lärande och de olika typer av stöd som underlättar deras andraspråksutveckling. Flera av kapitlen lyfter fram grundläggande litteracitetsundervisning för vuxna som före migrationen till Sverige haft begränsade möjligheter till formell utbildning. Boken vänder sig främst till lärarstuderande och verksamma lärare med intresse för litteracitet, andraspråksundervisning och vuxenutbildning.

Skrivandet är en självklar del av skolans alla ämnen, kanske till och med så självklar att vi inte riktigt tänker på den mängd av färdigheter som ingår. Så vad är då viktigt att ha kunskap om för att kunna stötta elevers skrivutveckling? Och hur går man till väga rent praktiskt? I den här boken tar författarna avstamp i skrivdidaktisk forskning. I tydliga resonemang lyfter de fram en rad viktiga aspekter på skrivande och skrivundervisning, men också hur vi kan förstå dem i samspel och som en helhet. I kapitlen ryms bland mycket annat interaktionen mellan läsande och skrivande, multimodalt skrivande, skrivande genom dataspelande och lek, svårigheter i skrivande och skrivande i flerspråkiga klassrum. Målet är att ge lärare redskap för att tänka bredare och djupare om sin skriv­undervisning och därmed kunna utveckla den. Boken riktar sig till såväl lärarstudenter som lärare i grundskolan. Samtliga kapitel visar forskningens potential att göra skillnad för elevers skrivutveckling och ger många konkreta undervisnings­exempel från grundskolans alla stadier.

För invandrade elever med kort eller ingen studiebakgrund är det av avgörande betydelse att snarast utveckla grundläggande färdigheter i läsning och skrivning på svenska som ett andraspråk. Det i sin tur ställer stora krav på deras lärares undervisning och kunskap om grundläggande skriftspråksutveckling för vuxna andraspråkselever. Den här boken fungerar som en handbok för lärare. Författarna tar upp frågor om förhållanden mellan uttal och skrift, och mellan specifika ljud och bokstäver. Därutöver behandlar de frågor av relevans för ungdomars och vuxnas skriftspråksanvändning i olika delar av samhället såväl i skolan som i arbetsliv och vardags­liv. Eftersom en stor utmaning för eleverna är att utveckla automati­serade färdigheter i läsning och skrivning, och att komma vidare till mer avancerad användning av skrift, ger författarna utvecklade råd om hur läsning och skrivning på grundläggande nivåer kan stimuleras. Främst riktar sig boken till lärare inom sfi och på språkintroduktionsprogrammet på gymnasiet. Den är också intressant för lärare i årskurs 7–9 och vuxenutbildning som undervisar andraspråkselever i grundläggande skriftspråksfärdigheter.

Språkintro är till för nyanlända elever som saknar behörighet till ett nationellt program och har särskilt behov av utbildning i svenska. Någon specifik lärarutbildning som innefattar denna elevkategori finns dock inte, förutom möjligtvis den för lärare i svenska som andraspråk. Språkintro som gymnasieprogram kan komma att ersättas av andra utbildningsformer, men alldeles oavsett är innehåll, syfte och elevgrupp desamma liksom behoven av kunskap hos lärare och övrig skolpersonal. Författaren beskriver språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i en rad skolämnen samt diskuterar undervisningens organisation och de olika personalrollerna som är involverade. Även kartläggning av elevens tidigare kunskaper och erfarenheter berörs. Frågan om undervisning av grundläggande skriftspråksutveckling för elever som inte tidigare haft goda möjligheter till läsning och skrivning behandlas särskilt. Språk, lärande och undervisning vänder sig till lärare och annan personal inom Språkintroduktionsprogrammet liksom till studenter på ämneslärarutbildningen.

