Bim Riddersporre

Vad innebär det att vara lärare i förskolan? Det är att ha ett uppdrag i samhället som är så viktigt att det ständigt behöver utvecklas. Det är ett legitimationsyrke och kan betraktas som en profession. I Förskollärarens professionella utveckling resonerar författaren kring vad detta innebär av ansvar, förtroende, autonomi och utvecklingsglädje. Författaren bjuder in läsaren att själv och tillsammans med kollegor fundera vidare över uppdraget som förskollärare: Hur kan du som är nyutbildad lärare i förskolan fortsätta att utvecklas i ditt yrke, och hur kan du som erfaren förskollärare stärka din kompetens och utveckla ditt professionella omdöme? Med konkreta förslag och med pedagogiska exempel förmedlar författaren hur detta kan gå till – som en god vana och som en integrerad del av vardagen samt genom ett arbetssätt som författaren kallar den didaktiska cykeln. Förskollärarens professionella utveckling riktar sig till blivande och verksamma förskollärare, och är även ett viktigt verktyg för rektorer och alla som har ett lednings- eller utvecklingsuppdrag i förskolan.

Ledarskap är inget självändamål, det är till för att bidra till en verksamhet av hög kvalitet. Därför behöver den som leder alltid fråga sig hur ledarskapet ska utformas för att detta ska vara möjligt. Du som är rektor eller har ett annat ledningsuppdrag inom förskolan får i Ledarskapets didaktik det stöd du behöver för att anpassa ditt arbete efter svaren på de välkända didaktiska frågorna, här ställda i relation till ledarskapet. Vem ska jag leda och vilket ledarskap behöver mina medarbetare?• När behöver mitt ledarskap vara nära vardagen, när kan det fungera mer strategiskt?• Vem ska vi erbjuda en bra verksamhet, vilka barn och vårdnadshavare arbetar vi tillsammans med?• Vad ska vi åstadkomma, hur ser uppdraget ut i just vår kontext ur ett kompletterande och kompensatoriskt perspektiv?• Varför bör ett ledarskap utformas på ett visst sätt för att stödja verksamheten bäst?• Hur anpassas ledarskapet i praktiken till svaren på de didaktiska frågorna? Sagt om boken:”Boken ger goda förutsättningar för den pedagogiska ledaren att få insikt i och att forma och anpassa sitt ledarskap och hen får en stabil teoretisk grund att stå på i arbetet med såväl kvalitetsutveckling som förskolans grunduppdrag.” Ulf Mårtensson, BTJ-häftet nr 10, 2025

Förskolan präglas i dag av social, etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald, och ibland uppstår motsättningar när förskolans värdegrund möter medarbetares eller vårdnadshavares värderingar och traditioner. Barn behöver omges av trygga och tydliga vuxna, men riskerar att hamna i en förvirrande korseld av vuxnas olika uppfattningar och övertygelser. I den här boken visar författarna hur olika värdegrundsrelaterade problem i mötet mellan hem och förskola kan förebyggas och hanteras för barnets bästa. Alla exempel i boken syftar till att öppna upp för reflekterande samtal och diskussioner kring förskolans värdegrunds­uppdrag. I boken diskuteras även de juridiska krav som ställs på förskolans värdegrundsarbete, liksom på förskolors främjande, förebyggande och åtgärdande arbete mot kränkande behandling och diskriminering. Att styra förskolan med värdegrund är ett samarbete mellan forskare, utbildare, praktiker och jurister och riktar sig till såväl verksamma som blivande rektorer, förskollärare och barnskötare.

Hur kan man arbeta med hållbarhet i förskolan? Hur kommer man vidare från skräpplockarrundor och sopsortering? Hur förbereder man dagens barn på de problem de kommer att få hantera som vuxna? I Hållbarhet och egenmakt i förskolan besöker Marit Olanders tre förskolor, två i Malmö och en samisk förskola i Norge, som arbetar med dessa frågor. Hon möter Kungen i mikrosamhället Den återvunna staden, hon får se hur barn och pedagoger gör egna leksaker av trä, och hon får en inblick i respekten för naturen i samisk kultur. Boken belyser också teoretiska aspekter av hållbarhet och egenmakt: barns delaktighet och tillträde till det offentliga rummet, vikten av artkunskap samt ledarskapsperspektiv. Med Hållbarhet och egenmakt i förskolan får läsaren verktyg att skapa egenmakt i teori och praktik tillsammans med barnen. Avslutningsvis diskuterar boken hur man kan förstå människans förhållande till jorden, med en jämförelse mellan västerländsk kultur och tre urfolkskulturer. Boken vänder sig till blivande förskollärare samt yrkesverksamma på olika nivåer inom förskolan.

