Bengt Landgren

Litteraturvetenskap är ett ämne där perspektivförskjutningarna varit märkbara under de gångna decennierna, vilket avspeglades i första upplagan av denna bok (1998). Sedan dess har utvecklingen gått vidare så att det nu är dags för en ny, reviderad upplaga, utökad med två nyskrivna kapitel om retorik och narratologi. Övriga områden och frågeställningar som tas upp är utvecklingen från litteraturhistoria till litteraturvetenskap, vad en litterär text är, litteratur och idéer, intertextualitet, komparation och reception, biografisk litteraturforskning, litteratursociologi, marxistisk litteraturteori, feministisk litteraturkritik, barnlitteraturforskning, dekonstruktion och nyhistoricism, texttolkning och att skriva om litteratur. Boken, som främst vänder sig till studerande vid universitet och högskolor, ger en grundläggande orientering om de viktigaste riktningarna i dagens litteraturforskning. Andra upplagan

Med diktsviterna Duinoelegier och Sonetterna till Orpheus, bägge tillkomna under några hektiska arbetsveckor i början av år 1922, trädde Rainer Maria Rilke (1875 1926) fram som den tyskspråkiga modernismens främsta poet. Den här boken den första Rilkebiografin på svenska handlar om Rilkes diktning från den alltför tidiga debuten som 19-åring med Leben und Lieder och följer hans väg fram till det stora, sena genombrottet i dödens skugga. Boken är också en berättelse om ett fascinerande livsöde; en berättelse om en ung man som bryter sig ut ur sin ursprungsmiljö den krympande tyskspråkiga minoriteten i Prag och Böhmen för att komma i kontakt med författare och konstnärer i andra länder: Tyskland, Sverige, Ryssland, Frankrike, Schweiz. Han reser genom tzartidens Ryssland, bor länge i Paris, blir ögonvittne till Tysklands sammanbrott och revolutionen i München 1919, tvingas fly undan den vita terrorn efter rådsrepublikens fall till Schweiz, där han dör i cancer 29 december 1926. Bengt Landgren var 1982 2009 professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Han har utgivit böcker om bl.a. Gunnar Ekelöf, Hjalmar Gullberg, Hermann Broch, Johannes Edfelt, August Strindberg, Rainer Maria Rilke, Erik Lindegren, Gunnar Tideström, Gunnar Mascoll Silfverstolpe, Sten Selander samt om svensk akademisk litteraturundervisning under 1900-talet. Bengt Landgren är ledamot av Vitterhetsakademien och Det Norske Videnskaps-Akademi. Han har varit ordförande i Strindbergssällskapet, Gunnar Ekelöf-sällskapet och Svenska Litteratursällskapet.

Sten Selander (1891 1957) var poet, tongivande teater- och litteraturkritiker, naturvetenskaplig forskare och docent i växtbiologi vid Uppsala universitet, ledamot av Svenska Akademien och mycket annat. Han växte upp i ett förmöget Stockholmshem på Regeringsgatan fadern, August Strindbergs syssling, var berömd bakteriolog studerade naturvetenskapliga ämnen i Uppsala på 1910-talet, men övergick snart till skönlitterärt författarskap, essäistik och kulturjournalistik i Stockholmspressen. Från början, under första världskriget, var Selander starkt konservativ med ideologisk hemvist i den tyskvänliga unghögerrörelsen. Men tidigare än de flesta observerade han hotet mot demokratin från fascism, nazism och stalinism. Mycket tidigt varnade han också för miljöförstöringen i industrialiseringens, urbaniseringens och motoriseringens spår. Sten Selander publicerade nio diktsamlingar, ett tiotal essäsamlingar och mer än tusen tidningsartiklar i mycket olika ämnen: roman-, lyrik- och teaterrecensioner, artiklar om svensk natur, engelsk inrikespolitik och engelskt samhällsliv, idrottsreportage och frontreportage från finska vinterkriget 1939 40. Selander intog under 1920-, 30- och 40-talet en central position i svensk kulturdebatt och invecklades i flera häftiga strider, bland annat med 40-talisterna. Som poet gjorde han sina främsta insatser med Sommarnatten (1941) och den postumt utgivna Avsked (1957), som utgör konstnärliga höjdpunkter både i hans diktning och i svensk 40- och 50-talslyrik. Boken är den första undersökningen av hela Selanders författarskap: lyriken från debuten 1916 till dödsåret 1957, litteraturkritiken, essäerna och den aldrig avslutade biografin över Sven Hedin. Bengt Landgren är sedan 1982 professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Han har utgivit böcker om bl.a. Gunnar Ekelöf, Hjalmar Gullberg, Hermann Broch, Johannes Edfelt, August Strindberg, Rainer Maria Rilke, Erik Lindegren, Gunnar Tideström, Gunnar Mascoll Silfverstolpe samt om svensk akademisk litteraturundervisning under 1900-talet. Bengt Landgren är ledamot av Vitterhetsakademien och Det Norske Videnskaps-Akademi. Han har varit ordförande i Strindbergssällskapet och Svenska Litteratursällskapet.

Gunnar Mascoll Silfverstolpe (1893-1942) var konsthistoriker och överintendent vid Kungl. Husgerådskammaren. Men han var också poet, översättare och litteraturkritiker i Sveriges då största dagstidning, Stockholms-Tidningen. Han skrev engagerat och insiktsfullt om Ekelund, Lagerkvist och Edith Södergran, Edfelt, Ekelöf och många andra. Den hotade idyllen behandlar både Silfverstolpes lyrik - från de första publicerade dikterna 1911 till den sista diktsamlingen Hemland (1940) - och hans litteraturkritik. Silfverstolpes engagemang för Finland 1918-1942 undersöks, liksom den bärande tematiken i hans diktning och receptionen av hans dikter hos kritik och publik. Bokens övergripande målsättning är att analysera hur Silfverstolpe söker finna sin väg i en snabbt skiftande historisk situation och i ett föränderligt samhälle under en tid, då traditionella värden hotas av moderniteten och den politiska utvecklingen. BENGT LANDGREN är professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Han har utgivit böcker om bland annat Gunnar Ekelöf, Hjalmar Gullberg, Hermann Broch, Johannes Edfelt, August Strindberg, Rainer Maria Rilke, Erik Lindegren, Gunnar Tideström samt om svensk akademisk litteraturundervisning.

Harry Martinsons rymdepos Aniara (1956) är ett av 1900-talets mest uppmärksammade svenskspråkiga diktverk. Det är ganska få verk från svensk efterkrigstid som blivit föremål för så intensivt intresse i såväl svensk som utländsk litteraturvetenskaplig forskning. I den här boken diskuterar en rad framstående Martinsonforskare och Martinsonläsare diktverkets tillkomst, litterära form och idéinnehåll: de olika manuskriptversionerna av Aniara belyses, liksom bildspråk, konstnärliga verkningsmedel och estetik, ondskans problematik, teknologins roll, Aniara som inre resa samt rymdeposets reception. Medverkande författare: Sara Danius, litteraturvetenskap; Kjell Espmark, litteraturvetenskap; Bengt Landgren, litteraturvetenskap; Johan Lundberg, litteraturvetenskap; Marie Louise Ramnefalk, författare; Johan Stenström, litteraturvetenskap; Johan Wrede, svensk litteratur.