När vi skriver i arbetet – på myndigheten, på företaget eller i organisationen – är det ofta för att förmedla ett viktigt budskap. Då måste vi försöka hitta den rätta tonen, formulera oss tydligt och presentera innehållet rakt på sak, allt för att budskapet verkligen ska nå fram. Att skriva bättre i jobbet ger råd och tips om hur man väljer ton och perspektiv, hur man planerar, disponerar och gör texten överskådlig. Boken behandlar också sådant som styckeindelning, meningsbyggnad och ordval. Många praktiska exempel visar hur en text kan göras läs- och läsarvänlig. Vissa mycket vanliga typer av texter i arbetslivet behandlas i egna avsnitt, till exempel protokoll, rapporter, pressmeddelanden, beslutsunderlag och beslut. Här finns också råd om vad man bör tänka på när man skriver för webben eller i sociala medier. Dessutom tas några språkriktighetsfrågor upp, sådana som ofta väcker heta känslor. Ska man skriva var eller vart? De eller dem? Innan eller före? Och får man använda ordet hen? Språkrådet ger svaren.

Denna antologi riktar ljuset mot språkets betydelse i lärande med moders­mål och minoriteter i blickfånget. Såväl modersmålsstöd i förskolan som modersmålsämnet i skolan diskuteras i syfte att ge djup kunskap om modersmålsundervisningens kulturella, sociala och politiska dimensioner. Författarna lyfter fram det positiva som förknippas med modersmålsstöd och modersmålsämnet, men uppmärksammar i lika hög grad en rad utmaningar som förskola och skola står inför samt diskuterar möjliga vägar framåt. Bland mycket annat redogör de för modersmålsstödets och modersmålsämnets framväxt och utveckling i Sverige samt de särskilda regler som gäller för de nationella minoritetsspråken i modersmålsundervisningen. Flera kapitel är språkdidaktiska i sin inriktning och behandlar bland annat digitala verktyg för att stimulera lärande samt resonerar kring hur transspråkande som förhållningssätt och pedagogisk praktik kan vara en del av modersmålsundervisningen. Modersmålselevernas syn på språk, språk­användning och modersmålsämnet samt modersmålslärarnas yrkesroll uppmärksammas också. Modersmål, minoriteter och mångfald vänder sig särskilt till lärare, lärar­studenter, modersmålslärare och rektorer. Med sina olika infallsvinklar ger boken värdefull kunskap om förutsättningar och villkor för alla elevers lärande.

Att lära sig ett nytt språk i vuxen ålder kräver hårt arbete och stor tidsmässig insats, i synnerhet om det gäller att utveckla en språknivå som håller för framtida yrkes- och samhällsliv. Den språkundervisning som inläraren möter i klassrummet är därför av avgörande betydelse: den måste vara engagerande, kännas meningsfull och bygga på vetenskaplig grund. I fokus för den här boken står språkdidaktiska frågor, som lyfter fram hur sfi-läraren genom sin undervisning kan stödja och stimulera de vuxna elevernas andraspråksutveckling. Författarna tar avstamp i den specifika roll som sfi har i det svenska utbildningssystemet samt förklarar vad forskningen säger om sfi, vuxnas språklärande och flerspråkighet som resurs. De ger en mängd praktiska förslag på aktiviteter och organisationsformer - allt ifrån stimulerande samtalsövningar och utvecklande skrivuppgifter till råd om digital teknik som stöd i språklärandet. Främst riktar sig boken till dem som undervisar inom den kommunala vuxenutbildningen Svenska för invandrare, men den är också av intresse för andra lärare som söker nya arbetssätt och undervisningsmetoder.

Denna användbara lilla bok innehåller en mängd tips och konkreta råd om hur man kan förbättra språket i utredningar och journaler. Det centrala budskapet är att dokumentationen ska vara överskådlig, tydlig och lätt att läsa.

