Benny Carlson

2014 publicerades Ett forskningsinstitut växer fram IUI från grundandet till 1950. I den här boken fortsätter historien om Industriens Utredningsinstitut (numera Institutet för Näringslivsforskning). Den period som behandlas är 1950 66, en period då institutet leddes av dynamiska chefer, Jan Wallander (1953 61) och Ragnar Bentzel (1961 66), och dess ställning som Sveriges ledande fristående forskningsinstitut befästes. Det som främst karakteriserade IUI:s verksamhet under dessa år var förmågan att hitta relevanta forskningsämnen, ämnen som berörde en bred allmänhet, och behandla dem på ett vetenskapligt högkvalitativt sätt. Inte sällan ställdes etablerade sanningar på huvudet. På IUI gjordes de första studierna av svensk inkomstfördelning och av det svenska konsumtionsmönstret, den första input-outputanalysen för Sverige, de första ekonomiska undersökningarna av svensk populärpress och reklam samt kontroversiella studier av två sönderreglerade sektorer: bostads- och jordbruksmarknaderna. Precis som under institutets första period rekryterades medarbetare som med tiden fick framträdande positioner i universitetsvärlden, näringslivet och media. Bengt Höglund, Odd Gulbrandsen, Assar Lindbeck, Karl Jungenfelt, Gunnar Törnqvist, Bengt Rundblad, Leif Mutén, Lars Nabseth, Göran Albinsson och Åke Ortmark kom alla till IUI mellan 1950 och 1966.

The 1930s, characterised by repercussions from World War I and the Great Depression, was an era of populism, nationalism, protectionism, government intervention and attempts to create planned economies. The perceived need for economic planning emerged in Sweden in part due to the increasing political strength of the Social Democrats and their evolution from a party hampered by Marxist fatalism to a pragmatic mass movement. The Swedish debate continued beyond World War II and is still relevant to today’s economic crises, which have resulted in a demand for action coming from below (populism) and above (elitism). Carlson surveys the arguments for and against economic planning as they were put forward by leading Swedish economists in the 1930s, with a focus on the thoughts of Gustav Cassel, Eli Heckscher, Gösta Bagge, Gunnar Myrdal and Bertil Ohlin, among others. In so doing he provides a timely exploration of the debate on the necessary and desirable extentof state intervention in market economies.

Knappast i någon annan tid eller miljö har experimenten med. s.k. välfärdskapitalism – som betyder att företagen fungerar som ”välfärdsleverantörer” – varit så framträdande som i det tidiga 1900-talets USA. Den tidens välfärdskapitalism utgör en betydelsefull bakgrund till vår tids diskussioner om företagens sociala ansvar. Den ger tydliga exempel på hur en värld där företagen tar merparten av det sociala ansvaret för sina anställda kan – eller åtminstone kunde – se ut. Erfarenheterna av företagens experimenterande gick inte förlorade utan återanvändes när den amerikanska välfärdsstaten byggdes upp i rekordfart under depressionen på 1930-talet. I de amerikanska storföretag som experimenterade med välfärdskapitalism florerade en ingenjörsmässig syn på arbetskraften. Inte sällan anställdes kvinnliga sociala ingenjörer för att sörja för kommunikationen mellan ledning och arbetare. De stora välfärdsstater som växte fram i Europa under 1900-talet präglades också av en ingenjörsmässig människosyn, men här är det är främst män på statens ”kommandohöjder” som kommit att betecknas som sociala ingenjörer. I boken granskas två nyckelbegrepp och presenteras fakta, erfarenheter och skiftande bedömningar som ger relief åt vår egen tids ingenjörskonster. Benny Carlson är docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet.