Birgitta Forsman

Hur ser vetenskapen på människan 150 år efter Darwins Om arternas ursprung? Är hon fortfarande skapelsens krona, eller bara ett djur som styrs av själviska gener? Och hur är det med hennes förnuft? Är det dags att nedgradera dess betydelse? Slår evolutionsläran undan benen för all form av gudstro eller finns det en möjlighet till fredlig samexistens mellan religion och darwinism? Kan idén om det "naturliga urvalet" hjälpa oss att förstå förändringsprocesser i samhället lika väl som i naturen? Går det att förena en humanistisk och en biologistisk syn på människan? I boken, som är en del i det samtal mellan olika positioner som blir allt viktigare, hävdas att evolutionsläran åtminstone är glasklar på en punkt: den ger inget utrymme för rasistiska spekulationer om olika etniska gruppers olika värde. Möt den mångfasetterade människan, sedd genom ett antal olika vetenskapliga prismor. Människan sedd genom olika vetenskapliga prismor. Innehåll Förord 7 MÄNNISKAN EFTER DARWIN 9 Antje Jackelén DARWINS MÄNNISKA 27 Nils Uddenberg GUD, DARWIN OCH MÄNNISKAN 37 Mikael Stenmark BIOLOGIN, SKAPELSEN OCH SJÄLEN 55 Carl Reinhold Bråkenhielm MÄNNISKAN I EN STÖRRE VÄV 73 Elisabeth Gerle MÄNNISKANS FÖRNUFT ÄR ÖVERSKATTAT 91 Peter Gärdenfors DARWIN, ANTROPOLOGI OCH KULTURELLA SELEKTIONSPROCESSER 101 Alf Hornborg MÄNNISKAN - EN BIOLOGISK VARELSE 113 Birgitta Forsman MÄNNISKAN SEDD I SIN ÄNDLIGHET 127 Catharina Stenqvist DEN RELATIONELLA MÄNNISKAN 143 Matz Hammarström LEVINAS OCH DET KROPPSLIGA GIVANDETS ETIK 153 Kristin Zeiler GENENS MÄNNISKA 173 Bengt Olle Bengtsson Medverkande 183

Kloning, genterapi, genmodifiering och stamcellsforskning är ord och begrepp som under senare år införlivats i vårt ordförråd. Många förhoppningar knyts till nya möjligheter de erbjuder. Men hur bedömer vi användningen av dem och vad bestämmer våra etiska ställningstaganden? I Etik och genteknik sätter fyra forskare in de brännande dagsaktuella etiska frågorna i ett långt historiskt sammanhang. De tar sin utgångspunkt i olika uppfattningar om människans värde och klarlägger skilda religiösa och filosofiska perspektiv på svårigheterna kring beslut rörande genteknik. Diskussionen sker i fyra avsnitt som i turordning belyser ämnet i sekulärfilosofiska, judiska, kristna och muslimska traditioner. Författarna är knutna till det av Knut och Alice Wallenberg finansierade etikforskningsprogrammet i anslutning till Swegene och WCN vars mål är att undersöka centrala etiska problem relaterade till den postgenomiska forskningen. De medverkande arbetar vid Lunds universitet och Malmö högskola och bedriver forskning och utbildning inom områden som relaterar till etik och religion.