Bengt Pettersson

Det som brukar kallas upptäckandets tid tar sin början i slutet av 1400-talet och blir startskottet för dagens sammanlänkade värld, men också en av de mer kritiserade epokerna i historien. Den europeiska geografin med sin långa kustremsa är kanske den viktigaste orsaken till att nationerna här utvecklade världens mäktigaste flottor. Men vilka var de politiska och ideologiska drivkrafterna som låg bakom? Vilka vetenskapliga och tekniska framsteg låg till grund för utvecklingen? Vart skulle man och varför? I denna bildrika antologi kartläggs flera aspekter av den europeiska sjöfart och handel som präglade den här händelserika perioden." Pedagogisk, välskriven och rikt illustrerad." BTJ.

Vem var Wu Zetian? Hon var konkubinen som steg till kejsartronen, barnamörderskan som blev dynastisk moder, buddhisten som nedsvärtades av de konfucianska historikerna, tyrannen som ångrade sina illdåd, maktspelerskan som abdikerade – lika svårfångad, hyllad och hatad som Egyptens Kleopatra eller Sveriges Kristina. Som enda kvinna i den kinesiska historien att anta den traditionella kejsartiteln utgjorde hon maktens centrum i den östra världen under slutet av 600-talet. Till hennes hov kom beskickningar från Japan, Indien, umayyadiska kalifatet och det föga kända Östra kvinnoriket. I Asien jämför man ofta än i dag kvinnliga makthavare med Wu Zetian, men i väst är hon inte lika känd. Med boken Himlens dotter ges nu svenska läsare en första chans att få bekanta sig med denna unika historia.

Ingen epok i Kinas historia är så full av dramatiska och omvälvande skeenden som den korta Qin-dynastin under slutet av 200-talet före Kristus. Det var då Kina enades under kejsaren Qin Shi Huangdi, men först efter inbördeskrig som krävde mer än hälften av civilbefolkningens liv. Den världsberömda kinesiska muren uppfördes och det enorma underjordiska gravmonumentet med dess terrakottaarmé, återupptäckt 1974, byggdes. Världshistoriens första bokbål genomfördes och 460 lärda män begravdes levande på kejsarens befallning. Kejsaren själv undkom ett spektakulärt mordförsök men dog i sviterna efter ett odödlighetspiller som han intagit. Och inte nog med detta – denna centrala epok i Kinas historia fann sin perfekte skildrare i Sima Qian. Sima Qian (145-ca. 86 f. Kr.) är Kinas första och mest inflytelserika historiker. Även om han själv kastrerades och fängslades för sina ställningstaganden har hans storverk Shiji överlevt alla senare maktskiften i Kinas historia. Det är i dag det mest berömda enskilda historieverket på kinesiska. Detta urval texter ur hans storverk är det första som översatts till svenska. Originalets titel: ShijiÖversättning: Bengt Pettersson"Det är ovanligt att läsa en så lättillgänglig och nöjsam tolkning av en historisk urkund som denna. Pettersson avhåller sig från överdrivet akademiska later och hans glesa fotnoter inskränker sig till rena förklaringar och förtydliganden. Den uråldriga texten får en modern lyster utan filter mot den historiska verkligheten: våldsam, godtycklig men alltjämt driven av mänskliga passioner och brister. Genom Qians skrift är det möjligt att komma de gamla intrigmakarna och maktspelarna nära - och som enda källa från tiden blir hans ord av särskild tyngd." Johan Köhler, Litteraturmagasinet"Han rapporterar om dramatiska händelser, politiska intriger och maktkamper, ingenjörskonstens och teknikens framsteg, jordreformsliknande åtgärder, samt tecknar biografier av olika färgstarka makthavare och adelsmän. Sinologen Bengt Pettersson har översatt 7 av historiekrönikans 130 kapitel som handlar om Förste kejsaren och hans tid. Qin-kejsaren tecknas av Sima som barbarisk och obildad, inte minst för att konfucianismen (Han-dynastins statsreligion som förespråkar bildning och vördnad mot överordnade) motarbetades under Qin-tiden. Översättarens utmärkta introduktion gör boken tillgänglig för den allmänt historieintresserade." BTJ