I den svenska skolan har en enspråkig undervisning länge varit norm. Men i dag kommer många elever till skolan med en rad olika språkliga erfarenheter. I takt med att forskningen har visat positiva effekter av flerspråkighet och av att stödja elevers olika språkfärdigheter har styrdokumenten ändrats, men fortfarande saknar många lärare kunskap om undervisningsformer där elevernas språkliga resurser tas tillvara. Åsa Wedin är lektor i svenska som andraspråk och professor i pedagogiskt arbete. I antologin Språklig mångfald i klassrummet visar hon tillsammans med fem forskare och praktiker på olika sätt att konkret arbeta med detta i klassrummet. Boken vänder sig till lärare i grundskolan och specialskolan och de flesta exemplen är hämtade från årskurs F6. Kort sagt kommer det kulturella, språkliga och intellektuella kapitalet i våra samhällen att öka dramatiskt när vi slutar se barn med kulturella och språkliga olikheter som ett problem som ska lösas och i stället öppnar våra ögon för de // tillgångar de för med sig. Jim Cummins, professor i språkvetenskap och föregångare inom forskning kring flerspråkighet och andraspråksutveckling. Innehåll Medverkande Förord Introduktion Åsa Wedin Flerspråkighet som resurs för lärande Åsa Wedin Transspråkande för förstärkt flerspråkighet Gudrun Svensson & Ann-Christin TorpstenJag tycker det är bra med translanguaging Ann-Christin Torpsten & Gudrun SvenssonJag tror att det hjälper min hjärna att växa Jim Cummins Att arbeta med nyanlända på flera språk Anneli Wessman Flerspråkighet och teckenspråkiga miljöer Karin Allard

Språk har en unik betydelse för skola och utbildning. Det är svårt att tänka sig någon verksamhet i skolsammanhang där språk inte har en central funktion. Utgångspunkten för den här boken är att vi lever i ett flerspråkigt samhälle och att barn i förskola och skola tidigare har mött språk av olika slag och i olika sammanhang. Flerspråkighet uppfattas därmed som norm. Även de som traditionellt betraktats som enspråkiga omfattas enligt detta synsätt av den flerspråkiga normen. De behöver stimulans och stöttning för att utveckla kunskap om andra språkliga register och varieteter. Att vara flerspråkig innebär nämligen inte bara att man kan flera språk utan även att man har utvecklat kunskap om hur de olika språken används, med vem och när. I de olika kapitlen diskuterar författaren bland annat villkor för barns språkutveckling, språkliga register och varieteter, skolspråk och vardags-språk samt språkutvecklande arbetssätt, allt med fokus på barn i åldrarna 1–12 år. Boken riktar sig till såväl blivande som verksamma förskollärare och lärare i förskoleklass och grundskolans tidigare år.

Skolan ska ge alla elever möjligheter till kunskapsutveckling. För elever med svenska som andraspråk är klassrumsinteraktionen särskilt betydelsefull för att utveckla de språkliga kompetenser som krävs för att lyckas i skolan. Just för de elever som inte har tillgång till andra register av svenska än vardagsspråk utanför skolan måste klassrumsinteraktionen erbjuda tillräckliga möjligheter för språkutveckling. Detta gör klassrumsinteraktionens innehåll till en demokratisk fråga. Läs mer Skolan ska ge alla elever möjligheter till kunskapsutveckling. Klassrumsinteraktionen måste därför innehålla tillfällen för alla elever att möta och själva använda det språk de förväntas utveckla. För elever med svenska som andraspråk är klassrumsinteraktionen särskilt betydelsefull för att utveckla de språkliga kompetenser som krävs för att lyckas i skolan. Just för de elever som inte har tillgång till andra register av svenska än vardagsspråk utanför skolan måste klassrumsinteraktionen erbjuda tillräckliga möjligheter för språkutveckling. Detta gör klassrumsinteraktionens innehåll till en demokratisk fråga. I Klassrumsinteraktion och flerspråkighet behandlar författarna tre perspektiv av klassrumsinteraktion: som språk, som social samvaro och som pedagogik. Även om de tre perspektiven är nära sammanknutna uppmärksammas varje aspekt i varsin del av boken. Huvuddelen av den forskning och de mångtaliga exempel som presenteras i boken bygger på etnografiskt inriktad forskning, det vill säga forskning där materialet skapats genom deltagande i olika verksamheter och nära de personer som studeras. I konkreta exempel och modeller ges såväl analys av klassrumsinteraktion som handfasta förslag på hur lärare kan arbeta i klassrummet för en tydligare språkutveckling hos eleverna. Här presenteras undervisning för alla åldrar, från förskola till SFI. Klassrumsinteraktion och flerspråkighet - ett kritiskt perspektiv vänder sig i första hand till lärarstudenter, lärare, skolledare och andra personer med intresse för lärande i klassrum där flerspråkiga personer deltar. Om författarna Åsa Wedin är fil.dr i andraspråksforskning och professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna. Jenny Rosén är lektor i svenska som andraspråk och postdoktor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna.

