Björn Asker

I Lantmäteriet och Karls XI:s reduktion bidrar geografer, historiker och en konstvetare med perspektiv på utvecklingen av Sveriges lantmäteri och statsförvaltning i slutet av 1600-talet. Här ryms detaljerade studier av storskalig geometrisk och småskalig geografisk kartläggning samt analyser av breda politiska förändringar under en formativ fas i statsförvaltningens historia. Tillsammans synliggör forskarna hur lantmäteriet, som hade startats 1628, under det sena 1600-talet kom att bli ett modernt och effektivt instrument för hantering av ägoregleringar och skattereduktion. I ett politiskt landskap, präglat av Karl XI, skiftade maktbalansen mellan frälset, kronan och skattebönderna. Reduktionskarteringarna stärkte kronans intressen och minskade högadelns inflytande. *** This anthology comprises 14 chapters that expand our understanding of a formative phase in the development of Sweden’s land surveying and state administration in the late 17th century. The contributions range from detailed studies of large-scale geometric and smallscale geographic maps to analyses of broader political transformations. Following Gustav II Adolf’s distribution of estates and declining tax revenues, survey activity declined around 1650 but was vigorously resumed under Karl XI, when the Reduction demanded extensive mapping of noble and Crown estates, soldiers’ crofts, forests and commons. In a political landscape marked by absolutism and shifting balances of power between the nobility, the crown and freeholders, mapping strengthened the state’s interests and reduced the old nobility’s influence. Taken together, the volume shows how an initially vague defined project evolved into a modern, legally effective instrument that laid the groundwork for later land enclosure, land reforms and a more efficient state administration.

Har kungliga hovet genom tiderna varit ett viktigt maktcentrum? Eller bara en miljö befolkad av sysslolösa hovmän och hovdamer? Helt klart har hovet alltid varit en myllrande social arena, med plats för såväl adelsmän som pigor. Men vad har kungahuset använt kammarherrar, statsfruar, hovfröknar, taffeltäckare och drabanter till? Och vilken roll har etnisk bakgrund, språk och religion spelat vid hovet? Författaren och historikern Björn Asker guidar här läsaren in i hovets fascinerande maskineri. Boken ger en unik inblick i den svenska hovhierarkins uppbyggnad och hovets ceremoniella uppgifter från Gustav Vasas tid fram till 1970-talet, då en ny regeringsform förändrade monarkins ställning. Samtidigt synliggörs hovets stora betydelse för svenskt kulturliv, som uppdragsgivare och arbetsgivare åt många av landets mest framstående konstnärer, kompositörer och arkitekter.

»Ärligt talat begriper jag inte varför ingen tidigare har skrivit en biografi över Karl X Gustav. Det är inte bara det att han satte djupa avtryck i Sveriges historia, framförallt genom att erövra Skåne. Han levde också ett oerhört händelserikt liv, där tåget över Bält bara är ett av många dramatiska inslag. Den episoden är välkänd, men hur många känner till Karl Gustavs intrigfyllda väg till den svenska tronen eller hans äventyrliga tillvaro i Tyskland och Frankrike på 1640-talet?» Björn AskerIngen svensk kung har, vare sig förr eller senare, härskat över ett så stort välde som Karl X Gustav gjorde år 1658. Som son till en invandrad tysk småfurste och Karl IX:s dotter Katarina hade Karl Gustav när han föddes år 1622 ingen arvsrätt till den svenska kronan. Uppväxten präglades av föräldrarnas kamp för att ändå ge honom en plats i tronföljden, helst genom ett äktenskap med kusinen Kristina. Något sådant kom aldrig till stånd. Istället var det drottning Kristinas abdikation som så småningom gjorde Karl Gustav till kung. Björn Asker har skrivit den första riktiga biografin över en av Sveriges mest spännande kungar.

Drottning Hedvig Eleonora (1636-1715) fick som änka ett långt och verksamt liv. Hon överlevde inte bara sin make Karl X Gustav utan också sin son Karl IX och ingick i förmyndarregeringarna för både Karl XI och sonsonen Karl XII. Hedvig Eleonora har på senare år tilldragit sig ökat intresse bland forskarna, kanske framför allt för sin byggenskap och kulturella verksamhet. Bland annat uppförde hon det nuvarande Drottningholms slott. Som änka efter Karl X Gustav åtnjöt Hedvig Eleonora inkomsterna från ett vidsträckt underhållsområde, eller "livgeding". Hennes guvernement, underhållsländerna i Uppland, Södermanland, Västmanland och Östergötland, är av stort intresse för vår kunskap om hur Sverige styrdes under perioden. I Jan Brunius och Björn Askers studie Änkedrottning Hedvig Eleonoras livgeding 1660-1719, som grundar sig på de omfattande livgedingsarkiven, undersöks för första gången huvuddragen i livgedingets finanser och förvaltning. Inte minst uppmärksammas änkedrottningens roll som förvaltningschef. Denna skrift vill stimulera till ny forskning i livgedingsarkiven. Jan Brunius är docent i historia och förste arkivarie vid Riksarkivet, där han ansvarar för Kammararkivet och Slottsarkivet. Björn Asker är docent i historia och arkivråd vid Riksarkivet.