Åsa Wikforss

För första gången på över två decennier finns det nu fler autokratier i världen än demokratier. Det är en utveckling som skett via röstsedeln där folkvalda ledare som Donald Trump i USA monterat ned demokratin inifrån. Varför står demokratin så skyddslös? De flesta människor vill leva i en demokrati, ändå har det öppna samhället svårt att skydda sig mot de auktoritära krafterna. Vad kan vi göra för att stärka demokratins motståndskraft? Dessa frågor står i centrum för Åsa Wikforss nya bok. Tillsammans med Mårten Wikforss visar hon hur den nya i informationsomgivningen slår mot det demokratiska samhällets hjärta: dess förmåga att fatta kunskapsbaserade beslut och hantera oenighet på ett konstruktivt sätt. Detta har berett vägen för populistiska politiker som säger sig representera den sanna folkviljan samtidigt som de bedriver ett kulturkrig som ökar polariseringen och lägger grunden för ett auktoritärt maktövertagande. Gång efter gång. Nedmonteringen av demokratin förutsätter att de flesta människor inte vet vad som pågår. Utmaningen är inte ny. Vi har stått här och framgångsrikt hanterat den förut. Då som nu går vägen framåt via kunskapsspridning. Demokratins ödesstund ger den kunskap som krävs, visar vad vi måste vara uppmärksamma på och diskuterar vad vi kan göra för att stärka demokratin i en digital samtid.

Initiativet togs av filosofer vid Stockholms universitet 2018 efter att ha observerat hur det blivit allt svårare för viktig kunskap att få genomslag hos allmänheten. I fem kapitel angriper forskare fenomenet från olika vinklar och sammanfattar viktiga forsknings­resultat.

Om Varför lära? Varför lära? Meningen med mänsklig kunskap i AI-tider är en bok om kunskap, kritiskt tänkande, kreativitet, demokrati och frihet i en framtid dominerad av artificiell intelligens. Med levande exempel och tvärvetenskapligt djup vill boken väcka debatt, inspirera till handling och eftertänksamhet. En fråga som många ställer sig, när AI inte bara söker information utan även analyserar den, skriver texter och fattar beslut, är: Varför ska vi överhuvudtaget lära oss något? Boken är ett djärvt, lättillgängligt och djupt relevant manifest som väver samman neurovetenskap, psykologi och filosofi till en övertygande berättelse om mänsklig intelligens. Genom sex centrala skäl till att fortsätta lära och vässa vårt tänkande bygger författarna ett hoppfullt och kraftfullt argument för den mänskliga kunskapens bestående värde.

Utvecklingen på medieområdet går snabbt. Den tekniska utvecklingen kastar om spelplanen. Det gungar betänkligt i den kommersiella mångfalden. En auktoritär våg sveper över stora delar av världen, där mediernas oberoende hotas och journalisters rätt att arbeta fritt blir allt mera ifrågasatt. Samtidigt debatteras public services framtid. Hur ska public service manövrera i detta nya landskap? I den här antologin, initierad av föreningen Oberoende Public Service, skriver några av landets mest respekterade experter om medborgarnas förtroende för public service, dess betydelse för demokratin och framtiden för den oberoende journalistiken. I ett av kapitlen sammanfattar OPS även sina tankar om hur ett framtida public service i allmänhetens tjänst kan se ut. Medverkar gör Julia Agha, Ulrika Andersson, Nils Funcke, Ove Joanson, Christina Jutterström, Sofia Näsström, Jan Scherman och Åsa Wikforss.

Populismens segertåg, global avdemokratisering, pandemi, krig i Europa och snabba klimatförändringar. Oroliga tider står för dörren. Filosofiska klarlägganden i en grumlig tid är ett urval av filosofen Åsa Wikforss kulturartiklar och debattexter. Samlingen är en knivskarp analys av hoten mot kunskapen och vår sårbarhet i ett opålitligt informationslandskap – och ett klarsynt vittnesbörd från fem avgörande år för svensk demokrati. Med start i valåret 2018 blottlägger hon förskjutningarna: Vad händer med demokratin när populister får makten över politiken? Hur ser hoten mot yttrandefriheten ut när auktoritära krafter växer sig starka? Och hur stärker vi det förnuftiga och demokratiska samtalet i postsanningens tid?

Det som karakteriserer menneskelig kunnskap er at den er sosial: Mesteparten av kunnskapen vår får vi fra andre mennesker. Dette gjør det mulig for oss å samle kunnskap og formidle den på en måte som ingen andre dyr kan. Men det gjør oss også sårbare for oppdiktede nyheter, løgner, desinformasjon og propaganda. Hvordan kan vi ruste oss mot det usanne og det ubegrunnede? Hvilken rolle spiller mediene og hva kan skolen gjøre? Disse spørsmålene har ikke bare betydning for det enkelte individ, men er også helt avgjørende for et velfungerende demokrati. For å besvare dem, behøver vi redskaper fra samtidens filosofi, påstår Åsa Wikforss. Hun drøfter hva kunnskap er, hvilke psykologiske mekanismer som ligger bak resistensen mot fakta, og hvordan vi kan motvirke en slik resistens.

Demokratin är det enda styrelseskick som lägger sitt öde i våra händer. I det ligger dess stora styrka men också dess stora sårbarhet. När desinformation och propaganda utnyttjar denna sårbarhet är det avgörande att vi är medvetna om demokratins stora värde. I Därför demokrati argumenterar Åsa Wikforss för kunskapens centrala betydelse i ett fungerande folkstyre. Kunskapen krävs för att vi ska kunna granska den förda politiken, uppnå våra mål, fatta välgrundade beslut och hantera oenighet. När konspirationsteorier, kunskapsmotstånd och känsloladdad retorik tar över riskerar demokratin att försvagas och på sikt gå under. Därför demokrati har vuxit fram i dialog med Åsas bror Mårten Wikforss, som också bidrar med betraktelser där han sätter några av de avgörande skillnaderna mellan diktaturen och demokratin i blixtbelysning.

