Birgit Petersson

Hvorfor er følelsen misundelse så forbudt, at vi sjældent kalder den ved dens rette navn, men i stedet bruger omskrivninger, som vi kender det fra f.eks. Janteloven? Misundelse er nok den mest skamfulde følelse, vi kender – og med rette. For den, vi er misundelig på, har noget, vi gerne vil have, og det får os til at hade den anden og føle os mindreværdige. En følelse vi bruger mange kræfter på at fortrænge. Misundelse kan findes i alle relationer. Familierne går ikke fri. Selv forældre misunder ikke så sjældent børn deres evner og muligheder. Men i misundelsen ligger også muligheden for udvikling. For de destruktive kræfter, som misundelsen fører med sig, kan frigøres gennem indsigt og kærlighed. Misundelse og kærlighed er nok de vigtigste følelser i menneskers liv. Ud fra forskellige menneskers oplevelser med misundelsen og dens konsekvenser samt en gennemgang af dens kulturelle og historiske betydning illustrerer Birgit Petersson, hvordan misundelse kan vendes fra noget destruktivt til udvikling og vækst. Men uden kærlighed går det ikke! Birgit Petersson er speciallæge i psykiatri og lektor i medicinsk kvindeforskning ved Institut for Folkesundhed på Københavns Universitet. Hun har i en mange år besvaret spørgsmål om kvinders sundhed i ALT for damerne og har desuden udgivet en lang række bøger om emnet.

Alma Braathen (f. 1906), signaturen Brodjaga, tillhörde från 1940-talet och fram till sin död 1967 Dagens Nyheters främsta journalister. Under andra världskriget var hon frontreporter och hennes reportage från finska vinterkriget och Nordnorge, illustrerade med egna bilder, återfanns på DN:s förstasidor sida vid sida med Barbro Alvings. Vem var hon, denna nu snudd på bortglömda journalist, som under närmare fyrtio år försåg både tidning och bokläsare med rapporter från sina resor? Brodjaga betyder luffare och vagabond på ryska. Braathen följde sitt eget spår till ödemarkerna i norr och öster, hon skildrade såväl samers och nybyggares levnadssätt som den sibiriska taigan och livsvillkoren för beduinerna i dåtidens Orienten. De sociala villkoren upptog henne mest, men även exceptionella samtida händelser som bärgningen av regalskeppet Vasa, där hon noga och intresserat följde de olika etapperna i det svåra arbetet, kom att skildras i uppmärksammade reportage. Hon hade en osedvanlig förmåga att skapa kontakt både med människorna vars historia och levnadsvillkor hon skildrade och med läsarna. Tack vare en skarp blick för detaljer, empati, en djup naturkänsla och ett poetiskt språk blir hennes texter fängslande och intressanta. Sin ungdoms föresats att arbeta för kvinnornas sak fullföljde hon: så ofta som möjligt gör hon kvinnor synliga och framhäver deras insatser. Birgit Petersson är docent i historia och har varit universitetslektor vid Umeå universitet. Efter sin avhandling i socialhistoria, Den farliga underklassen . Studier i fattigdom och brottslighet i 1800-talets Sverige (1983) har hon bl.a. forskat om svensk press under 1800-talet och medverkat i Den svenska pressens historia. Tidningar i Gävle och Sundsvall, särskilt Sundsvalls Tidning, har varit föremål för hennes studier, likaså journalistyrkets professionalisering. Om Alma Braathen har hon tidigare skrivit två uppsatser i Presshistorisk årsbok.