Bengt Göransson

En antologi om folkrörelsernas och demokratins framtid. Hur levande och fria är folkrörelserna i dag? Vilken roll kan och ska de spela i en tid när nya orättvisor uppstår i globaliseringens spår och såväl välfärden som demokratin är satta under press. Boken innehåller bland annat texter om nya former för politiskt engagemang, löntagarägnde, facket som folkrörelse, kvinnrörelsens och invandrarorganisationernas roll, det globala civila samhället och det sociala kapitalet. Den återkommande frågan är hur demokratin ska kunna fördjupas.

Våra universitet och högskolor är arenor för bildning, fritt tänkande, intellektuell utveckling och förkovran. Det är väl tanken hos de flesta av oss? Men ser det ut så på våra svenska lärosäten? I denna antologi rapporterar och analyserar ett antal lektorer och professorer inifrån svenska universitet och högskolor. Sammantaget framträder en bild av våra lärosäten, som står allt längre ifrån klassiska bildningsideal. Det universitet som en gång föddes i Bologna håller nu på att krossas av en Bolognaprocess . Författarna argumenterar för att både lärares och studenters fria tänkande och kunskapssökande alltmer underkastas byråkratiska och politiska maktprocesser. Undervisningen bedrivs inte längre som fritt kunskapssökande som mål i sig utan som medel för att uppnå ökad anställningsbarhet och politiska målsättningar som jämlikhet , jämställdhet och mångfald . Kunskapen som förmedlas paketeras och görs likformig, så att den likt en vara i färdig form kan ges till studenten. Relationen mellan lärare och student förvandlas från en som bygger på ömsedigt förtroende och kreativitet, till en där studenten blir ett offer , som behöver beskydd från lärarens professionella omdöme. Därmed efterfrågas numera lärare med terapeutiska förmågor snarare än ämneskunskaper. Hela verksamheten avprofessionaliseras. Den högre utbildningen blir allt lägre. De iakttagelser jag gjort och de slutsatser jag dragit av att politiken allt oftare blivit en plats där politiker leker marknad bestyrks när jag läser det som redovisas i denna bok. Jag hoppas att fler än jag ska ha glädje och nytta av den , konstaterar Bengt Göransson(s) i antologins efterord.

Förre skol- och kulturminister Bengt Göransson reflekterar över politiska tendenser i samtiden. Med skarp penna och klar blick skärskådar han »butikssamhället«, den nya politikerrollen samt diskuterar såväl demokrati- som frihets- och medborgarbegreppet. Boken är inte en partsinlaga, utan uppmanar till eftertanke och nyansering i ett medialt klimat som ställer allt högre krav på politikern och medborgaren. Ur Bengt Göranssons förord: »Som kritisk betraktare känner jag mig fri. Jag är ingen doktor, den som vet precis hur hela samhället ska organiseras. Jag är fortsatt starkt kritisk mot personer och grupper som har den totala och slutliga lösningen i beredskap. De undertecknar hellre en ärorik reservation än stöder en möjlig kompromiss. Jag hoppas att en eller annan gång kunna förmå den som har att fatta beslut att tänka en stund till och att nyansera beslutet. Det är farligt om beslutspotens får ersätta tankeverksamhet. Tänkandet - och det egna skrivandet - är förutsättningen för varje ledarskap. I själva verket tror jag att just det oberoende i förhållande till beslutsapparaterna som jag haft under snart tjugo år har givit mig tillgång till en större arena än jag annars skulle ha haft. Jag kan säga och skriva vad jag vill eftersom ingen behöver bry sig om det!« Bengt Göransson är en av landets mest respekterade politiker och har en lång gärning bakom sig som bland annat socialdemokratisk skol- och kulturminister 1982-91. Han är numera verksam som engagerad folkbildare och samhällsdebattör. År 2010 innehar han gästprofessuren till Torgny Segerstedts minne vid Göteborgs universitet.