En legitimerad förskollärare är ”spindeln i nätet” i förskolan och ansvarar för att undervisningen och verksamheten bedrivs enligt läroplanen. Därför behöver förskolläraren bra relationer och välfungerande kommunikation både med sina kollegor i arbetslaget och rektor. På så sätt har förskollärarens uppdrag mycket gemensamt med mellanchefens, men här handlar det om att leda utan att vara chef. Språkmedvetet pedagogiskt ledarskap, liksom begrepp i läroplanen som kultur och kulturarv är några saker som tas upp. Förskollärarens kommunikativa och interkulturella kompetens diskuteras även - mot en fond av relevanta kunskaper och belysande exempel. Förskollärarens pedagogiska ledarskap vänder sig både till studenter på förskollärarprogrammet och till redan yrkesverksamma förskollärare. För att kunna ge förskolläraren stöd i sitt pedagogiska ledarskap har även rektorer i förskolan nytta av boken.

Ett interkulturellt samspel mellan barn, pedagoger och föräldrar är en viktig del av förskolans vardag. Alltmer betonas vikten av ett interkulturellt arbete i förskolan. Men vad innebär ett interkulturellt förhållningssätt och hur påverkar det vardagen? Med avstamp i förskolans uppdrag och i resonemang om bland annat kommunikativa processer, jämställdhet, traditioner, religion och tidsuppfattning diskuterar författarna de centrala delarna i ett interkulturellt förhållningssätt. Utifrån händelser i förskolans vardag och med stöd i forskning ges ett flertal handfasta råd och verktyg för att ett interkulturellt arbete ska fungera fullt ut och berika verksamheten. Boken vänder sig till alla som arbetar i förskolan, inklusive rektorer och förskollärarstudenter. Jonas Stierär professor i interkulturella studier vid Högskolan Dalarna och Malmö universitet. Han har lång erfarenhet av utbildningar för chefer och medarbetare inom områdena interkulturalitet, mångfald och ledarskap. Bim Riddersporreär universitetslektor i psykologi med utbildningsvetenskaplig inriktning, leg. psykolog, leg. logoped, och arbetar vid institutionen för Skolutveckling och ledarskap (SOL) vid Malmö universitet. Sagt om boken:"Boken känns mycket aktuell och relevant i de utmaningar och möjligheter som många förskolor möter varje dag. I synnerhet i de olika exemplen och fallbeskrivningarna. Interkulturellt arbete i förskolan rymmer även diskussionsfrågor och sammanfattningar samt tips under rubriken Värt att prova. Den vänder sig till all personal i förskolan samt till rektorer och studenter." Ulf Malmqvist, BTJ-häftet nr 1, 2020.

Boken tar sin utgångspunkt i att relationer spelar en stor roll i förskolan. Dels för att de är viktiga för varje barns dagliga vistelse på förskolan och dels för att relationer kan bjuda in barn och föräldrar till att vara delaktiga i förskolan och på sikt i samhället. Men hur uppstår och formas de? Vilken roll kan en pedagog och en förskoleverksamhet spela för att ge barn möjlighet att skapa varaktiga relationer som kan växa och utvecklas? I boken får vi ta del av exempel på inte bara olika sorters relationer, utan också på hur miljö, material samt pedagogers närvaro och förhållningssätt spelar roll för de relationer som barn ­ingår i. Förskolan är en av de första samhällsinstitutioner som barn möter. Där får de och deras familjer möjlighet att utveckla relationer som kan få en avgörande betydelse för deras framtida relationer i andra möten med samhället och dess medborgare. Boken kan med fördel användas i grundutbildning av förskollärare. Den kan användas som underlag för utveckling av förskoleverksamhet och förskollärares kompetensutveckling. Den är också angelägen för politiker, tjänstemän, rektorer och vårdnadshavare som är intresserade av förskoleverksamhet.

Beprövad erfarenhet handlar om arbetserfarenhet som är prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod av många. Det handlar också om professionell erfarenhet som systematiskt sprids och dokumenteras så att yrkesverksamma kan lära av varandra. Boken Beprövad erfarenhet i förskolan beskriver hur beprövad erfarenhet kan se ut och utveckla verksamheten i förskolor. Hur kan jag som blivande eller verksam förskollärare tänka, agera och utvecklas utifrån beprövad erfarenhet? Vad innebär det att bepröva min egen erfarenhet i förskolan? Hur kan jag som förskolechef använda beprövad erfarenhet för att fullt ut ta ansvar för det pedagogiska ledarskapet? Genom tydliga, konkreta redskap och spännande exempel vill författarna inspirera alla som arbetar i förskolan till att på olika sätt bepröva sin erfarenhet – som ett sätt att utmana, utveckla och stimulera både medarbetare och barn. Beprövad erfarenhet i förskolan vänder sig till chefer och all pedagogisk personal i förskolan samt studerande på förskollärarutbildning och fortbildning för förskolechefer. Sagt om boken:Det är en mycket intressant och tankeväckande bok där professionen inom förskolan lyfts, förskolepedagogen utmanas och där verksamheterna får ett redskap att utveckla sitt arbete utifrån de kompetenser och den pedagogik de förfogar över. En kan även se boken som en metodbok för ledarskap inom förskolan där förskolerektorn får ett verktyg att hålla samman, strukturera och utveckla de erfarenheter som medarbetarna har. Ulf Mårtensson, BTJ-häftet nr 3, 2019

