Birgitta Holm

KARIN BOYE kom ut med denna sin tredje roman Kris 1934. Den är ett modernistiskt formexperiment. Hon kände ett inre tvång att skriva romanen och försöka förstå sig på sina egna inre kval. Malin Forst är ett alter ego i romanen. Boken kom ut tretton år efter de egentliga händelserna. Karin Boye hade tagit studenten och började på lärarseminariet. Under året, i sin sena tonårstid, drabbades hon av både fysiska och psykiska kval. Hon var djärv som satte sig upp mot olika auktoriteter. När det i Sverige fortfarande var olagligt med homosexualitet bejakade Malin Forst sin förälskelse i en studiekamrat. Och när hon var en av den kvinnliga rektorns favoritelever trotsade hon ändå henne, hon hävdade att psykologi var viktigare än kristendom. Uppgörelsen med den bokstavstrogna religionen eskalerade under seminarieåret. Extramaterialet i denna specialutgåva är två förord, det ena av LENNART KOSKINEN, före detta biskop på Gotland, och det andra av BIRGITTA HOLM, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Också brev och dikter av Karin Boye ingår, precis som funderingar författarkollegan HARRY MARTINSON hade om Karin Boyes livssituation. KARIN BOYE (1900-1941) tillhör våra klassiska författare, både med ofta citerade dikter och romanen Kallocain. När hon vann ett nordiskt pris 1931 för sin debutroman Astarte var hon en etablerad författare. Snart följde fler romaner, bland annat Kris, och sist men inte minst Kallocain. På Lindelöws bokförlag finns också ett urval av hennes mer okända noveller, med titeln Snäckors sorl. Plus de tre romanerna.

Goethe fick av en dam höra vad hon tyckte om Valfrändskap: »Jag kan då rakt inte gilla den boken, herr von Goethe; den är verk­ligen omoralisk och jag råder inget fruntimmer att läsa den.« Heinrich Laube beskriver Goethes reaktion: »Därpå satt Goethe tyst och allvarlig en stund och sade till sist med stark känsla: Det smärtar mig, det är ju min bästa bok.« Valfrändskap är historien om äktenskapet mellan Edvard och Charlotte. De bor på sin lantegendom och sysselsätter sig med att ordna landskapsparker. När Edvards vän, Kaptenen, anlitas för att hjälpa till i arbetet förändras det gifta parets relation. Och då Charlottes niece Ottilie också anländer förändras fullständigt förbindelserna för dem alla. Kaptenen tar över landskapsarbetet, Ottilie tar över hushållet. Ordet valfrändskap myntades först inom kemin för att beskriva hur vissa föreningar upplöses och nya bildas. I romanen ställs de mänskliga lagarna parallellt med de naturvetenskapliga. De båda parens öden framstår i den meningen som oundvikliga. Valfrändskap anses av många vara Goethes yppersta verk, lika gåtfullt som svårklassificerbart. Denna utgåva innehåller även Walter Benjamins klassiska studie Goethes »Valfränd­skaperna«. Litteraturvetaren Birgitta Holm har skrivit förord. Britt G. Hallqvist har översatt Valfrändskap och Carl-Henning Wijkmark har översatt Goethes »Valfrändskaperna«.

Som musernas moder kan Mnemosyne, minnet, placeras som en urgrund för skapandet. Men hur ser ett sådant föräldraskap ut? I nio essäer, lika många som muserna, bollar Birgitta Holm den frågan vidare till ett antal författare som har följt henne genom livet: Selma Lagerlöf, Marcel Proust, Friedrich Hölderlin, Christa Wolf, James Joyce, Samuel Beckett, Marguerite Duras, Franz Kafka, T. S Eliot och Jorge Luis Borges. De svar författarna ger är lika många som de själva. Enstämmiga är de däremot i att frågan leder djupt in i deras författarskap. Att boken tillägnas minnet av Gösta Oswald har att göra med hans roll som introduktör till många av dessa följeslagare. Men också med att ingen så som han har pekat mot det hemlighetsfulla i skapandet – och på samma gång hur betydelsefullt det är att ändå ställa frågor till det.