Förre skol- och kulturminister Bengt Göransson reflekterar över politiska tendenser i samtiden. Med skarp penna och klar blick skärskådar han »butikssamhället«, den nya politikerrollen samt diskuterar såväl demokrati- som frihets- och medborgarbegreppet. Boken är inte en partsinlaga, utan uppmanar till eftertanke och nyansering i ett medialt klimat som ställer allt högre krav på politikern och medborgaren. Ur Bengt Göranssons förord: »Som kritisk betraktare känner jag mig fri. Jag är ingen doktor, den som vet precis hur hela samhället ska organiseras. Jag är fortsatt starkt kritisk mot personer och grupper som har den totala och slutliga lösningen i beredskap. De undertecknar hellre en ärorik reservation än stöder en möjlig kompromiss. Jag hoppas att en eller annan gång kunna förmå den som har att fatta beslut att tänka en stund till och att nyansera beslutet. Det är farligt om beslutspotens får ersätta tankeverksamhet. Tänkandet - och det egna skrivandet - är förutsättningen för varje ledarskap. I själva verket tror jag att just det oberoende i förhållande till beslutsapparaterna som jag haft under snart tjugo år har givit mig tillgång till en större arena än jag annars skulle ha haft. Jag kan säga och skriva vad jag vill eftersom ingen behöver bry sig om det!« Bengt Göransson är en av landets mest respekterade politiker och har en lång gärning bakom sig som bland annat socialdemokratisk skol- och kulturminister 1982-91. Han är numera verksam som engagerad folkbildare och samhällsdebattör. År 2010 innehar han gästprofessuren till Torgny Segerstedts minne vid Göteborgs universitet.

Under sin tid på Svenska Dagbladet tyckte Mats Svegfors om att ordna seminarieövningar i olika ämnen. De kunde vara utdragna över flera dagar och de kunde vara blixtsnabba korridorsamtal. Han är en sällsynthet i vårt offentliga liv - en självständig intellektuell som inte är rädd för att byta ståndpunkt och äger lusten att bli motsagd. Boken Det ansvarsfulla uppdraget är skriven till och om en lyssnande människa, en som gillar att argumentera för och emot, en människa vars identitet är gränsöverskridande. Han existerar mellan politikens, förvaltningens och mediernas värld, men utan att förlora livets andliga värden. Personer som mött och berörts av Mats Svegfors skriver om honom på ett gripande, roligt och informativt sätt.

Användare behöver IT-stöd som är väl lämpade, effektiva och verksamhetsanpassade. Användbarhet som kvalitet är en framgångsfaktor och detta är något som i allt större utsträckning uppmärksammats av företag, vilka börjar hyra in expertis för att specifikt fokusera på användbarheten. Trots detta är användbarhetsmognaden hos företag och organisationer besvärande låg och kompetensbehovet påtagligt. Denna bok ger god insikt i vad ett användbart IT-system är och beskriver hur man praktiskt kan bedriva utvecklingsarbetet på ett användarcentrerat sätt. Fokus ligger på den användarcentrerade utvecklingsprocessen. Författarna presenterar ett antal nyckelprinciper som är grunden för all användarcentrerad systemdesign. Ämnen som behandlas är bl.a.: användbarhetsbegreppet, användarcentrerad systemdesign som en process, iterativ utveckling, användar- och uppgiftsanalys, deltagande design, prototyper, utvärderingsmetoder, användbarhet i kommersiella systemutvecklingsprocesser, standarder för användarcentrerad design, råd för användarmedverkan, rollen som användbarhetsdesigner, organisation av användbarhetsarbete, tvärdisciplinär samverkan, användbarhetsmål/krav och integrerad design. Boken riktar sig till alla intressenter i ett systemutvecklingsprojekt. Såväl beställare av IT-system som systemutvecklande organisationer bör ha nytta av boken. Den riktar sig också till studenter som vill ha djupare kunskap och mer praktisk vägledning i hur man kan bedriva användarcentrerad systemdesign. Boken har en egen webbplats: www.studentlitteratur.se/acsd