Axel Carlberg

De kommande åren blir avgörande för mänsklighetens framtid. De stora utmaningar som mänskligheten står inför när det gäller klimatet, en krisande ekonomi, ett krig i närområdet, den ökande politiska instabiliteten och AI:s intåg i våra liv kräver mer etiskt upplysta och handlingskraftiga ledare. Om vi vill att saker och ting ska hända i rätt riktning krävs det en kursändring i sättet att tänka och agera. I denna bok utforskar Axel Carlberg ledarskapets etiska dimension. Han gör det genom att 1) formulera ett ramverk som förtydligar ledares skyldigheter och ansvar, 2) belysa mer ingående förhållandet mellan etik och ledarskap och 3) analysera några frågor med stor etisk relevans såsom personlig mognad, makt och samhällsansvar. I boken framträder bilden av ett nytt ledarskap som är mer avstämt med dagens utmaningar och etikens krav. Axel Carlberg är doktor i etik vid Lunds universitet. Han är verksam som coach, facilitator och ledarskapsutbildare inom MiL Institute. Han är också aktiv i olika europeiska forskningsnätverk som etisk rådgivare och expert.

Medicinsk-etiska frågor återkommer ofta i den offentliga debatten eftersom de är avgörande för både vårdens praktiska inriktning och även hur vi ser, mer teoretiskt, på människolivets värde. I Patientens bästa argumenterar Axel Carlberg för att reflektionen kring dessa frågor bör utgå ifrån en "närhetsprincip", det vill säga en djupare förståelse av patient-läkare-relationen och de moraliska förpliktelser som läkaren har gente­mot patienten. Den medicinska etiken bör först och främst bottna i en tydlig läkaretik. I sin diskussion resonerar Carlberg kring läkaretikens grunder, sambandet mellan läkekonstens vetenska­pliga metod och etiska förhållningssätt, patientens identitet och etikens roll. Carlbergs slutresonemang belyser hur denna etik förhåller sig till den lojalitetskonflikt mellan forskning och patientens bästa som uppstår i kliniska prövningar. Boken bör intressera läkare, läkarstudenter, medicinetiker och alla som vill närma sig medicinsk-etiska frågor från ett mer filosofiskt perspektiv.

Kloning, genterapi, genmodifiering och stamcellsforskning är ord och begrepp som under senare år införlivats i vårt ordförråd. Många förhoppningar knyts till nya möjligheter de erbjuder. Men hur bedömer vi användningen av dem och vad bestämmer våra etiska ställningstaganden? I Etik och genteknik sätter fyra forskare in de brännande dagsaktuella etiska frågorna i ett långt historiskt sammanhang. De tar sin utgångspunkt i olika uppfattningar om människans värde och klarlägger skilda religiösa och filosofiska perspektiv på svårigheterna kring beslut rörande genteknik. Diskussionen sker i fyra avsnitt som i turordning belyser ämnet i sekulärfilosofiska, judiska, kristna och muslimska traditioner. Författarna är knutna till det av Knut och Alice Wallenberg finansierade etikforskningsprogrammet i anslutning till Swegene och WCN vars mål är att undersöka centrala etiska problem relaterade till den postgenomiska forskningen. De medverkande arbetar vid Lunds universitet och Malmö högskola och bedriver forskning och utbildning inom områden som relaterar till etik och religion.