Många människor, såväl barn som tonåringar och vuxna, lever i flerspråkiga sammanhang som skiljer sig väsentligt från den enspråkiga miljö som ofta tas för given i skola och vuxenutbildning. Där har man i stället många gånger haft svårt att förhålla sig till flerspråkighet och ofta utgått ifrån ett bristperspektiv. Detta gäller inte minst skriftspråksundervisningen, där elevernas egna erfarenheter av en flexibel flerspråkighet utanför klassrummet alltför sällan tas tillvara. I den här antologin presenterar ett antal forskare exempel på skriftspråkliga erfarenheter, både flerspråkiga och multimodala, som sällan uppmärksammas i skolan. I sina studier har de sett en mängd goda exempel på hur lärare arbetar i klassrummet för att gynna skriftspråksutvecklingen hos flerspråkiga elever – deras multilitteracitet. En sådan medvetenhet hos läraren kan t.ex. handla om alltifrån att ha kunskap om effektiva läsförståelsestrategier till att förstå hur multimodalitet i läroböcker och multimodalt textskapande i klassrummet stärker lärande och flerspråkig kompetens. Boken vänder sig främst till blivande och verksamma lärare i skola och vuxenutbildning.

Dagens samhälle karakteriseras av ökad språklig, etnisk och kulturell mångfald. Takten i dessa förändringar har medfört nya krav på skolan att möta barn med olika bakgrund på ett professionellt sätt. Det visar sig ofta att invanda föreställningar om elevernas förkunskaper inte alls stämmer. I mötet med heterogena klasser ställs lärare ofta inför utmaningar av annat slag än dem de utbildats för. Detta blir särskilt tydligt när eleverna ännu inte hunnit utveckla sin svenska i den utsträckning som krävs i skolan. I det här läget blir det lätt att se på barnens språkbakgrund som innehållande olika brister och problem snarare än resurser och möjligheter. I den här antologin ifrågasätter författarna gängse synsätt och ger en mer nyanserad och balanserad bild av flerspråkighet. Genom olika exempel från aktuell svensk forskning om elevers vardag belyser de olika aspekter av flerspråkighet i skolsammanhang och problematiserar begrepp som etnicitet, identitet, lärande och makt. Boken riktar sig till blivande och verksamma lärare i grundskola och gymnasium samt till dem som arbetar med skolutveckling och frågor som rör flerspråkighet.

Vad innebär det att som vuxen lära sig läsa och skriva på ett nytt språk, ett språk som kanske till och med använder ett annat skriftsystem än vad man själv är van vid? Vilka särskilda villkor gäller för vuxnas utveckling av läsning och skrivning på svenska som andraspråk? Hur skapar man förutsättningar för en effektiv undervisning där deltagarna får möjlighet att utveckla de färdigheter som de själva ser som meningsfulla? Som lärare i svenska för invandrare och svenska som andraspråk möter man elever med vitt skilda förkunskaper och erfarenheter, något som ställer stora krav på lärarens egna kunskaper om språk och språkutveckling.