bengt Sundelius

This book analyzes the extent of Nordic transnational tie and identifies the principles involved in collective management. It outlines the means, scope, and frequency of regional contacts among political leaders and bureaucrats.

How can political leaders best control the effects of transnational links on their societies, maintaining the prosperity brought by such ties while minimizing their unstabilizing effects? The answer, according to some observers, rests in collective management through joint policymaking processes. This work explores the strategy used in Scandinavian countries for collectively coping with transnationalism. Although focus ing on a unique case, it is highly relevant to broader international efforts at policy coordination and joint problem solving. The author first analyzes the extent of Nordic transnational ties and identifies the principles involved in collective management. He then outlines the means, scope, and frequency of regional contacts among political leaders and bureaucrats and analyzes the norms and dynamics of joint policymaking to determine what roles the various principals play in the collective management effort. Policy results are reviewed in order to evaluate the relative success of Nordic methods, and comparisons are made between issue areas and degrees of salience to reveal the types of issues most effectively treated by the Nordic strategy.

Det nordiska samarbetet har tjänat de nordiska invånarna väl under efterkrigstiden och kan karakteriseras av fyra spårbyten. Efter det första spårbytet på 1950-talet bildades, efter ett kollapsat försök till en skandinavisk försvarsgemenskap, Nordiska rådet och individens fria rörlighet inom Norden stod i fokus. Det andra spårbytet ägde rum 20 år senare, då man övergick till ett sektorbaserat programsamarbete genom ett fyrtiotal nordiska institutioner och tre centrala politiska sekretariat. Efter ytterligare ungefär 20 år sker ett tredje spårbyte i det finländska och det svenska EU-inträdets fotspår. Då misslyckas försöket att geografiskt bygga upp ett s.k. trepelarsystem inom Nordiska rådet. Det fjärde spårbytet, huvudämnet i denna antologi, började 2007 2009 då ett nordiskt försvarspolitiskt samarbete formades. NORDEFCO bildas, Thorvald Stoltenbergs rapport 2009, en nordisk solidaritetsförklaring antas av utrikesministrarna 2011 och civil säkerhet blir viktigare. Därmed är cirkeln sluten. Samarbetet är tillbaka där man började: säkerheten. För ögonblicket lever vi mellan en europeisk säkerhetsgemenskap och Rysslands geopolitiska återkomst. Att sätta säkerheten främst känns angeläget i Norden. Förord av Björn von Sydow Medverkande författare: Birgitta Agazzi, Alyson Bailes, Mats Bergquist, Bengt Dennis, Jan-Erik Enestam, Lars-Åke Engblom, Gunnel Gustafsson, Henrik Hagemann, Arne Hardis, Guy Lindström, Snjólaug Ólafsdóttir, Carolina Sandö, Hans H. Skei, Fredrik Sterzel, Bengt Sundelius, Jacob Westberg, Claes Wiklund, Lena Wiklund, Henrik Wilén och Henrik Wivel.