Bengt Sandin

Redaktör: Catharina Hällström Boken är baserad på 2016 års barnkultursymposium vid Centrum för barnkulturforskning och belyser och diskuterar förhållandet mellan nu och då i barnkulturen. Forskare från olika discipliner, universitet och högskolor samt författare, regissörer och andra kulturskapare presenterade olika perspektiv på vila dåtida, nutida och framtida barnkultur ingår i ett ständigt pågående samtal. Ambitionen med symposiet var att olika tidsplan skulle korsas och mötas för att belysa ett barnkulturell dialog genom tid och rum. Medverkande föreläsare gav intrsseveckande exempel på hur ett sätt att titta framåt även är ett sätta att blicka bakåt, det vill säga barnkulturens tidslighet, rumslighet och rörlighet framkom tydligt. Innehållsförteckning - Under tiden. Om konsten att skriva vilse, Stefan Castas - Varifrån kommer barns rättigheter? - rättighetsdiskursernas politiska och sociala rötter i Sverige, Bengt Sandin - Arkivkurragömma med historiens flickor - ett genusperspektiv på barn- och ungdomshistoriska källor, Sara Backman Prytz - Klimathot, atombomber och meteorer. Barns rädslor nu och då, Helena Hörnfeldt - Spara spelet - Att bevara barns datorspelshistoria, Björn Sjöblom - Blandning, mångfald och nya influenser: samtal om de Andra när ingen är rasist, Rickard Jonsson - Konstprojekt om identitet och minnen - Dialoger med och utan ord, Anette Andersson och Anna Wennergren - Vargbröder. Människa idag - igår - Ett arkeologi- och litteraturpedagogiskt projekt, Eva Norlinder - Klassiker i nya tolkningar - Om samtida scenkonst för ung publik, Karin Helander - Historiska källor om barn - En bredvidläsningsbok för mellanstadiet, Anna Götlind - Såsom i en spegel. Den tidiga barn- och ungdomslitteraturen och dess reflexer, Boel Westin

This open access book explores the background the electoral reforms of 1907-1921 in Sweden, when the voting age was raised from 21 years to 23 for the second chamber and the municipalities, and to 27 for the county councils and the first chamber. The increase in the voting ages was unique in an international comparison. Previous research and contemporary conservative and liberal rhetoric argued that the increase in the voting age was socially and politically neutral. This book questions that view. The liberal and conservative parties launched universal suffrage reforms and raised the voting age to exclude the young, unestablished and unmarried parts of the population. The ambition was to limit the increasing political influence of the cities and the working class. A higher voting and eligibility age would limit the negative effects of universal suffrage. The changes were also an effect of tension between town and country and the consequence of a long-term demographic transformation with profound effects on the social and pollical structure

Denna antologi presenterar tio forskares perspektiv på Stiftelsen Allmänna barnhusets historia, från 1600-talet till idag. Stiftelsen har spelat en viktig roll för de barn som föräldrar och anhöriga inte kunnat, velat, eller fått ta hand om. Bokens kapitel belyser hur stiftelsens uppdrag och ekonomiska villkor har förändrats över tid, i takt med det omgivande samhällets omvandling.

Barn, barndom och samhälle handlar om den svenska utbildningshistorien från det sena 1500-talet fram till 2020-talet. Boken handlar också om samhällsförändringen i stort under den långa period som det funnits organiserad undervisning för barn i landet. Skolans historia har formats av många parallella förändringsprocesser: klassamhällets förändring och demokratins utveckling, förändrade föreställningar om samhällets behov av kvalifikationer och krav på medborgarna och nya vetenskapliga rön om barn och uppväxtförhållanden. Välfärdssamhällets framväxt har påverkat skolans hälsovård, synen på hur elever beskrivits och kategoriserats, kunskapssyn samt läraryrkena och skolans styrning. Skolans historia väcker många frågor. Hur ska en obligatorisk skola se ut för att passa alla barn och samtidigt skapa förutsättningar för att ta vara på varje barns unika möjligheter? Varför är undervisning i skolor både en plikt och en rättighet? Hur påverkas skolan av välfärdssystemets utveckling? Barn, barndom och samhälle ger en bakgrund till centrala politiska frågor om vem som får bedriva skolverksamhet och det fria skolvalet, samt relationen mellan stat och kommun. I boken diskuteras barndomsideal och förändringen av barns och ungas rättigheter. I de olika kapitlen finns också korta bibliografier som kan användas för ytterligare fördjupning. Denna andra upplaga är kraftigt bearbetad och uppdaterad. Bengt Sandin är historiker och professor emeritus vid Institutionen för tema, tema Barn, vid Linköpings universitet. Maria Sundkvist är docent i barn vid Institutionen för tema, vid Linköpings universitet.