Pedagogiskt ledarskap i förskolan handlar om vad det innebär att vara pedagogisk ledare i förskolan och vilka redskap du som förskolechef behöver utveckla för att kunna ta dig an detta svåra, utmanande och berikande uppdrag. Genom många konkreta exempel får du som läsare något att hålla i handen – när du följer upp, utvärderar, planerar och utvecklar din verksamhet. Författarna går igenom hur du omsätter nationella krav i den egna förskolan, hur du stödjer barns utveckling och lärande, samt hur du leder personalens lärande på ett berikande och upplyftande sätt.

Den populära Utbildningsvetenskap för förskolan ges nu ut i en helt omarbetad version med flera nyskrivna kapitel. Den uppdaterade boken är ett fortsatt bidrag till att formulera förskolans egen kunskapsbas och möter behovet av pedagogisk fördjupning. Boken följer förändringen av förskolan, från att vara en social och omsorgsinriktad verksamhet till att bli en del av utbildningssystemet. Den är indelad i tre större sektioner:• Perspektiv på förskola och barndom• Lärande, demokrati och ämnesdidaktik• Förskola i dagens SverigeUtbildningsvetenskap för förskolan är främst avsedd för studerande på förskollärarutbildningen och för fortbildning av förskollärare. Den riktar sig även till förskolechefer.

Du som är rektor eller förskolechef – eller som funderar på att ta språnget – här är boken som gör uppdraget roligare, mera hanterbart och som dessutom underlättar ett kollegialt lärande er chefer emellan! Upplyftande ledarskap i skola och förskola handlar om vägar och verktyg för att hantera skolledaruppdragets många utmaningar – med fokus på det roliga, konstruktiva och genomförbara. Bokens tio kapitel följer tre övergripande teman: skolledare i vardagen, att leda på längre sikt, och ett uthålligt ledarskap. Ett syfte med boken är att berika och vässa skolledarnas gemensamma professionsspråk – som ett sätt att göra kollegiala samtal och erfarenhetsutbyten effektivare och rikare.

Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund ingår i en serie förskolelitteratur. Omsorg är grundläggande i förskolans pedagogik och en viktig sida av alla mänskliga relationer. Den ska enligt läroplanen prägla verksamheten, och barn i förskolan ska erbjudas en trygg omsorg. Omsorg är också en viktig del i kunskapsrepertoaren hos dem som arbetar i förskolan, en kunskap som ofta förblir ”tyst” och svår att dela och utveckla utan ett gemensamt språk för det man gör. I boken Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund utforskas omsorg i förskolan som fenomen och begrepp ur olika perspektiv. Här ges både nya kunskaper och ett bidrag till förskolans professionella språk för arbete med omsorg. Boken vänder sig både till studerande på förskollärarutbildningar och till verksamma pedagoger i förskolan. Boken ger viktig inspiration till hur förskolan förhåller sig till omsorg kontra det kunskapsuppdrag som man har idag. Begreppet ”educare” eller ”lärande omsorg” blir väl belyst och de olika ingångarna i ämnet vidgar det pedagogiska fokuset. För den eller de pedagoger som vill ha en grund för mer strukturerad omsorg med koppling till lärande och undervisning är detta en utmärkt och viktig bok. Ulf Mårtensson, BTJ-häftet nr 24, 2016

