Kirjojen hintavertailu – 12 859 818 kirjaa ja 27 kauppaa
Kirjailija
Bernt Gustavsson
Kirjat ja teokset yhdessä paikassa: 11 kirjaa, julkaisuja vuosilta 1998–2026, suosituimpiin kuuluu Lärandets grunder : teorier och perspektiv. Vertaile teosten hintoja ja tarkista saatavuus suomalaisista kirjakaupoista.
Mikael Jensen; Ingrid Carlgren; Rolf Ekman; Tomas Englund; Karin Fogelberg; Bernt Gustavsson; Peter Gärdenfors; Staffan Hygge; Bodil Jönsson; Anders Kjellberg; Caroline Liberg; Helen Melander; Ingrid Pramling Samuelsson; Ulla Runesson; Fritjof Sahlström; Roger Säljö; Moira von Wright
Vi vet alla vad lärande är. Vi har alla lärt oss massor. Ändå är det svårt att sätta fingret på detta fenomen, att beskriva och förklara det. Anser du att lärande är viktigt och något som sker i klassrummet? Anser du kanske att lärande sker i både stort och smått, i det lustfyllda och i allvarliga situationer? Oavsett vilket du föredrar så är denna bok för dig som blivande eller verksam lärare. Författarna belyser lärande i klassrummet och hur det kan utvecklas men de beskriver också hur mångsidigt lärande kan vara långt utanför skolans väggar. Vi får också ta del av studier utförda inom kognitions- och neuroforskning, miljöpsykologi, design och medieforskning. De teorier och perspektiv som de olika bidragen bl.a. berör är:• individens utveckling och den lärande hjärnan• lärande som erfarande, förståelse och samband• lärande, interaktion och teknologi• direkt och indirekt lärande• lärande, språk och kommunikation• lärande som reproduktion och lärande för framtiden• deltagande och demokrati. Boken har genom sin spännvidd, olika nivåer och dynamik en tidlös aktualitet. Den huvudsakliga målgruppen är verksamma och blivande lärare inom förskola, fritidshem, grund- och gymnasieskola samt studerande i pedagogikämnet.
Andreas Fejes; Magnus Dahlstedt; Majsa Allelin; Emma Arneback; Dennis Beach; Gert Biesta; Marianne Dovemark; Silvia Edling; Tomas Englund; Håkan Gustafsson; Bernt Gustavsson; Eva-Marie Harlin; Fredrik Hertzberg; Magnus Hultén; Malin Ideland; Sara Irisdotter Aldenmyr; Thomas Johansson; Jan Jämte; Anders Jönsson; Anna-Lena Kempe; Alli Klapp; Gunnlaugur Magnússon; Louise Malmström; Tommaso Milani; Judit Novak; Mattias Nylund; Ylva Odenbring; Maria Olson; Per-Åke Rosvall; Maria Rydell; Ingegerd Tallberg Broman; Robert Thornberg
Skolan är i kris. Skolan levererar inte det som önskas. Elever uppnår inte kunskapskraven och lärare är undermåliga. Dessa är några exempel på återkommande teman i en ofta förenklad samtida skoldebatt. Behovet av en mer nyanserad diskussion om komplexiteten i skolans problem är högst nödvändig. I Perspektiv på skolans problem identifierar ett flertal forskare problem som de menar att skolan i dag står inför. Det handlar bland annat om problem som rör demokrati, rasism, språkplikt, skolvåld, betyg, ledarskap, skolmarknaden, juridifiering, distansundervisning, förskolan, vuxenutbildningen, folkhögskolan, och inte minst skoldebatten i sig. Boken ger perspektiv genom inspel från en rad initierade och etablerade forskare från olika discipliner verksamma inom det breda utbildningsvetenskapliga fältet. Med olika nedslag i utbildningslandskapet är ambitionen att stimulera till en skoldebatt som är förankrad i aktuell forskning om skola och utbildning. Perspektiv på skolans problem vänder sig till studerande inom lärarutbildningens olika inriktningar, verksamma inom utbildningsområdet samt andra som är intresserade av debatten om skolans problem.
Alexandra Söderman; Lennart Andreasson; Åsa Delblanc; Bernt Gustavsson; Sara Hvit Lindstrand; Tarja Karlsson Häikiö; Filippa Millenberg; Sven Persson; Ingrid Pramling Samuelsson; Catarina Schmidt; Johan Söderman; Ruhi Tyson; Ann-Christine Vallberg Roth
Att bilda sig handlar om att som människa låta sig påverkas och formas av nya möten, situationer och erfarenheter - men också om att omvärdera sådant man trodde att man visste. Bildning handlar därför om mer än att inhämta kunskap och lära sig något. Denna antologi är den första i sitt slag som tar ett samlat grepp om förskolan som bildningspraktik. Samtliga författare är etablerade forskare som representerar en gedigen kunskap, och som på olika sätt bidrar med fördjupade perspektiv på samspelet mellan förskola, bildning och didaktik kopplat till olika områden och teman. I boken introduceras bildningsperspektiv som fördjupar förståelsen av förskolans pedagogiska och didaktiska uppdrag, och som belyser vad bildning kan innebära i dagens förskola för barn såväl som pedagoger. Författarna rör sig mellan teoretiska ingångar, historiska utblickar och konkreta exempel på hur barns bildningsprocesser kan stödjas i förskolans praktiker. Didaktik för bildning i förskolan riktar sig till studenter inom förskollärarutbildning och pedagogik, verksamma förskollärare, masterstudenter och andra som är intresserade av frågor kring bildning, förskola och livslångt lärande.
