Birger Schlaug

Jag tror lik förbannat att vi måste upprätthålla tron på fred. Att försöka undvika konfliktskapande åtgärder är underskattat. Att försöka förstå är inte samma sak som att försvara. Krig och militarism präglar vår samtid. Klimat och välfärd offras för satsningar på militären. Natomedlemskapet drevs igenom utan debatt och prat om fred anses i bästa fall naivt, i värsta fall som fientligt. I den ensidiga debatten ställs sällan de avgörande frågorna. Kommer upprustning göra oss tryggare? Varför dömer våra makthavare krigsförbrytelser med olika måttstockar? Hur mycket vapenskrammel och självcensur tål demokratin? Birger Schlaug har i 25 år skrivit om krig och fred, utan att rygga för det obekväma. Genom ett urval av texter påminns vi om att andra perspektiv är möjliga och tron på freden värd att försvara.

Vi lever i en tid av kriser. Klimatförändringar, sårbarhet och ökande klyftor hotar våra samhällen. Allt snabbare globala pengaflöden sägs ge oss trygghet, men erbjuder inget skydd när ekosystemen kollapsar runt omkring oss. Birger Schlaug argumenterar övertygande för att det ekonomiska systemet har nått vägs ände. Men för att nå verklig förändring måste vi också bryta med invanda tankemönster. Gamla ideal som tillväxt, arbetslinje och krigskultur måste ersättas med balans, livslinje och fredkultur. Vi behöver på allvar fundera på vad vi ska ha samhället till. Och därmed vad vi ska ha våra liv till. Birger Schlaug är samhällsdebattör, författare och före detta språkrör för Miljöpartiet. Han har varit krönikör för bland annat Borås tidning, ETC och Helsingborgs dagblad, och programledare för En bok, en författare i SVT. Ny utgåva med nyskrivet efterord, hösten 2022.

Human nature är en fotobok som handlar om samspelet/kampen mellan människan och naturen. Det är inte fråga om pekpinnar utan snarare om reflektion och eftertanke. Färgfotografier av Markus Brandefelt och ett förord av Birger Schlaug

Tio före detta språkrör för Miljöpartiet re!ekterar över vad pandemin kan medföra. Ur olika infallsvinklar diskuterar de hur krisen kan inverka på mänskliga relationer, demokrati, kultur, artificiell intelligens, äldrevård, samhällets klimatberedskap och hur den gröna rörelsens framtid ser ut. Med Fiona Björling, Gustav Fridolin, Eva Goës, Ralph Monö, Anders Nordin, Ragnhild Pohanka, Birger Schlaug, Eva Bovin samt Lotta Hedström och Per Gahrton (red).

Arbete är en institution. Partierna är överens om att jobben är den viktigaste politiska frågan. Samtidigt blir arbetstillfällena allt färre. De som har jobb arbetar för mycket, de som inte har det straffas och kontrolleras. Att hålla hjulen snurrande tär också på miljön. Men det finns alternativ till arbetslinjen. Författarna diskuterar idéer som arbetstidsförkortning, medborgarlön och lokala valutor. De beskriver hur synen på arbete har vuxit fram historiskt och teoretiserar begrepp som arbete och fritid på ett nyfiket och kritiskt prövande sätt. Vill vi ha jobb till varje pris? Är fler jobb enda vägen till jämlikhet och ökat välbefinnande? Är alla jobb nödvändiga? Att kritisera lönearbetet är att rucka på det moderna samhällets grundval. Det väcker frågor om kapitalismen, men också om vår existens. Vilket värde har människan i ekonomin och hur ser människans villkor efter arbetet ut? Den första svenska antologin om arbetskritik spänner över fält som idéhistoria, ekonomi, sociologi, politisk filosofi och filmvetenskap. Författarna är akademiker, aktivister och journalister som delar insikten att arbetslinjen har nått vägs ände. Boken är en lättillgänglig introduktion till arbetskritik i dag och en plattform för vidare debatt. Redaktören Kristian Borg är journalist, tidigare kulturredaktör på Fria Tidningen och förläggare på Verbal förlag.