I Berättande i förskolan går Barbro Bruce och Bim Riddersporre igenom hur berättandet och berättelser ständigt är närvarande i vårt samhälle, särskilt i förskolan. I boken medverkar en rad författare som Polly Björk-Willén, Ulla Damber, Christian Eidevald, Carina Fast, Niklas Pramling, Anna-Karin Svensson, med många fler. I förskolan är berättande och berät­telser ständigt närvarande. Berät­tande i förskolan låter människans behov av att berätta och ta del av berättelser löpa som en röd tråd genom samtliga texter. Att berätta är ett sätt att bearbeta sina intryck, tankar och erfarenheter genom någon form av gestaltning. Berättande kan ta sig olika former och uttryck men handlar alltid om att göra något synligt, begripligt och möjligt att dela. I boken skriver etablerade forskare och utvecklare under tre större delar:Det berättande barnet – att skapa och dela. Berättelser som vidgar världen – litteratur och lärande. Att berätta om sin verksamhet – dokumentation och delaktighet. Medverkande författare är: Polly Björk-Willén, Barbro Bruce, Ulla Damber, Christian Eidevald, Katarina Elfström-Peterson, Elin Eriksen Øde­gaard, Carina Fast, Kristine Hultberg Ingridz, Karin Jönsson, Jan Nilsson, Niklas Pramling, Bim Riddersporre, Björn Sundmark, Anna-Karin Svensson, Pia Williams. Barbro Bruce och Bim Riddersporre är redaktörer för boken. Läs mer om boken och författarna på Malmö högskolas webbsidaGediget, grundligt och nyanserat om berättande. Britt Jakobsson, Pedagogiska Magasinet nr 1 2015

I förskolan grundläggs de kompetenser som blir nycklar till det livlånga lärandet. Det handlar om att utgå ifrån, och bygga vidare på, barns nyfikenhet och önskan om att vilja dela sina upplevelser och intryck med personer i deras omgivning, både i familjen och i förskolan. De förmågor som bör utvecklas - och som enligt författarna borde få samma status som grundskolans så kallade kärnämnen - är till exempel att rikta och styra sin uppmärksamhet, koncentrera sig, lyssna, "läsa av" och bekräfta andra, men också att ta egna initiativ, göra sig förstådd och kommunicera i socialt samspel.

Musikvetenskap för förskolan presenterar den mångfasetterade kunskap som finns om barn och musik. Barn som börjar förskolan har många erfarenheter av musik. Redan i fosterlivet har barnen hört musik och sång, som riktigt små har de blivit lugnade och tröstade av vaggvisor och de känner väl igen den musik de hört ofta. I förskolans läroplan tydliggörs också musikens stora betydelse, både som mål och medel i verksamheten. Bokens kapitel samlas i tre delar: Perspektiv på musik i förskolan, Musikdidaktik i förskolan samt Musikaliska fältstudier i förskolan. En rad framstående musikforskare har bidragit med inspirerande texter. Musikvetenskap för förskolan vänder sig till blivande förskollärare, personal i förskolan samt föräldrar och andra som möter barn i förskoleåldern.

För att lärare och rektorer ska kunna förhålla sig till grundskolans förutsättningar och ta till vara dess möjligheter, krävs kunskaper om grundskolans nya uppdrag och riktning. I boken Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år diskuteras och redogörs för hur globala och nationella strömningar om utbildningens syfte och mål är sammanflätade med vad som sker i klassrummet. Den grundläggande frågan är hur ett medvetet utbildningsvetenskapligt synsätt kan ge stöd åt pedagogers arbete – och därmed åt barns lärande i skolan. Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år tar ett samlat grepp om vad utbildningsvetenskap kan innefatta och är indelad i tre större sektioner: • Perspektiv på skola och barndom • Lärande, demokrati och ämnesdidaktik • Styrning och villkorEfter en genomgång av grundskolans framväxt, utveckling och nya utmaningar följer ett flertal kapitel som behandlar demokrati, olika ämnesdidaktiska inriktningar och estetiska läroprocesser. Den avslutande delen tar upp ledarskapets villkor, läroplanen som styrningsinstrument, bedömningsproblematiken i skolan och den fysiska miljöns betydelse. Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år är främst avsedd för studerande på grundlärarutbildningen och för fortbildning av verksamma lärare. Den riktar sig även till studerande inom utbildningsvetenskap med inriktning mot de yngre barnen, och till rektorer och förskolechefer. Utbildningsvetenskap för förskolan följer förändringen av förskolan, från att vara en social och omsorgsinriktad verksamhet till att bli en del av utbildningssystemet. Den tar ett samlat grepp om vad utbildningsvetenskap kan bestå av och belyser frågor som: Hur påverkas verksamheten och dess personal av att förskolan nu fått en reviderad läroplan och blivit en egen skolform? Hur kan ett reflekterande utbildningsvetenskapligt synsätt ge stöd åt pedagogers arbete och därmed åt barns lärande i förskolan? Efter en genomgång av förskolans utveckling och barndomens historiska framväxt följer ett flertal ämnesdidaktiska kapitel. Avslutningsvis behandlas ledarskapets betydelse, arbete med dokumentation och bedömning samt förskolans fysiska miljö. Boken är främst avsedd för studerande på förskollärarutbildningen och för fortbildning av förskollärare. Den riktar sig även till rektorer och förskolechefer.