Är det bra att unga människor har inflytande i politiken, och i så fall från vilken ålder? I den här boken undersöker historikern och barnforskaren Bengt Sandin åldersgränser för rösträtt och valbarhet till riksdagen. Sverige hade i början på 1900-talet en unikt låg rösträttsålder. Samtidigt gjorde andra begränsningar att väldigt få män och kvinnor hade rösträtt. Så kallade rösträttsstreck uteslöt bland annat personer med låga inkomster eller obetalda skatter från politiskt inflytande. Också kön var ett kriterium för att uteslutas. De flesta gifta kvinnor hade exempelvis inte rösträtt, men ogifta kvinnor med egen inkomst kunde rösta i lokala val. När folkets krav på utökad demokrati växte lanserade liberala och konservativa politiker tanken om att höja rösträttsåldern för att inte ge inflytande till olämpliga medborgare. Med besluten om allmän och lika rösträtt 1918--1921 uteslöts de under fyllda 23 år i valen till andra kammaren och kommunerna och de under 27 år i valen till landstingen/första kammaren. Nu fick Sverige en hög rösträttsålder för att garantera att demokratin inte gick för långt och för fort. I Politikens åldersgränser granskas ålderns sociala och kulturella innebörder och hur dessa påverkade de politiska besluten. I förhandlingarna om rösträtten var valmanskårens ålder en nyckelfråga som möjliggjorde den slutliga kompromissen. Politiken utformades i ljuset av tidens dramatiska urbanisering och industrialisering och av den demografiska omvandlingens långsiktiga konsekvenser. Historien om politikens åldersgränser är en historia om ålder, klass, kön och plats. Bengt Sandin är professor emeritus vid Tema Barn, Linköpings universitet, och forskare vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Han har spelat en viktig roll i utvecklingen av tvärvetenskaplig forskning om barn och barndom i Sverige. I sin forskning har han främst anlagt ett historiskt perspektiv på barn och barndom, inklusive tidigmodern utbildning, barnarbete, utbildningsmedier, välfärdspolitik och barns och ungas rättigheter.

In this book the emergence of schools in urban Sweden between the seventeenth and the nineteenth century provides the framework for a history of children and of childhood. It is a study through the lens of the changes in early modern education, spatial aspect of the life of children and systems of governance in the early modern Swedish state. Educational systems defined the spatial aspects of childhood—where children were supposed to grow up, in the home, the school, the streets and alleys, or the place of work—over a period of about two hundred years. Schools and education represent both a mental and a physical space; an abstract place for children as well as a local and concrete place for them, which stood out against the alternative spatial aspects of the life of children. It is also a study of how different cultural systems influence the definitions of childhood and schools, in the context of church and home instruction, poor relief, policing, surveillance, and the question of whychildren went to schools. It examines the role of the school as childcare and as a provider of food, shelter and welfare, and as governance.

För hundra år sedan lyckades arbetarrörelsen och kvinnorörelsen driva igenom sina krav på allmän rösträtt i Sverige. I första världskrigets slutskede gav högern -- skrämda av revolutionära krafter i Ryssland och Västeuropa -- till slut upp sitt motstånd mot demokratiseringen och 1921 hölls det första valet med så kallad allmän och lika rösträtt. Men hur omfattande var den rösträtt som infördes 1918--1921? I denna bok tecknas rösträttens historia i Sverige efter den allmänna rösträttens införande. Det visar sig här att rätten att rösta under 1900-talet inte alls omfattat alla befolkningsgrupper. Fattiga, gamla och konkursdrabbade har tidvis exkluderats, värnpliktsvägrare, fångar och omyndigförklarade likaså. Åldersgränserna har varierat, liksom relationen mellan rösträtten och det svenska medborgarskapet. Dessutom har reglerna för hur röstningen rent praktiskt ska gå till gjort det svårt för vissa grupper, bland annat renskötande samer, att utnyttja sin rätt. Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921 handlar om rösträttens föränderliga gränser och ställer frågor om demokratins räckvidd -- i det förflutna och i vår samtid. Redaktörer: Annika Berg, idéhistoriker vid Stockholms universitet, och Martin Ericsson, historiker vid Lunds universitet. Medverkande författare: Anders Ahlbäck, Jonathan Josefsson, Mattias Lindgren, Julia Nordblad, Bengt Sandin, Fia Sundevall. Trådbundet kartonnageband med klotrygg.

