Birgitta Svensson

Växtodling är grunden för all livsmedelproduktion. Den är startpunkt för både växter och djur, och med hjälp av växtodlingen fångas solenergi in, uppgraderas och lagras. I takt med klimatförändringar och ökande befolkning i världen ökar kraven på hållbara odlingsformer, som tar hänsyn till både miljö och naturresurser. Den här boken ger ökade insikter om svensk jordbruksproduktion och hur våra matvanor påverkar såväl jordbrukslandskapet som klimatet och våra gemensamma resurser. Författarna förklarar hur vi med hjälp av växtförädling och genomtänkt utformning av odlingssystem kan anpassa olika grödors näringsbehov och växtskydd till föränderliga klimat- och markförhållanden. Boken tar avstamp i ett agrarhistoriskt perspektiv på dagens utmaningar och diskuterar hur våra livsmedelsförsörjnings- och miljömål kan nås. Vår mat – odling av åker- och trädgårdsgrödor i ett klimat under förändring vänder sig till aktiva inom de livsmedelsproducerande gröna näringarna, studenter och lärare vid universitet och högskolor inom dessa sektorer samt till samhällsbyggare och konsumenter.

Kläder kan användas både för att dölja och för att visa fram den kropp som finns därunder. Man kan maskera kroppsformer och kroppsdelar som man anser vara av privat natur, mindre tilltalande eller inte överensstämmande med den egna identiteten. Men man kan också markera kroppsliga egenskaper genom glipor, slitsar och halvt genomskinliga klädesplagg. Det nästan dolda kan locka till sig fler intres

Varför tatuerar man bilden av en gris på just vänster fot? Vad betyder egentligen ett tatuerat ankare? Hur ser man om en fullriggare är en äkta sjömanstatuering? De svenska sjömännens klassiska bildvärld är full av magiska symboler, skepp och marina föremål. Dessutom myllrar den av mer eller mindre glömda referenser till populärkulturen, inte minst den amerikanska. Boken tar dig med till de suggestiva hamnkvarteren, de seglande skeppen och en till stora delar försvunnen värld.

1880-talet var ett dynamiskt årtionde en tid i rörelse. En genomgripande omvälvnings­process från agrar­samhälle till industriland påverkade det svenska samhället på alla plan. Framtidstro och optimism vibrerade. Tekniska innovationer som telefon, elektricitet och järnvägar vidgade vyerna och knöt nya band, medan uppfinningen av dynamiten bidrog till en gryende revolutionär terrorism. Sociala rörelser satte starka krafter i jäsning. Grunden lades för det moderna Sverige, nya institutioner, normer och vanor tog form, kontrollsystem byggdes upp. Nya kvinnoroller formades. Individen trädde fram, identitet blev viktigt. Känn dig själv, manade Arthur Hazelius på Nordiska museet. Men spåren av Fattigsverige fanns kvar, massemigrationen till Nordamerika kulminerade. I tider av förändring aktualiseras det förflutna. Framstegstankar gjorde historisk forskning till något ideo­lo­giskt värde­fullt och historiesyn diskuterades ivrigt. Vems historia skulle skrivas kungarnas eller folkets? Författare skrev folk­lig kulturhistoria; Sverige fick en av sina första humanistprofessorer i ämnet. Ett kulturhistoriskt perspektiv är också det som förenar författarna till Individer i rörelse i beskrivningen av detta eruptiva decennium. De söker ledtrådar till dolda sam­manhang med hjälp av de spår som terrorister, hyresvärdinnor, kvinnliga frälsningssoldater och andra lämnat efter sig.

Fataburen 2011. Ett område sådant det uppfattas av människor så kan landskapet beskrivas. Landskapet är både natur och kultur och människans uppfattning är avgörande. I Nordiska museets och Skansens verksamhet är föreställningar om landskap och bygd, land och stad klassiska och grundläggande. Landskapet talar om historiska, biologiska, ekonomiska och sociala samband, om konflikter och möjligheter, om makt och fördelning. Tiden i form av minnen och avtryck har stor betydelse, men framför allt är landskapet utsikt och blickfång. I Fataburen 2011 får vi möta några av dem som före oss har fångat landskapet med blicken och med kameran, skapat landskapet som bild och begrepp, ibland också i rent fysisk bemärkelse. Ett tiotal författare från museer, universitet och högskolor närmar sig landskapet på olika sätt och ger oss glimtar av ett kunskaps- och forskningsområde som är både etablerat och aktuellt.

Med freden i Fredrikshamn 1809 förlorade Sverige Finland som blev ett ryskt storfurstendöme. I anslutning till tvåhundraårsminnet av freden utkom en rad böcker om kriget 18081809 och om dess följdverkningar. Uppfattningarna går isär. Innebar rikssprängningen en förlust för båda parter, eller var den början på något nytt och bättre? På Nordiska museet hölls vid slutet av det så kallade märkesåret 2009 en konferens, svenskt i Finland finskt i Sverige, där forskare från både Finland och Sverige belyste utvecklingen på ömse sidor om Bottniska viken under de senaste tvåhundra åren. En del av föredragen har nu samlats i denna volym. I ett tiotal bidrag diskuteras bland annat språk, historieskrivning och konstitutionella villkor. Boken fördjupar perspektiven på den identitetsformering som varit aktuell i de båda länderna.

Våld framställs ofta som något godtyckligt och meningslöst, men våldshandlingar återspeglar i hög grad den kultur och samtid de utspelar sig i. I Våldets mening diskuterar författarna våldet i den historiska verkligheten, i konsten, på museer och i litteratur. Det långa tidsperspektivet i boken ger tankeväckande insikter om det annars så akuta och dramatiska ämnet. Våldets mening är skriven av framstående och välrenommerade forskare som arbetar med synen på våld i sina egna discipliner. Texterna är ett tvärsnitt av olika vetenskapsgrenar och ger analyser av så vitt skilda ämnen som dueller under svensk stormaktstid, kvinnomisshandel i 1800-talets Sverige, våldet i de isländska sagorna och religionens roll i krigshandlingar.-Peter Aronsson är professor i Kulturarv och historiebruk, vid Tema Q, Linköpings universitet.-Irene Andersson är fil. dr och lektor i historia med didaktisk inriktning vid Lärarutbildningen, Malmö högskola.-Per Bauhn är docent i praktisk filosofi vid Lunds universitet och lektor vid Högskolan i Kalmar.-Christopher Collstedt är doktorand vid Historiska institutionen vid Lunds universitet.-Jan Hjärpe är religionshistoriker och professor i islamologi, avdelningen för religionshistoriska ämnen, Lunds universitet.-Anders Jarlert är professor i kyrkohistoria vid Lunds universitet och föreståndare för Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv (LUKA).-Kenneth Johansson är doktorand vid Historiska institutionen i Lund.-Rickard Lagervall är doktorand i religionshistoria med islamologisk inriktning vid Lunds universitet.-Malin Lennartsson är fil. dr. i historia och verksam som lektor vid Växjö universitet.-Marie Lindstedt Cronberg är forskarassistent vid Historiska institutionen vid Lunds universitet.-Roddy Nilsson är fil. dr i historia och verksam som forskare vid Centrum för kulturforskning vid Växjö universitet.-Erling Sandmo. är forskare vid Institutt for samfunnsforskning, Oslo.-Birgitta Svensson är professor i etnologi vid Stockholms universitet och Nordiska museet.-Maria Svensson är doktorand i historia vid Lunds universitet.-Eva Österberg är professor i historia vid Lunds universitet.