Bengt af Klintberg

Ordspråken hör till mänsklighetens äldsta diktning. Mer än 4 000 år gamla ordspråk återfinns på lertavlor från den sumeriska kulturen kring Eufrat och Tigris. På dessa förmedlas erfarenheter som vi än i dag kan förstå. Det är inte bara åldern som ger ordspråken en särställning i världslitteraturen, utan också att de har en vid geografisk utbredning. Redan sumererna sammanförde ordspråk till större ordspråkssamlingar. Den som haft störst betydelse för vår europeiska tradition är Ordspråksboken i Gamla testamentet. Ett tidigt nordiskt exempel på ordspråkstraditionen är den isländska dikten Hávamál från 1200-talet. Ordspråk och fabler är två genrer med lång historia i skolundervisningen. I Jämnt skägg uppehåller sig författaren vid 1 000 olika ordspråk och talesätt, ofta med en kort historik tusentals år tillbaka i tiden, liksom vid de närliggande variationer som förekommer i olika geografiska områden. I boken återfinns språk, historia, medicinska kunskaper från alla tider, ja, till och med rent moderna ordspråk som speglar dagens värld. Om författaren Bengt af Klintberg är professor emeritus i etnologi och folklivsforskning, och är författare till en rad vetenskapliga och populärvetenskapliga böcker. Han har även ägnat sig åt skådespeleri. Han är bosatt på Lidingö.

Werner Aspenström (1918-1997) är fortfarande en av våra mest levande poeter, trots att han för länge sedan gått ur tiden. Under årens lopp har många författare låtit sig inspireras av hans strävt bejakande och lågmält ifrågasättande poesi, och stärkts av hans aldrig sviktande humanistiska livshållning. Werner Aspenströmsällskapet har sedan 2006 årligen delat ut det världsunika priset bestående av den röda molntröjan. Det är också ett rakt igenom jämställt pris. Lika många män som kvinnor har hittills fått en stickad tröja efter modell som Werner själv bar. Samtliga återfinns med egna skönlitterära verk i denna antologi. Werner Aspenströmsällskapets skrifter nr 9

Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1906--1907) har i decennier varit en älskad klassiker, både i Sverige och utomlands. Dock har endast ett fåtal läst den drygt 600 sidor tjocka boken i dess helhet. De avsnitt som oftast försvinner i olika adaptationer och bearbetningar hör till romanens vackraste -- nämligen talrika sagor och legender som bygger på folktraditioner och berättar om de svenska landskapens tillkomst. Dessa bortglömda historier, som samlats i denna volym, vittnar om Selma Lagerlöfs vida kunskaper och ojämförliga berättarkonst. Elena Balzamo är litteraturhistoriker, kritiker, författare och översättare, född i Moskva, bosatt i Frankrike. Hon disputerade på en avhandling om den nordiska konstsagan och har givit ut flera samlingar av svenska folksagor. Därutöver är hon författare till ett tjugotal böcker, huvudsakligen om nordisk litteratur och idéhistoria. Till franska har hon översatt böcker av C. J. L. Almqvist, Herman Bang, August Strindberg, Hjalmar Söderberg, Hjalmar Bergman med flera. Hennes nyöversättning av Nils Holgerssons underbara resa till franska är under utgivning på ett parisiskt förlag. Balzamo leder ett översättarseminarium i Svenska Institutets lokaler i Paris och projektet Översättargruvan i Bergslagen, i samarbete med Statens Kulturråd.

