Björn Axel Johansson

"... tekniskt kompetent och uppfinningsrik, mångfasetterad och makalös." Elisabeth Åsbrink i DN"Hatten av för ett praktverk om den bortglömda, eller gömda, kvinnliga fotografen." Linda Unnhem i Helsingborgs DagbladKvinnor bakom kameran: 1848-1968 är en bild­biografi om de kvinnliga yrkesfotografernas historia i Sverige. Det är berättelsen om hur fotograf tidigt blev ett kvinnoyrke, och om hur kvinnor på bred front slog sig fram i samhället som entreprenörer med egna ateljéer. Detta är också den första skildringen som lyfter fram kvinnors avgörande roll i den svenska fotogra­fins historia. Boken kartlägger och beskriver kvinnliga fotografers verksamhet i Sverige under 120 år. Med ett rikt bildmaterial tas läsaren genom fotohistorien med fokus på de kvinnliga yrkes­fotografernas villkor. Ett femtiotal fotografer presenteras i illustrerade biografier. Det ger en inblick i de vitt skilda liv som levdes i fotografins närhet från kungligheten som fotograferar för nöjes skull till den enskilda kvinnan som bygger en ateljéverksamhet helt på egen hand. Genom boken återkommer också ett antal tematiska bildblock. Boken avslutas med en bibliografisk översikt över relevanta verk och forskning, liksom ingångar till enskilda fotografer, för att underlätta vidare forskning om de kvinnliga fotografernas roll i fotohistorien. Kvinnor bakom kameran: 1848-1968 är resulta­tet av ett mångårigt forskningsprojekt av foto­historikern och hedersdoktorn i fotografi Eva Dahlman, litteraturhistorikern/kritikern Magnus Bremmer samt fotohistorikern Björn Axel Johans­son. Bildredaktör är Lena Wilhelmsson, fotograf och curator. Boken formges av Nina Ulmaja.

Prins Albert av Storbritannien gjorde världsutställningen i London 1851 till sitt livsverk. Kung Oscar II av Sverige lät avbilda sig i stearin, choklad och levande bilder vid Konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Prinsessan Christina invigde svenska paviljongen på världsutställningen i New York 1964 och hamnade på löpsedlarna då hon tog tunnelbanan till utställningsområdet. Samverkan mellan kungahus och näringsliv löper som en röd tråd genom de stora utställningarnas historia. I världsutställningarnas tid. Kungahus, Näringsliv & Medier berättar om kungligheters agerande i den nya massmediala offentlighet som uppstod i industrialiseringens kölvatten. Genom åren skänkte kungligheter glans åt en rad utställningar, men samtidigt bidrog utställningarna till att uppdatera bilden av monarkin i ett föränderligt samhälle. Kungligheternas roll handlade inte bara om invigningstal och ceremonier – ofta var de även aktivt engagerade i evenemangens tillkomst, inriktning och innehåll. Näringsliv och kungahus agerade i medial symbios.

«De första fotograferna. Introduktionen av fotokonsten i 1840-talets Sverige är en grundlig inventering av hur den optiskt-kemiska metoden att framställa bilder upptäcktes, utvecklades och togs emot i världshuvudstaden Paris och det förindustriella Sverige.» Svenska DagbladetÅr 2003 var ett historiskt år i Sverige. Av den dryga halvmiljonen stillbildskameror som under året såldes var för första gången över hälften digitala. Stillbildsfotografin genomgår för närvarande en revolution på sin väg in i den digitala tidsåldern. För första gången på 150 år utmanas den kemiska fototekniken på allvar en teknik som i princip sett likadan ut sedan Daguerre introducerade tekniken i Paris 1839. De första fotograferna beskriver hur en handfull personer såg till att fotokonsten kom till Sverige. Sällan i teknikhistorien har världen fått ta del av en så komplett lösning, men få visste vad Daguerres uppfinning egentligen skulle användas till. Det blev löjtnanten och den tidigare främlingslegionären Lars Benzelstjerna som under årslånga resor spred fotokonsten till rikets provinser. Under 1840-talet besökte Benzelstjerna en mängd svenska städer: Söderköping, Norrköping, Motala, Vadstena, Eksjö, Västervik, Visby, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, HelsingborgTyvärr är vår tidiga fotohistoria bildlös. De pionjärer som introducerade fotokonsten lämnade få daguerreotyper efter sig. Istället återfinns deras avtryck som annonser eller redaktionella notiser i dåtidens tidningar. Det är bland annat det här materialet som Björn Axel Johansson grundar sin berättelse på. Här berättas om de första fotografernas drivkrafter, affärsmodeller, marknadsföringsmetoder och nätverk i ett glest befolkat land som stod på tröskeln till den industriella revolutionen. Det här är en Print on Demand-utgåva av en tidigare utgiven bok.

Under 1840-talet kom fototekniken daguerreotypi till Östergötland. Det var den första fotografiska teknik som nådde offentligheten och den räknades då som det mest moderna och innovativa man kunde tänka sig. Det blev möjligt för de allra flesta att bli avbildade på fotografi och under 1800-talets andra hälft startade mängder av fotoateljéer i Östergötland. I den här boken kan vi läsa om dess Östergötlands tidiga fotografer, om fotateljéernas affärsverksamhet, om de kvinnliga pionjärerna och om fotografier som redskap för konstnärer. Vi får också kunskap om vad som hände sedan;om pressfotografernas genombrott, om kamerans utveckling, och om steget från användning av film till det digitala fotograferandet. Några nutida östgötska fotografer presenteras också. Bland författarna kan nämnas Anders Karlin, Björn Axel Johansson, Gunnar Lindqvist, Rolf Olson och Åsa Christoffersson. Givetvis finns en mängd fotografier i boken, t exx av det äldsta kända fotografiet, med ett stadsmotiv, från Norrköping. Bilden, en daguerreotyp som föreställer det Swartziska huset i centrala Norrköping, återfanns för några år sedan i Östergötlands museums stora fotografiska samling. Fotografens namn är Johan Wilhelm Bergström och fotografiet dateras till år 1845.