Efter Donald Trumps indsættelsestale i 2017 udtalte hans pressesekretær Sean Spicer, at solen havde skinnet fra en skyfri himmel på dagen, og at der aldrig havde været flere fremmødte til en præsidents indsættelse. Selvom billederne viste, at det regnede, og at der var langt flere mennesker til Obamas indsættelse. Præsidentens rådgiver Kellyann Conway var efterfølgende i fjernsynet og udtalte de berømte ord: ”Sean Spicer is just working with alternative facts.” Det handler Åsa Wikforss’ bog om. Det moderne samfund, hvor fakta ikke længere er vigtige og kan være “alternative”, og hvor en løgn kan være lige så god som sandheden. Åsa Wikforss er professor i filosofi ved Stockholm Universitet. I Alternative fakta – om kundskaben og dens fjender undersøger hun, hvorfor en større del af menneskeheden er blevet kundskabsresistente og ikke længere tillægger videnskabelige fakta værdi. Fake news, tankens skævhed, kæder af misinformation og propaganda tages under behandling, og Åsa Wikforss sætter fokus på den kløft i vores vestlige samfund, og i USA især, som vokser sig større år for år. Når en præsident fortæller én løgn, så kan han blive taget i det og stillet til ansvar, når han næsten kun fortæller løgne, så opløses skellet mellem løgn og fakta, og ansvaret ryger ud ad vinduet. Og et samfund uden fakta, hvor sandheden er blevet opløst, er et samfund på vej mod fascismen.

Finns det alternativa fakta? Är kunskap en social konstruktion? Kan något vara sant för mig men inte för dig, eller är sanning något objektivt? Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, undersöker det omdiskuterade fenomenet kunskapsresistens från ett filosofiskt perspektiv. Hon diskuterar vad kunskap är, vilka psykologiska mekanismer som ligger bakom resistensen mot fakta och hur vi kan motverka en sådan resistens. Utmärkande för den mänskliga kunskapen är att den är social: Merparten av vår kunskap får vi från andra människor. Detta gör att vi kan samla på oss kunskap och förmedla den mellan varandra på ett sätt som inga andra djur kan. Men det gör oss också sårbara för påhittade nyheter, lögner och propaganda. Hur kan vi rusta oss mot det falska och ogrundade? Vilken roll spelar medierna och vad kan skolan göra? Dessa frågor är inte bara av betydelse för den enskilda individen utan helt avgörande för en fungerande demokrati. För att besvara dem behöver vi de redskap som samtida filosofi erbjuder. Åsa Wikforss bok Alternativa fakta gavs ut första gången 2017. Wikforss har sedan dess nått ut med filosofin utanför akademin och visat hur filosofins redskap kan vara användbara för att förstå världen. Hon invaldes som ledamot i Kungl. Vetenskapsakademien 2018 och Svenska Akademien 2019.

Finns det alternativa fakta? Är kunskap en social konstruktion? Kan något vara sant för mig men inte för dig, eller är sanning något objektivt? Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, undersöker det omdiskuterade fenomenet fakta- och kunskapsresistens från ett filosofiskt perspektiv. Hon diskuterar vad kunskap är, vilka psykologiska mekanismer som ligger bakom resistensen och hur vi kan motverka den. Utmärkande för den mänskliga kunskapen är att den är social: Merparten av vår kunskap får vi från andra människor. Detta gör att vi kan samla kunskap på ett sätt som inga andra djur kan, men det gör oss också sårbara för påhittade nyheter, lögner och propaganda. Hur kan vi rusta vårt immunförsvar mot det falska och ogrundade? Och hur gör vi för att rätta felen? Vilken roll spelar medierna och vad kan skolan göra? Dessa frågor är inte bara av betydelse för vårt vardagsliv utan helt avgörande för en fungerande demokrati. För att besvara dem behöver vi de redskap som samtida filosofi erbjuder.

Först skulle internet ge vingar åt människans förmåga att öka vår kunskap och minska avstånden mellan människor. Så gick det två decennier och när nätet till slut trängt in i varje skrymsle av våra liv vände diskussionen plötsligt - nu hotar fejkade nyheter, filterbubblor och faktaresistens plötsligt vår demokrati. I denna bok undersöker medieforskare och journalister denna diskussion för att ge perspektiv - många av larmrapporterna befinns vara överdrivna, andra djupt oroande. Med analys, data och eftertanke ger boken en mer välgrundad debatt om ödesfrågor inför valet hösten 2018. Och så får vi veta vad som driver aktivitet bland twittrande riksdagsledamöter.

Hvorfor skal jeg lære dette? er et spørsmål de fleste foreldre og lærere har fått. Fordi du trenger å kunne det, har svaret gjerne vært. Men i en verden der kunstig intelligens kan skrive, regne og finne og analysere informasjon bedre enn de fleste av oss – hva er egentlig poenget med å lære seg ting da? Vi kan jo bare spørre KI. Hvorfor skal vi lære dette? gir oss seks gode grunner til å fortsette å tilegne oss kunnskap gjennom læring. Forfatterne drar veksler på psykologi, filosofi og nevrovitenskap, og viser hvorfor kritisk tenkning og kreativitet er avgjørende for frihet og demokrati. Resultatet er et inspirerende og overbevisende forsvar for menneskelig kunnskap i en framtid dominert av kunstig intelligens.