Birgitta Silfver

Enligt vissa filosofer har västerländsk samhällskultur under det senaste halvseklet genomgått en omvandling som gjort oss ?postmoderna?. Ett fenomen som associerats med denna postmodernitet är att visuell kultur uppfyller alltmer av vår tid och uppmärksamhet. Vardagen invaderas av displayer och kameror; platser, händelser och personer blir visuellt exponerade och dokumenterade som aldrig förr. Det intensiva umgänget med visuell kultur antas göra något nytt med oss. I en tid då allt som en gång varit fast börjat flyta ? där historia och biografi påstås ha förlorat sin betydelse ? har samtidigt platsen utvecklats till en central aspekt inom i stort sett all kulturanalys. Man talar om en spatial turn. De tio författarna i denna antologi ? kulturvetare, bildpedagoger och drama­pedagoger ? har tagit sig friheten att slå följe med de teoretiker och platsfilosofer som känts mest relevanta, vilket resulterat i en volym med många olika perspektiv. Genom etnografiska undersökningar av förskoleateljéer, förskolebarns institutionella platser och frirum, skolans bild- och dramasalar, amatörodlares trädgårdar, platser ?i våra hjärtan? samt ?irländska? pubar i Dublin och Dubai ger bokens texter nya insikter om vad plats och visuell kultur betyder för stora och små människor i en förmodat postmodern tid.

Rut, en före detta bibliotekarie, rakryggad och ilsken, flyr ut till en skärgårdsö. Fyrljuset lotsar och leder. En soffa blir hennes förtrogne, en berättare, likt Scheherazade i Tusen och en natt. Berättelserna sköljer över Rut, som vågorna över klipporna. En gåta ska lösas. En släktsaga vävs och kärleken söker sitt. Skärgårdssystrar är en roman om att åldras och försonas. Om att finna sin väg. Men det är också ett pärlband av berättelser, kryddat med magisk realism. En samling tidlösa historier om bortglömda öbor, och en påminnelse om att konst kan uppstå på de mest oväntade platser.

Olyckliga O river sönder sin klänningKonstnären K har svårt att sovaQuckeli Q glömmer bort att hon finnsDen här boken är tänkt att läsas av barn och far- och morföräldrar tillsammans. Barn i alla åldrar är vetgiriga och ställer kluriga frågor om viktiga ting. Far- och morföräldrar har funderat över samma kluriga frågor under ett långt liv och har dessutom ofta tid och ro (något föräldrar saknar) att samtala om livet som ibland ställer sig på tvärs. Att förklara svåra ord är far- och morföräldrar också bra på, som till exempel granbarrstick och flakmoppe. Smått filosofiska ämnen dyker upp. Vad är konst? är ett sådant ämne. Det gör att far- och morföräldrar, även om de ibland är trötta, sällan nickar till under läsningen.

Vad händer med ledarrollen när man arbetar med en teaterföreställning? Hur kan man undvika att gå hem från jobbet med hjärnan ockuperad av deltagarnas problem? Är det rimligt att möta 8 grupper per dag och 500 elever i veckan? Ledarskap grundat på medvetna ställningstaganden och en väl förankrad ledarroll ökar chansen till konstruktivt samspel i gruppen och ger bättre förutsättningar för ledaren att klara sina uppgifter. Att kontinuerligt reflektera över sitt eget ledarskap är ett steg på vägen. Den här boken lyfter fram olika aspekter av dramapedagogiskt ledarskap, och lägger stor vikt vid ledarens förhållningssätt med betoning på ett personligt, väl genomtänkt och utprövat ledarskap. Kapitlen i boken är erfarenhets- eller forskningsbaserade och exemplen är hämtade från arbete med förskolebarn, skolbarn, gymnasieelever och vuxna. Några kapitel går på djupet med ledarskapets personliga dimension. Bokens författare inspirerar blivande och verksamma dramapedagoger, lärare och ledare i olika sammanhang och bidrar till en livaktig pedagogisk praktik.