In this book the emergence of schools in urban Sweden between the seventeenth and the nineteenth century provides the framework for a history of children and of childhood. It is a study through the lens of the changes in early modern education, spatial aspect of the life of children and systems of governance in the early modern Swedish state. Educational systems defined the spatial aspects of childhood—where children were supposed to grow up, in the home, the school, the streets and alleys, or the place of work—over a period of about two hundred years. Schools and education represent both a mental and a physical space; an abstract place for children as well as a local and concrete place for them, which stood out against the alternative spatial aspects of the life of children. It is also a study of how different cultural systems influence the definitions of childhood and schools, in the context of church and home instruction, poor relief, policing, surveillance, and the question of whychildren went to schools. It examines the role of the school as childcare and as a provider of food, shelter and welfare, and as governance.

Barn, barndom och samhälle. Svensk utbildningshistoria handlar om skolor och alla de personer som funnits i dem: elever, studenter och lärare i första hand, men även andra, som skolpolitiker och debattörer. Boken handlar också om samhällsförändringen i stort från det sena 1500-talet fram till i dag. Skolans historia har formats av många parallella förändringsprocesser: klassamhällets och demokratins utveckling, förändrade föreställningar om samhällets behov av kvalifikationer och krav på medborgarna, nya vetenskapliga rön om barn och uppväxtförhållanden samt läraryrkets förändring. Därmed är detta också en bok om barn och barndomens historia, om synen på barns kulturella och sociala plats samt om föreställningar om normalitet och avvikelse. Skolans och utbildningsväsendets historia handlar dessutom om hur en obligatorisk skola ska se ut för att den ska passa alla barn men samtidigt skapa förutsättningar att ta till vara på varje barns unika möjligheter. Varför är utbildning i skolor både en plikt och en möjlighet? Hur påverkar och påverkas skolan av välfärdssystemets utveckling? Det är den historien den här boken beskriver. Bengt Sandin är docent i historia och professor vid Institutionen för tema, tema Barn, vid Linköpings universitet. Maria Sundkvist är docent i barn och utbildningsledare vid Linköpings universitet.

Educational media has been a contested arena in the creation and communication of the Swedish welfare system it was an important instrument of modernization. In Neither Fish nor Fowl historians Bengt Sandin and Maija Runcis have a close look on how the educational broadcasting was negotiated between government agencies, public inquiries, political and professional interests. The state authorities, civil society organizations, educators and journalists had strong opinions about the role of educational broadcast media that reflected a desire to form the future. Educational programmes were also part of a public service system which increasingly emphasized its independence from state control. But was broadcast education to be a part of public service, a government agency or something else a red herring? This study provides insights into the struggle over the role of educational media and the political communication in the welfare state. Svensk text: Utbildningsradion etablerades och växte i betydelse under 1900-talet. Snart blev den en viktig arena för budskap som skulle främja framväxten av det svenska välfärdssystemet. Radio- och tv-media var kraftfulla instrument för moderniseringen av Sverige och olika aktörer fick möjlighet att nå ut till en stor publik med sina budskap. I Neither Fish nor Fowl tittar historikerna Bengt Sandin och Maija Runcis närmare på utbildningsprogrammen, de statliga instanserna, allmänhetens inlägg, och de politiska och professionella intressena kring UR. Myndigheter, lärare, intresseorganisationer och journalister hade en egen önskan om att kunna forma framtiden och alla starka åsikter om utbildningsprogrammens roll. Men etermedia var också en del av public service, vilket betonades av vissa parter, samtidigt som medierna allt tydligare ville markera sin självständighet från statlig kontroll. En av stridsfrågorna blev huruvida utbildningsprogrammen förbli en del av public service, en statlig instans eller något annat? Författarna blottlägger i sin studie kampen om utbildningsprogrammens roll och den politiska diskussionen i välfärdsstaten.

Utifrån ett fängslande empiriskt material visar författaren hur den svenska folkskolan kan ses som en konsekvens av fattigdom, befolkningsökning och myndigheternas behov av kontroll. Med hjälp av skolan kunde barnen avskiljas från hemmets, gatans och fabrikens inflytande och hållas under kontinuerlig uppsikt; skolan blev ett instrument för att forma underklassens medvetande.