Åren 1947 1967 förändrades Sverige i snabb takt. Den tekniska utvecklingen och den ekonomiska tillväxten saknade motstycke och lade grunden inte bara för ett ojämförligt välstånd utan också för djupa sociala och kulturella förskjutningar. Allt som hade tagits för givet utmanades. Radikalism fick ett egenvärde. Avantgardet blev mainstream. Med texter av bland andra Yvonne Hirdman, Kalle Lind, Birgitta Holm.

Göran Tunström var en älskad författare på ett sätt som är unikt i modern tid. Han började som lyriker, vann en generation med romanen Maskrosbollen, breddade sin publik med den självbiografiska Prästungen och blev en klassiker med Juloratoriet. Men han verkade också som dramatiker och krönikör, uppläsare och hörspelsförfattare, en av de synliga i vår tid. Och ändå inte. Likt Selma Lagerlöf – prononcerad värmlänning och förmedlare av syner liksom hon – är han en anomali. Båda hämtar sitt språk ur underjordiska kanalsystem, där andra förbindelser råder och andra möten sker. Ur dessa källor är det som deras speciella förmåga till kontakt uppstår och kärlek föds. Som kulturkritik och tankesystem träder det tydligast fram i det manuskript som Tunström lämnade efter sig vid sin död, Försök med ett århundrade. En väldig ansats, på en gång personlig roman och djuplodande granskning av de synsätt som vår civilisation vilar på. I denna bok följer Birgitta Holm Göran Tunströms verk tätt i spåren.

Göran Tunström var en älskad författare på ett sätt som är unikt i modern tid. Han började som lyriker, vann en generation med romanen Maskrosbollen, breddade sin publik med den självbiografiska Prästungen och blev en klassiker med Juloratoriet. Men han verkade också som dramatiker och krönikör, uppläsare och hörspelsförfattare, en av de synliga i vår tid. Och ändå inte. Likt Selma Lagerlöf – prononcerad värmlänning och förmedlare av syner liksom hon – är han en anomali. Båda hämtar sitt språk ur underjordiska kanalsystem, där andra förbindelser råder och andra möten sker. Ur dessa källor är det som deras speciella förmåga till kontakt uppstår och kärlek föds. Som kulturkritik och tankesystem träder det tydligast fram i det manuskript som Tunström lämnade efter sig vid sin död, Försök med ett århundrade. En väldig ansats, på en gång personlig roman och djuplodande granskning av de synsätt som vår civilisation vilar på. I denna bok följer Birgitta Holm Göran Tunströms verk tätt i spåren.

Vägen från barndomshemmet Rosenvik på Djurgården till pratbubblorna – de upproriska, uppstudsiga och uppmuntrande, signerade Helga Henschen – var som i sagorna kantad av faror. Med genren mythobiografi skapar Birgitta Holm ett sätt att följa en sådan färd, individuellt och i förbindelse med de grundläggande berättelserna i vår kultur och deras frågor kring existensen. Helga Henschens utvecklingsgång blir ett äventyr av klassiskt slag. Birgitta Holms som av fåglar genomflugen utkommer samtidigt som Thielska galleriets stora retrospektiva utställning om Helga Henschen (1917-2002) i samband med 100-årsjubileet av hennes födelse. Helga Henschen arbetade i olika medier och i utställningen finns målningar, skulpturer, affischer, illustrationer och karikatyrer från 1940-tal till och med 1990-tal. Kraftfulla solgudinnor, beskyddande tjurar och barn med fåglar samsas med frispråkiga tanter och handskrivna budskap om omsorg, gemenskap och politiskt engagemang.

