Bengt Wadensjö

Hur bygger man fred när gränserna dras med dogmer och traditioner? I "Ekumenik – Kyrkans fredsrörelse" bjuder Bengt Wadensjö in läsaren till en tankeväckande resa genom Karlstads stifts arbete mellan 1986 och 2002 för att i respekt för olikheter hitta nya vägar framåt. Med skarp iakttagelseförmåga och ett djupt engagemang utforskar Wadensjö kyrkans roll som brobyggare i en värld präglad av splittring. Han lyfter fram både motstånd och möjligheter i de förändringsprocesser som formade Svenska kyrkans strävan mot enhet och dialog, och visar hur små steg kan leda till stora förändringar. Det här är en bok för den som vill förstå ekumenikens praktiska och andliga utmaningar – och för alla som söker hopp om att försoning är möjlig, även där konflikt och motsättningar länge har fått råda. Läs den och låt dig inspireras av en vision som handlar om mycket mer än tro – den handlar om att bygga en framtid tillsammans.

Olov Skötkonungs dop i Husaby var en symbolhandling av enorm betydelse för framtiden. Grunden lades för ett helt nytt samhälle där den gamla järnåldersbebyggelsen med enstaka gårdar och små byar fördes samman i socknar med gemensam kultplats, ny relation till det gudomliga, nya riter vid de stora händelserna i livet, en gemensam viloplats för de avlidna och ett nytt namnskick. Husaby var på 1000-talet ett centrum i svensk historia och svensk kyrkohistoria. Olov Skötkonung döptes här, den förste kung som döptes i Sverige. Sveriges förste biskop fick sitt säte här med stav och stol. Han kom enligt traditionen från York i norra England. En biskopskyrka byggdes på platsen nära dopet och den gård kungen skänkte biskopen. Husaby ingick i den kulturkrets som normännen skapat runt Nordsjön sedan början på 800-talet. Husaby med omnejd uppvisar tydliga tecken på det tidiga sambandet mellan engelskt och irländskt kyrkoliv och det trosliv som utvecklades på Kålland efter kungadopet. Bengt Wadensjö är född i södra Västergötland, i det medeltida Skarastiftet, är docent i kyrkohistoria i Uppsala och var under sexton år biskop i Karlstads stift. Han presenterar här en personlig tolkning av ekon från kristnandet i Husaby med omnejd. Nu utkommer efter tretton år en andra bearbetad upplaga av Ekon i Husaby genom Skara stiftshistoriska sällskapet.

Den bygd som omfattar delar av Västbo och Mo härader i Småland och Kinds härad i Västergötland utgjorde under lång tid ett gränsland mellan Sverige och Danmark. Regionen är uppdelad på två landskap, tre län och två stift. Den präglas av en gemensam kultur och en gemensam historia, men den har inget namn som uttrycker samhörigheten. Därför fick den i denna bok namnet Sjöhärad. Bygdens gemensamma kulturella identitet observerades av intendenten vid Kungl. Vitterhetsakademien Nils Gabriel Djurklou när han 1869 1870 gjorde en inventeringsresa i Kind, Östbo och Västbo. Förre arkeologiprofessorn i Stockholm Åke Hyenstrand betecknade bygden som en egen arkeologisk region. I denna populärvetenskapliga studie spåras ursprunget till bygdens särart och vi följer dess utveckling under fem tusen år fram till medeltidens slut. Författarna har kombinerat en historisk och en arkeologisk metod. Underlaget är de fasta fornminnena, ett par medeltida brev och talrika exkursioner i terrängen. Bengt Wadensjö är teol.dr och docent i kyrkohistoria och biskop emeritus i Karlstads stift. Mona Lorentzson är arkeolog och kyrkoantikvarie. BILAGOR med detaljerade uppställningar som bildar underlag för texten ligger på förlagets hemsida www.dialogosforlag.se.

Detta är en jubileumsbok med anledning av att Skara stift år 2014 firar 1000 år. Den utges i Skara stiftshistoriska sällskaps skriftserie, och vill spegla stiftets rika andliga historia och tradition. Medveetet speglar innehållet i artiklarna sådant som sällskapet inte tidigare behandlat i sin utgivning. Vi får läsa om utgrävningsresultaten från Varnhem som visar på en tidig kristen närvaro, hur Skara stift var på 1000-talet och lära känna den tidens biskopar. Vi möter Ingegerd, Olof Skötkonungs dotter, som blev Rysslands första helgon. Jungfru Maria och hennes ställning i Skara stift belyses liksom kvinnor i skara stift under 1000 år. Boken berättar även om hur pilgrimsvandringar på medeltiden gick till. Andra artiklar behandlar mer närliggande händelser i tiden: strukturfrågor, delningen av Skara stift, missionen liksom Birger Forell som var krigsfångarnas vän. Bokens innehåll täcker i princip stiftets 1000 år, en historia som började med ett religionsskifte. Mycket tyder på att vi idag, tusen år senare, också befinner oss i en brytningstid. Jubileumsboken berör därför slutligen frågan om religionens och kyrkans ställning och utmaningar på 2000-talet.

Under sin tid på Svenska Dagbladet tyckte Mats Svegfors om att ordna seminarieövningar i olika ämnen. De kunde vara utdragna över flera dagar och de kunde vara blixtsnabba korridorsamtal. Han är en sällsynthet i vårt offentliga liv - en självständig intellektuell som inte är rädd för att byta ståndpunkt och äger lusten att bli motsagd. Boken Det ansvarsfulla uppdraget är skriven till och om en lyssnande människa, en som gillar att argumentera för och emot, en människa vars identitet är gränsöverskridande. Han existerar mellan politikens, förvaltningens och mediernas värld, men utan att förlora livets andliga värden. Personer som mött och berörts av Mats Svegfors skriver om honom på ett gripande, roligt och informativt sätt.