Det sägs att vi lever i ”postsanningens tid” – nygamla strömningar av nationalism och populism har under 2000-talet gett upphov till en politisk strid om kunskap, där den etablerade vetenskapens sanningsanspråk ställs mot olika former av relativism. Det vetenskapliga lägret mobiliserar för att evidensbaserade objektiva fakta ska vara vägledande för politiska beslut, medan motståndarlägret torgför ”alternativa sanningar” och riktar anklagelser om ”fake news”. I Strävan efter sanning i postsanningens tid vill författaren vidga grundfrågan. Förståelse och förklaring behöver kombineras i en gemensam sanningssträvan mellan human- och naturvetenskaperna som omfattar också det sociala och det djupt mänskliga, nämligen litteraturen, konsten och etiken. Är det inte först när perspektiven möts – eller drivs i konflikt med varandra – som samsyn kan uppstå? Bernt Gustavsson är idéhistoriker och pedagog, professor emeritus i utbildning och demokrati och pedagogisk filosofi. Han har sin bakgrund i folkhögskola och folkbildning och är författare till ett tiotal böcker. Hans senaste böcker är Tänkande om existensens villkor (2017) och Bildningens dynamik (2017).
Vad innebär det att leva ett gott liv? Vad är rättvisa? Vad är politisk sanning? Dessa frågor är kännetecknande för den politiska filosofin, med djupa rötter i den politiska ide historien. Det rätta brukar betecknas som en universell fråga, det gäller alla och överallt. Det goda framställs som partikulärt, som specifikt för olika grupper och kulturer. Frågan om sanning i politiken har kommit att vidgas till att gälla sanning generellt. Är vetenskapen vägledande för sanning i politiken? I vad som kallats postsanningens tid har frågan om sanning aktualiserats från nya utgångspunkter. Finner vi andra sanningar i litteraturen, i konsten och filosofin? Bernt Gustavsson söker föreningspunkter mellan det rätta och det goda. Hur kan vi förmedla mellan det universella och det partikulära sa att rätt och gott kan stärka varandra? Det görs med exempel från samtida filosofer. En grundtanke med boken är att söka ge olika perspektiv på dessa stora frågor, så att var och en har möjlighet att själv orientera sig. Bernt Gustavsson är idéhistoriker och pedagog. Han har varit folkhögskolelärare, professor i Utbildning och demokrati vid Örebro universitet och i Pedagogisk filosofi vid universitetet i Trondheim. Hans senaste böcker är Tänkande om existensens villkor (2017) och Bildningens dynamik (2017).
I Bildningens dynamik mo¨ter vi bildningens framva¨xt, dess olika dimensioner och mening. Bernt Gustavsson diskuterar skilda bildningsideal och dess relation till demokrati och modernisering, till kulturarvet och humanismen. Han redogo¨r fo¨r bildningens institu- tioner, som studiecirkeln, folkho¨gskolan och universitetet. Boken avslutas med reflektioner kring betydelsen av begrundande la¨sning och kritisk fo¨rma°ga. Bernt Gustavsson är idéhistoriker och pedagog. Han har varit folkhögskolelärare, professor i Utbildning och demokrati vid Örebro universitet och i Pedagogisk filosofi vid universitetet i Trondheim. I Bildningens dynamik har han samlat ett livsla°ngt skrivande om bildningsbegreppet.
Livs- och existensfilosofi har under vissa tider blivit till något centralt för många människor. Tankar om existensens villkor är en exposé över tänkandet om människans existens, från tidiga livsfilosofer som Epikuros och Epiktetos till senare tids existentialister. Vi får möta olika tänkare såsom Sören Kierkegaard, Arthur Schopenhauer och Friedrich Nietzsche, med det gemensamma att de tänker över människans existens på ett nytt och banbrytande sätt. Människan har ett fritt utrymme att överskrida sina egna betingelser och se nya möjligheter för sitt liv. Medan vetenskapen undersöker vad människan är, utgår existensfilosofin från att vi finns till och att vi är kapabla att forma vårt eget liv och förhållningssätt. Alla de tänkare och författare som här presenteras har sitt egenartade och personliga sätt att forma sin syn på människans existens – Hannah Arendt, Albert Camus, Simone de Beauvoir och Jean Paul Sartre och andra. Men de har också något gemensamt, att söka vägar för människor att leva ett sant liv i frihet genom att utgå från det levda livet eller såsom det framställs i konst, musik och litteratur. Bernt Gustavsson är idéhistoriker och pedagog. Han har sin förankring i en folkbildande tradition och var folkhögskollärare i många år, innan han kom att arbeta som professor i Utbildning och demokrati vid Örebro universitet och senare i pedagogisk filosofi vid universitetet i Trondheim. Hans böcker handlar om bildning och kunskap utifrån ett humanistiskt och demokratiskt perspektiv. Intresset för livsfrågor är livslångt.