Theodor Öberg var boktryckare i Stockholm på 1800-talet och flitig författare av skrifter för en bred publik. Han är främst ihågkommen för en serie häften med skämtsamma visor, Filikromen, men gav också ut barnböcker, komiska kalendrar och praktiska handböcker, alla under ett tjugotal olika pseudonymer. Sitt eget namn sparade han till verksamheten som konstnär; hans specialitet var litografiska porträtt och barnboksillustrationer. Öberg gjorde sig känd som en muntergök men dog alkoholiserad och utfattig. Biografin om honom är ett stycke hittills okänd Stockholmshistoria. Förutom att författarna har kartlagt Öbergs rika bokproduktion, vars omfattning tidigare inte har varit känd, ger de en levande bild av umgänget mellan tidens litteratörer i sällskap som Konstnärsgillet och Februarigubbarna. Nationalromantiken blomstrade, och på Konstnärsgillets möten hölls föredrag om nordiska gudasagor, folkvisor och folkliv. Öberg bidrog tillsammans med vännen Ferdinand Holmström till en förnyelse av den svenska barnboken, där moraliserande pekpinnar nu ersattes av glada och lekfulla äventyr. I sina komiska kalendrar var Öberg djärvare än vad den borgerliga smaken tillät, men det innebär att de än i dag kan läsas med behållning.

Tio folkminnesstudierDe tio folkminnesstudierna i Trolldom, mord och mirakel ger inblickar i en magisk värld där allt kan hända. Här kan vi läsa om tjuvljuset som gör att sovande människor inte vaknar, om ormbunken som blommar på midsommarnatten och om den illasinnade månaden Mars, som gärna skulle vilja vara kallare. Andra studier handlar om en trollformel från 1600-talets Blekinge, om lappmordet i Myckelgensjö i Ångermanland och om Vår Herres och Sankte Pers vandringar. Tillsammans bjuder de på både rysningar och fantasieggande kulturhistoria. Bengt af Klintberg är vårt lands främste kännare av det gamla bondesamhällets sägentradition, som han har gjort tillgänglig för internationell forskning genom katalogen The Types of the Swedish Folk Legend. Han är författare till ett 20-tal böcker om svensk folklore och mottog 2006 professors namn av regeringen.

En arbetskamrat till en av mina vänner fick ett råttben i halsen sedan hon ätit en pizza på Hornsgatan! En kvinnlig bekant såg ett schäferhuvud i soptunnan bakom en kinarestaurang! En medelålders fru svimmade vid kassan i snabbköpet! Hon hade snattat en djupfryst kyckling och gömt den i hatten…Känner du igen historierna? Du har säkert hört dem och flera andra förut. De om spindeln i yuccapalmen och boan på toan, ryktena om vit slavhandel, spökliftare och plastkulor i margarin. Folklivsforskaren Bengt af Klintberg har valt ut hundra av de makabra och "sanna" historier som cirkulerar i dagens samhälle. I sina kommentarer visar han hur dessa moderna folksägner avslöjar våra hemliga önskedrömmar och ångestfantasier. Bengt af Klintbergs Råttan i pizzan blev en succé när den utkom första gången 1986, till den grad att "klintbergare" har blivit en synonym till folkliga vandringssägner.

Innehåller essäerna 1) "Schack och poesi", om vänskapen mellan Werner Aspenström och Bengt Anderberg. 2) "Två Bergslagsmodernister", Werner Aspenström och Stig Sjödin och 3) "Det gamla packet", kring en prosadikt av Werner Aspenström

Denna bok innehåller en alfabetiskt uppställd samling av verser och rim från den tidsrymd då seden att ha poesialbum var levande i Sverige. De som skrev i albumen var främst unga flickor som betygade varandra sin vänskap och lovade att minnas varandra. Ofta prydde de sina alster med teckningar eller inklistrade bokmärken. Källmaterialet är hämtat från de drygt 300 poesialbum som 1968 lånades in av Sveriges Radio genom ett upprop. Verserna utgör ett kulturhistoriskt dokument som har mycket att berätta om ideal och förhållningsregler bland unga flickor under olika tider. En del är författade av kända 1800-talsskalder som Wallin, Runeberg och Topelius, andra har diktats av numera glömda författare, men det stora flertalet utgör en anonym diktning. Utgivaren Bengt af Klintberg har försett alla verser med kompletterande uppgifter, och han har även upprättat ett register över de cirka 80 författare som har kunnat spåras. Utgåvan är illustrerad med ett stort antal albumsidor som förmedlar poesialbumens tidstypiska charm. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur är en riksakademi med säte i Uppsala. Sin uppgift att främja forskning rörande svensk folklig kultur, begreppet taget i vid mening, skall Akademien enligt sina stadgar bland annat fullgöra genom att i sina skriftserier offentliggöra forskningsrön inom ämnesområden som den har till uppgift att vårda sig om. Huvudserien är Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, vars första nummer utkom 1933. Bland övriga serier kan nämnas Folklivsskildringar och bygdestudier, Kungl. Gustav Adolfs Akademiens småskrifter och Svenska sagor och sägner.

De elva berättelserna i »Rebecka och tigern« skildrar en ljus barndom åren efter andra världskrigets slut. Oftast utspelas händelserna i ett Stockholm där bryggarhästar klampar fram på gatornas stenläggning och alla pojkar samlar på Alfa-tablettaskarnas bilder av fotbollsspelare, men ibland förflyttas vi till sommarlovens indianskogar. Det handlar om hur en ung pojke upptäcker sin omvärld och kommer underfund med sina egna talanger och begränsningar.

Bengt af Klintbergs båda tidigare böcker »Råttan i pizzan« och »Den stulna njuren« har lett till att svenska språket fått ett nytt ord: klintbergare. I Nationalencyklopedins supplementband definieras det som »populär benämning på ett slags moderna vandringssägner, som av många uppfattas som sanna«. Nu är det dags för den tredje djupdykningen i vår tids berättartradition. I »Glitterspray och 99 andra klintbergare« finns berättelser om terrorister, mobiltelefoner, mumier, Elvis Presley, Viagra och exploderande hjärnor. Historierna kommenteras och tolkas med sedvanlig folkloristisk expertis av författaren. Tillsammans ger de en avslöjande bild av rädslor och önskedrömmar i vår tid, samtidigt som de bjuder på en hejdlöst underhållande läsning. Bengt Malmströms illustrationer tillvaratar väl den skräckfyllda komiken i berättelserna.

Otaliga dikter har skrivits om fåglar, havet, kärleken och döden. Men dikterna om svampar är lätt räknade, trots att många av oss gärna plockar svamp när årstiden är den rätta. Blek taggsvamp är den första svenska diktsamlingen helt ägnad åt svampar och svampplockning. Bengt af Klintbergs rapporter från svampskogen innehåller både minnesbilder och poetiska snapshots. Bengt af Klintberg är mest känd som folklivsforskare, men i hans litterära bagage ingår flera diktsamlingar. Urvalet Ord i snön kom 2006 på ellerströms. Essän “Paddehattar” i boken Kuttrasju (1998) handlar om svamparnas namn genom århundraden.

De svenskar som byter efternamn blir er för varje år. Men hur hittar man ett namn som känns passande och meningsfullt, som har förutsättningar att föras vidare av ens barn och barnbarn? Ett namn som betyder något och helst inte verkar »taget«. Bengt af Klintberg, en av landets främsta kännare av folkliv och folkliga traditioner, bjuder här på 800 omsorgsfullt valda efternamnsförslag. Många av dem går tillbaka på gamla ortnamn från olika delar av Sverige. Alla namnen åtföljs av en kommentar med ordförklaringar och geografiska upplysningar. I listan finns även efternamn från tidigare århundraden som inte längre bärs av någon och som därför är lediga att användas på nytt. I boken redogörs för vilka det är som oftast byter efternamn det kan t.ex. vara de som har ett mycket vanligt son-namn eller barn till invandrare som vill ha ett lätthanterligt, svenskklingande efternamn. Författaren bjuder också på en historik över vårt namnbruk under tusen år. Släktnamn är en betydelsefull del av vår kulturhistoria.

