Baruch Spinoza

Baruch Spinoza, anglicized to Benedict de Spinoza, was a Dutch philosopher of Portuguese Sephardi origin. One of the early thinkers of the Enlightenment and modern biblical criticism, including modern conceptions of the self and the universe, he came to be considered one of the great rationalists of 17th-century philosophy. Inspired by the groundbreaking ideas of Ren Descartes, Spinoza became a leading philosophical figure of the Dutch Golden Age. Spinoza's given name, which means "Blessed", varies among different languages.

Baruch Spinoza har under de senaste decennierna tilldragit sig ett ökat filosofiskt intresse. Inte minst inom den politiska teorin har 1600-talsfilosofens formuleringar om demokratins villkor och förutsättningarna för grundandet av en politisk gemenskap blivit utgångspunkt för ett fruktbart nytänkande kring makt och motstånd i en samtida kontext. I denna antologi samlas ett brett urval av inflytelserika läsningar som ur skilda men besläktade perspektiv tar sig an hela rikedomen i Spinozas tänkande – från hans utläggningar om etik, politik och kunskap till den mer allmänna frågan om den filosofiska aktualiteten i klassiska filosofiska verk. Som helhet erbjuder boken ett rikhaltigt material för fördjupade studier i den spinozistiska traditionen. Innehållsförteckning: ”Spinozas filosofiska aktualitet: Heidegger, Adorno, Foucault” av Pierre Macherey, ”Definitionen av sanning hos Descartes och Spinoza” av Martial Gueroult, ”Vi och Spinoza” av Gilles Deleuze, ”Hegels idealistiske Spinoza” av Pierre Macherey, ”Om Spinoza” av Louis Althusser, ”Inneslutningen: En läsning av Spinoza” av Luce Irigaray, ”Spinozas stängda antologi” av Alain Badiou, ”Kropp och själ: Logiken om det ena eller det andra hos Spinoza” av Chantal Jacquet, ”’Politisk traktat’ eller grundandet av den moderna demokratin” av Antonio Negri, ”Den ’fria multitudens’ gåta” av François Zourabichvili, ”Spinoza Anti-Orwell: Massornas fruktan” av Étienne Balibar, ”Kvinnor och tjänare i Spinozas demokrati” av Alexandre Matheron, ”Spinozas historieteori eller filosofi om den historiska utvecklingen” av André Tosel, ”Den etiska världsbilden” av Gilles Deleuze, ”Spinoza och postmodernisterna” av Antonio Negri.