Hur bildning och demokrati förhåller sig till varandra i dagens folkbildningsarbete utgör själva hjärtpunkten i denna antologi. Redan under 1800-talet vävdes dåtida moderna idéer om bildning och demokrati samman här i landet och blev en folklig angeläget i samband med att folkbildningsrörelsen då växte fram. I förlängningen kan man säga att den allmänna rösträtten infördes. Därefter var bildning och demokrati något av en byggsten i samhället. Idag är dock situationen en annan samhället är något annat. Olika yttringar av elitistiska och egalitära synsätt finns, tekniken betyder konsekvenser. I fem kapitel tar forskarna/skribenterna upp 1. Bildning och demokrati, 2. Föreningslivet och demokratin, 3. I folkbildningens gränsland, 4. ABF och det partipolitiska folkbildningsarbetets funktioner samt 5. Bildning och demokrati i omvandling. Bokens skribenter är forskare vid Linköpings universitet, Örebro universitet och högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
Lovisa Bergdahl; Donald Broady; Anders Burman; Niklas Eriksson; Bernt Gustavsson; Shamal Kaveh; Sven-Eric Liedman; Mats Myrstener; Johanna Ringarp; Kerstin Rydbeck; Inga Sanner; Christer Skoglund; Per Sundgren; Erik Tängerstad
Vad betyder bildning idag? Hur kan ett politiskt och pedagogiskt radikalt bildningsbegrepp formuleras i dagens globaliserade värld? Vilken roll kan bildning spela i ett utbildningsväsende som i allt högre grad utmärks av målstyrning och det kortsiktigt nyttoinriktade? Det är angelägna frågor som saknar enkla svar. Men i tidigare bildningstänkande kan man hämta inspiration till nya sätt att tänka kring frågan vad bildning är och skulle kunna vara. I denna antologi får man ta del av en mängd olika perspektiv på svenska bildningstraditioner under de senaste tvåhundra åren. Här finns bidrag om folkhögskolor, bibliotek, studiecirklar och studieförbund, men också porträtt av viktiga folkbildningsföreträdare som Ellen Key, Oscar Olsson och Bengt Nerman. Vissa bidrag ställer sig kritiska till etablerade bildningsbegrepp, andra lyfter fram hur mycket vi har att lära av dem.
När Utbildningsradion bildades och expanderade byggde verksamheten på såväl folkbildnings- och utbildningstraditioner som ett journalistiskt arv. Utbildningsprogram i radio och tv formas ständigt av vitt skilda betingelser, bland annat ideologisk bas, positionering i förhållande till diskussionen om bildning och utbildning, trender och tendenser i det nationella kulturella identitetsbygget och hur medarbetarna ser på sin roll i samhället. Artiklarna i den här antologin belyser diskussionen om bildning och utbildning, utbildningsprogram om industrisamhällets kulturarv, samt Utbildningsradions rekrytering av medarbetare och kan förhoppningsvis väcka en diskussion om programverksamhetens identiteter. Forskningsprogrammet Välfärdsstat, medier och modernisering handlar om välfärdssamhällets förändring och kulturella innebörder under 1900-talet. Forskningens övergripande mål är att teckna sambanden mellan utbildningsprogrammen och förändringen av välfärds- och utbildningspolitiken, och det historiska perspektivet står i centrum.
Bernt Gustavsson kommer langt omkring i sin grundige forholden sig til både traditionens og vor tids filosoffer, til nutidens sociologer og til aktuelle problemstillinger i et multikulturelt samfund, hvor de globale udfordringer gælder os alle.» I sin videste, klassiske form er dannelse at betragte som en bevægelse, i hvilken mennesket bryder op fra hverdagen, begiver sig ud i det ukendte og siden hen vender hjem til sig selv igen med nye erfaringer. Bernt Gustavsson mener, at demokratiet trues som følge af en aftagende interesse for dannelsens betydning. Derfor er der brug for en dannelse, der er nutidig, og som hverken er underlagt markedets eller borgerskabets dominans. Bogen Dannelse i vor tid er et prisværdigt forsøg på at genindføre intellektuel tyngde i den pædagogiske debat og er et godt bidrag hertil.«- Egon Clausen, Dagbladet InformationKarakteristisk for Bernt Gustavsson er hans utrolige grundighed, store viden og gode formidlingsevner. Han formår at formidle sammenhæng, overblik og integrering. Med udgangspunkt i hans tese om radikal humanisme trækker han tråde tilbage til de store filosoffer og frem til de nutidige. Kate Groth, Psykologisk Pædagogisk Rådgivning