Aurelius Augustinus

Vid 32 års ålder drar sig Aurelius Augustinus tillbaka till den lilla romerska orten Cassiciacum utanför Milano. Han har just fattat beslutet att ge sig hän åt kristendomen, men är ännu inte döpt. Under vistelsen, som varar en höst och en vinter, skriver han Ensamtal, en dialog i två delar mellan Augustinus och Förnuftet - den förre en orolig, filosofiskt och retoriskt skolad sökare som brottas med sig själv, den senare en än hjälpsam, än tillrättavisande röst som tycks komma utifrån och inifrån på en och samma gång. Mellan dem utspelar sig ett samtal som är uppbyggligt underhållande. Ensamtal intar en unik plats inte bara i Augustinus eget författarskap, utan i litteratur- och filosofihistorien generellt. Det är troligen den äldsta kända text där en författare gestaltar ett samtal med sin inre röst . Det faktiska ämnet för just det här samtalet må vara det filosofiska sökandet efter Gud, men den litterära formen får det samtidigt att öppna sig i många olika riktningar. Denna första svenska översättning av Ensamtal är utförd av litteraturkritikern Rebecka Kärde, som också har skrivit kommentarer och ett efterord.

Avrelij Avgustin - khristianskij bogoslov i filosof, vlijatelnejshij propovednik, episkop Gipponskij, odin iz Ottsov khristianskoj tserkvi." Ispoved" - obschee nazvanie 13 avtobiograficheskikh sochinenij Avgustina Blazhennogo, napisannykh okolo 397-398 goda n. e. i rasskazyvajuschikh o ego zhizni i obraschenii v khristianstvo. Eta pervaja razvernutaja avtobiografija v evropejskoj literature soderzhit tsennejshie svedenija o khristianizatsii pozdnego antichnogo mira vo vremja ego zakata, o poiskakh Boga v sebe i vne sebja.

Vid 32 års ålder drar sig Aurelius Augustinus tillbaka till den lilla romerska orten Cassiciacum utanför Milano. Han har just fattat beslutet att ge sig hän åt kristendomen, men är ännu inte döpt. Under vistelsen, som varar en höst och en vinter, skriver han Ensamtal, en dialog i två delar mellan Augustinus och Förnuftet - den förre en orolig, filosofiskt och retoriskt skolad sökare som brottas med sig själv, den senare en än hjälpsam, än tillrättavisande röst som tycks komma utifrån och inifrån på en och samma gång. Mellan dem utspelar sig ett samtal som är uppbyggligt underhållande. Ensamtal intar en unik plats inte bara i Augustinus eget författarskap, utan i litteratur- och filosofihistorien generellt. Det är troligen den äldsta kända text där en författare gestaltar ett samtal med sin inre röst. Det faktiska ämnet för just det här samtalet må vara det filosofiska sökandet efter Gud, men den litterära formen får det samtidigt att öppna sig i många olika riktningar. Denna första svenska översättning av Ensamtal är utförd av litteraturkritikern Rebecka Kärde, som också har skrivit kommentarer och ett efterord.

Augustin skrev «Tro, håp og kjærlighet» like etter år 420. Boken er nærmest en liten dogmatikk som beskriver hva som er kjernen i kristiendommen, nemlig tro, håp og kjærlighet. Derfor fikk den undertittelen: En håndbok i kristendom. «... Hvis jeg så svarer at Gud bør tilbes med tro, håp og kjærlighet, vil du vel si at et slikt svar er altfor kort. Du vil da be meg utdype nærmere hva dette innebærer. Hva skal vi tro? Hva skal vi håpe på? Hva skal vi elske? Når jeg har forklart dette, vil du ha fått svar på det du spurte om i ditt brev.» Det er andre skrifter biskopen av Hippo i Nord-Afrika, dengang en del av Romerriket, er mest kjent for. «Bekjennelser» står her i en særstilling. Augustin har hatt enorm betydning for teologi så vel som filosofi siden tidlig middelalder. I nyere tid har tenkeren fått sin renessanse, ikke bare innen kirkelige sammenhenger, men siteres i dag like hyppig av språkfilosofer, retorikkhistorikere, estetikere og psykologer. Redaktør for serien, Dagfinn Stærk, presenterer Augustin og setter hans skrift inn i en større ramme i et innledende kapittel, «Guds tjeneres tjener». Serien «Vitnesbyrd fra kirkefedrene» henter fram tekster fra oldkirken med perspektiver som har fått sin renessanse i vår tid.