Det finns ett fotografi där den norske filosofen och bergsbestigaren Arne Næss sitter i ett tält på några tusen meters höjd och läser "Etiken" av Spinoza med pannlampa. Och kanske är det just i en sådan avskildhet man helst bör umgås med rationalisten och mystikern Baruch Spinoza (1632?1677), eller i varje fall med den Spinoza som skrev "Etiken", detta märkliga försök att skapa en etik som samtidigt är en metafysik och tvärtom, med formen hos ett geometriskt system dessutom, med numrerade axiom, definitioner, postulat och teorem. "Etiken" är ett verkligt paradexempel på 1600-talets filosofiska systembyggarnit och ställer till och med Leibniz? "Borgesaktiga monadologi" i skuggan. För att ta del av Spinozas "Teologisk-politisk traktat" behöver man emellertid varken säkerhetslina eller pannlampa. Detta verk ? som publicerades i hemlighet i Amsterdam 1770, utan författarnamn, det fanns goda skäl till hemlighetsmakeriet ? är betydligt mindre metafysiskt till sin karaktär än "Etiken" och bygger framför allt på en uppslagsrik närläsning av Bibeln. Traktaten handlar alltså i mångt och mycket om religiösa frågor och kom också att revolutionera bibeltolkningen. Men Spinozas sätt att läsa bibeltexterna uppfattades av många, teologerna inte minst, som kontroversiellt, för att inte säga direkt kätterskt. Spinoza går språkhistoriskt och textkritiskt tillväga och bortser till exempel helt från kyrkofädernas uppfattningar och kyrkomötenas dogmbeslut. När Bibeln motsäger sig själv, som den ju ofta gör, förlitar sig Spinoza på förnuftets förmåga att analysera och reda ut problemen. Han diskuterar religiösa samband som om det hade gällt samband i naturen och är mån om att upprätthålla en tydlig gräns mellan det naturliga och det övernaturliga. Han vänder, skulle man kunna säga, teologin mot teologin. ? Den som anser att Bibeln, sådan den nu är, har sänts till människorna från himlen som ett brev från Gud?, påpekar Spinoza, ?kommer utan tvivel att skrika att jag har syndat mot den Helige Ande, eftersom jag [...] har påstått att Guds ord är felaktigt, avklippt, förfalskat och osammanhängande, att vi bara besitter fragment av det [...] [Men] såväl förnuftet självt som profeternas och apostlarnas åsikter förkunnar högt och klart att Guds eviga ord och fördrag och den sanna religionen är inskrivna i människors hjärtan, det vill säga på gudomlig väg inskrivna i det mänskliga förståndet?. Tonvikten ligger, som synes, på förståndet. Spinoza hade inte så mycket till övers för underverk och profetior. Men "Teologisk-politisk traktat" rymmer inte bara banbrytande bibelexegetik och religionsfilosofi, utan också framsynt, för att inte säga subversiv politisk och statsfilosofisk reflektion, låt vara i teologisk klädnad. Spinoza, som här befinner sig i en kritisk dialog med Thomas Hobbes och "Leviathan" (1651), diskuterar bland annat naturrätten, statens karaktär och demokratins möjligheter. Det finns ett nära samband mellan frihet och politik i Spinozas tänkande. Medborgarnas frihet ? och möjlighet att tillfredsställa olika behov ? beror på statens förmåga att upprätthålla ?det gemensamma goda?. Stater med ett demokratiskt och inkluderande styrelseskick har lättare att främja detta goda och är mer stabila än autokratiska stater. Den medborgare som önskar frihet för egen del, bör alltså önska frihet för alla medborgare. Demokrati blir för Spinoza alltså en fråga om rationalitet. Samma rationalitet som gör Bibeln begriplig och användbar. Den Spinoza man möter i "Teologisk-politisk traktat" är alltså en socialt och politiskt djupt engagerad tänkare, ingen världsfrånvänd metafysiker utan en filosof mitt i sin samtid, en samtid präglad av starka motsättningar och återkommande krig. Traktaten blev mycket spridd och omdebatterad och kom att få en stor om än ofta underjordisk betydelse för upplysningen, men blev senare tämligen bortglömd. Den har aldrig tidigare i sin helhet varit översatt till svenska. Fredrika Spindler, docent i filosofi vid Södertörns högskola och författare till "Spinoza: Multitud, affekt, kraft" (Glänta 2009), svarar för en inledning som placerar traktaten i dess historiska och filosofiska sammanhang.

De la Droite maniere de vivre (2e edition) / par B. de Spinoza; traduit en francais et annote par M. J.-G. Prat, ... Date de l'edition originale: 1877Ce livre est la reproduction fidele d'une oeuvre publiee avant 1920 et fait partie d'une collection de livres reimprimes a la demande editee par Hachette Livre, dans le cadre d'un partenariat avec la Bibliotheque nationale de France, offrant l'opportunite d'acceder a des ouvrages anciens et souvent rares issus des fonds patrimoniaux de la BnF. Les oeuvres faisant partie de cette collection ont ete numerisees par la BnF et sont presentes sur Gallica, sa bibliotheque numerique. En entreprenant de redonner vie a ces ouvrages au travers d'une collection de livres reimprimes a la demande, nous leur donnons la possibilite de rencontrer un public elargi et participons a la transmission de connaissances et de savoirs parfois difficilement accessibles. Nous avons cherche a concilier la reproduction fidele d'un livre ancien a partir de sa version numerisee avec le souci d'un confort de lecture optimal. Nous esperons que les ouvrages de cette nouvelle collection vous apporteront entiere satisfaction. Pour plus d'informations, rendez-vous sur www.hachettebnf.fr

Ethique / Spinoza; trad. inedite du comte Henri de Boulainvilliers; publ. avec une introd. et des notes par F. Colonna d'Istria, ... Date de l'edition originale: 1907Ce livre est la reproduction fidele d'une oeuvre publiee avant 1920 et fait partie d'une collection de livres reimprimes a la demande editee par Hachette Livre, dans le cadre d'un partenariat avec la Bibliotheque nationale de France, offrant l'opportunite d'acceder a des ouvrages anciens et souvent rares issus des fonds patrimoniaux de la BnF. Les oeuvres faisant partie de cette collection ont ete numerisees par la BnF et sont presentes sur Gallica, sa bibliotheque numerique. En entreprenant de redonner vie a ces ouvrages au travers d'une collection de livres reimprimes a la demande, nous leur donnons la possibilite de rencontrer un public elargi et participons a la transmission de connaissances et de savoirs parfois difficilement accessibles. Nous avons cherche a concilier la reproduction fidele d'un livre ancien a partir de sa version numerisee avec le souci d'un confort de lecture optimal. Nous esperons que les ouvrages de cette nouvelle collection vous apporteront entiere satisfaction. Pour plus d'informations, rendez-vous sur www.hachettebnf.fr