Legendsagan om kvinnan som inte vill ha barn och som förlorar sin skugga hade på 1800-talet stor utbredning i de nordiska länderna. Den har bevarats i ett 150-tal uppteckningar, av vilka närmare hälften kommer från Sverige. Bengt af Klintberg visar i sin undersökning att sagan tidigast var känd i de mellansvenska och sydfinska Östersjölandskapen. Den yngre traditionen är påverkad av en tryckt saga, den danska »Synd og Naade». Under den tidsrymd som sagan har levt i muntlig tradition har den genomgått stora förändringar. Flera 1800-talsuppteckningar ger prov på en genuin muntlig sagostil, medan de kortare 1900-talstexterna har integrerat element från sägner och folktro. Även bilden av den kvinnliga huvudpersonen, prästfrun som mal bort sina ofödda barn, har förändrats. Hennes roll är tidigast att vara synderskan som får Guds nåd. Men kvinnliga berättare, för vilka ständiga barnafödslar och död i barnsäng var välkända realiteter, har inte accepterat den negativa stereotypen utan har försett bilden med försonande drag. Inte mindre än åtta skönlitterära författare har inspirerats av sagan, däribland österrikaren Hugo von Hofmannsthal som skrev libretto till Richard Strauss opera Die Frau ohne Schatten. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur är en riksakademi med säte i Uppsala. Sin uppgift att främja forskning rörande svensk folklig kultur, begreppet taget i vid mening, skall Akademien enligt sina stadgar bland annat fullgöra genom att i sina skriftserier offentliggöra forskningsrön inom ämnesområden som den har till uppgift att vårda sig om. Huvudserien är Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, vars första nummer utkom 1933. Bland övriga serier kan nämnas Folklivsskildringar och bygdestudier, Kungl. Gustav Adolfs Akademiens småskrifter och Svenska sagor och sägner. Redaktör för skriftserierna är docent Maj Reinhammar, [email protected].

I bondesamhällets muntliga diktning är det folksägnerna som säger mest om hur folk trodde och tänkte förr. De handlar ofta om tillvarons övernaturliga, fantastiska sidor, om människors möten med näck, skogsrå, vittror och troll. Bengt af Klintberg har gjort ett urval av typiska sägner från alla de svenska landskapen, och han presenterar dem närmare i en sakkunnig inledning.

Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur är en riksakademi med säte i Uppsala. Sin uppgift att främja forskning rörande svensk folklig kultur, begreppet taget i vid mening, skall Akademien enligt sina stadgar bland annat fullgöra genom att i sina skriftserier offentliggöra forskningsrön inom ämnesområden som den har till uppgift att vårda sig om. Huvudserien är Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, vars första nummerutkom 1933. Bland övriga serier kan nämnas Folklivsskildringar och bygdestudier, Kungl. Gustav Adolfs Akademiens småskrifter och Svenska sagor och sägner. På senare år har intresset för ordspråksforskning eller - med en internationell term - paremiologi varit på uppgång i flera av de nordiska länderna. Ett tecken på detta är symposiet Aspekter på ordspråk som i april 2011 anordnades i Uppsala av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. Syftet var att skapa kontakter mellan nordiska ordspråksforskare inom skilda discipliner. Studiet av ordspråk är nämligen ett tvärvetenskapligt forskningsfält i skärningspunkten mellan folkloristik, språkvetenskap och pedagogik. I föreliggande volym ingår elva bidrag som presenterades vid symposiet. Både geografiskt och tidsmässigt uppvisar artiklarna stor spännvidd: från Island i väster till Ryssland i öster, från medeltida samlingar till dagens ordspråkstravestier. En del av författarna anlägger språkliga perspektiv, andra betraktar ordspråken utifrån en genreteoretisk eller kulturhistorisk synvinkel, och ytterligare några fokuserar på insamlingen av ordspråk eller enskilda betydelsefulla samlingar. Tillsammans ger artiklarna en bild av mångfalden av angreppspunkter i dagens ordspråksforskning. Redaktör för skriftserierna är Akademiens sekreterare, docent Maj Reinhammar, [email protected].