Astrid Söderbergh Widding

Centrum för barnkulturforsknings skriftserie nr 57

Denna antologi är en samling essäer om nio humanistiska discipliner. De är författade av ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademiens tionde klass. Bidragen grundar sig på en serie föredrag där företrädarna ombetts att svara på vissa grundläggande frågor om verksamhet, metoder och resultat inom respektive disciplin. Författarna har också ombetts beskriva hur de ser på den egna disciplinens relation till humanvetenskapen som helhet. Är det adekvat att betrakta sitt ämne som just humanistiskt och vad menar man i så fall med humaniora eller humanvetenskap? Som all annan vetenskaplig forskning innefattar humanvetenskapen ett vitt spektrum av kunskapsområden, som ibland visar mycket liten släktskap med varandra. Till exempel är avståndet stort mellan lingvistens analyser av textsamlingar och arkeologens kemiska analyser av materiella lämningar från det längesedan förflutna. Avståndet till trots har de humanistiska disciplinerna något särpräglat gemensamt. De har alla med mänsklig verksamhet och mänskligt tänkande att göra. SKRIBENTER: Görel Cavalli-Björkman, Konstvetenskap Östen Dahl, Lingvistik Peter Gärdenfors, Kognitionsvetenskap Arne Jarrick, Historia Kerstin Lidén, Arkeologi Susanne Lundin, Etnologi Christer Nordlund och Sven Widmalm, Idé- och lärdomshistoria Peter Pagin, Filosofi Astrid Söderbergh Widding, Filmvetenskap

Ibland ges det ut en bok som du inte visste fanns men som besvarar frågor du vill ställa om filmmediet och den digitala eran. Den sjunde konstarten filmen är visserligen yngst men har dödförklarats många gånger. Nu kan Astrid Söderbergh Widding på sin lätta reflekterande prosa guida dig in i samtliga klassiska teman och framtidsfrågor - huruvida filmmediet bäst beskriver verkligheten eller det inre mysteriet om samma verklighet. Bli din egen filmteoretiker och njut. - Suzanne Osten Astrid Söderbergh Widding (f. 1963) är professor i filmvetenskap vid Stockholms universitet. I Föreställningar om filmbilden samlas fem av hennes essäer om filmteori ur ett historiskt perspektiv. I en tid då tekniken snabbt förändras och medier alltmer flyter in i varandra bidrar boken till spännande tolkningar av filmmediet, som historiskt uppfattats som ett unikt sätt att fånga verkligheten. Söderbergh Widding skriver om filmens plats i både bildkultur och det moderna samhället. Bland det som här för första gången studeras mer i detalj finns de bakomfilmer som Ingmar Bergman gjorde från tidigt 1950-tal och framåt.

"The work of the Women and the Silent Screen Conferences [...] is to collectively create a new realm of cinema history, neither 'the' history, nor 'a' history, but a strange double world." These words are from Jane Gaines in her keynote address for the fifth Women and the Silent Screen Conference, held at the Stockholm University in 2008. This proceedings volume gives a representative picture of the breadth of the conference. The rich and varied contributions address theoretical issues around this double world of "cinematification" and feminist historiography, advancing questions on the authorship of pioneering female filmmakers and the role of female stars in early cinema. Other topics explored include transnationalism, the performance of femininity, fandom and fashioning, and branding within the studio system. The diversity of subjects in this volume reveals both the complexity and the problems of the field of research that the Women and the Silent Screen Conferences represent. Not only do these papers deal with well-known, concrete issues within feminist scholarship, but they also consider a more fundamental question: that of the medium as such in its early years, and its conceptualisation within a feminist scholarly framework.

This first-ever study of Swedish experimental film represents the results of a Swedish Research Council initiative in 2006–2008. The essays address the institutions, filmmakers, and films important to the history of experimental film in Sweden, and place this history in larger artistic and socio-cultural contexts. The authors look at the work of the Independent Film Group, regional Fluxus groups, E. A. T., and figures such as Viking Eggeling, Rune Hagberg, Pontus Hultén, Öyvind Fahlström, Leo Reis, Bo Jonsson, and Åke Karlung.