Vad händer när man läser en bok? Vilka energier förlöses? Hur går det till när konst blir revolt och frihet? Birgitta Holm har arbetat som litteraturforskare i över femtio år och funderat kring vad konsten har att ge oss. En personlig kanon har utkristalliserat sig. Ett eget förråd av minnen, där den förlösande frihetskänslan är avgörande. I Språnget ut i friheten återvänder Birgitta Holm till de stora böckerna, filmerna och sångerna som format henne sommänniska. Visor av Bellman, Sjöberg, Ferlin, Taube. Franska, engelska eller amerikanska filmklassiker som De 400 slagen, Långdistanslöparens ensamhet och Butch Cassidy och Sundance Kid. Stilbildande romaner som James Joyces Odysseus och Virginia Woolfs Mrs Dalloway. Men också mer överraskande verk som filme Dirty Dancing här granskad av en som ägnat sina senaste decennier åt pardans, eller författaren Sami Saids böcker. Birgitta Holm vandrar med yrkeskunnig blick genom verken. Lyfter fram, visar på, kommenterar. Men framför allt läser hon med lust. En lust som väcker lust att följa henne i språnget.

Doris Lessings mångfasetterade verk är högaktuellt och angeläget i vår tid. Med ämnen som motsätt­ningar mellan kvinnor och män, barns utsatta situation, rasism, terror­ism och miljöförstöring, och med ett avancerat litterärt formspråk, engagerar och utmanar hennes författarskap och tvingar till eftertanke - oavsett om man håller med om den världsbild och de problemlösningar som framträder eller inte. Texterna i denna antologi gör nedslag i Lessings omfattande produktion - från debuten med Gräset sjunger (1950) till självbiografierna Under huden och Vandra i skugga på 1990-talet - och kan förhoppningsvis såväl locka nya läsare till Lessings romaner, som få hennes tidigare beundrare att hitta nya infallsvinklar till välbekanta verk. Medverkande: Jenny Bonnevier, Anna Cavallin, Anneli Dufva, Stefan Helgesson, Birgitta Holm, Ingrid Holmquist, Ulrika Knutson, Ulrika Milles, Maria Olaussen. Redaktör för boken är Ingrid Holmquist, professor emerita i genusvetenskap, fil.dr. i engel­ska. Medredaktör är Anna Cavallin, doktorand i litteraturvetenskap.

Vad händer när man läser en bok? Vilka energier förlöses? Hur går det till när konst blir revolt och frihet? Birgitta Holm har arbetat som litteraturforskare i över femtio år och funderat kring vad konsten har att ge oss. En personlig kanon har utkristalliserat sig. Ett eget förråd av minnen, där den förlösande frihetskänslan är avgörande. I Språnget ut i friheten återvänder Birgitta Holm till de stora böckerna, filmerna och sångerna som format henne sommänniska. Visor av Bellman, Sjöberg, Ferlin, Taube. Franska, engelska eller amerikanska filmklassiker som De 400 slagen, Långdistanslöparens ensamhet och Butch Cassidy och Sundance Kid. Stilbildande romaner som James Joyces Odysseus och Virginia Woolfs Mrs Dalloway. Men också mer överraskande verk som filme Dirty Dancing här granskad av en som ägnat sina senaste decennier åt pardans, eller författaren Sami Saids böcker. Birgitta Holm vandrar med yrkeskunnig blick genom verken. Lyfter fram, visar på, kommenterar. Men framför allt läser hon med lust. En lust som väcker lust att följa henne i språnget.

Från 1800-talets salongskultur till 2000-talets bloggkultur, från 1600-talets ikonografiska jung­frukult till dekonstruerade subjektskategorier i nutida konst, från kvinnligt till queert rör sig dessa tjugoen essäer, som fångar genusforskningen i dess fulla bredd. Bland bidragen möter oss den manlige losern i samtida skönlitteratur, kvinnliga polarfarare, homomän på Amerika­båtarna och fotokonstnären Cindy Shermans clowner. Här studeras utanförskapet i 2000-talets svenska arbetarlitteratur, det gäckande könet hos Ninni Holmqvist och bilden av familjen i Bangs kåserier. Här granskas det omtvistade begreppet moderskap, biografiskrivandets problem och den heterosexuella hegemonin i skildringarna av bondesamhället. Dessutom väcks den könspolitiskt och -teoretiskt brännande frågan: är motstånd möjligt? Moderniteter: Text, bild, kön är en vänbok till Ingrid Holmquist, en av den nordiska kvinno- och genusforskningens verkliga pionjärer.