Björn Cederberg

Det är en stad som svultit, dansat, bombats och skjutits sönder, delats upp och förlorat sina naturliga omgivningar, stannat av i växten. Detta märkliga Berlin, kanske den enda betydande miljonstaden i världen som har färre invånare idag än för 85 år sedan. Men idag är Berlin åter en världsstad. Vida berömd för sin historia, sin samtidskultur, sina museer och sina nätter som aldrig tar slut. Journalisten och filmaren Björn Cederberg kom till Berlin redan under sent 70-tal. Sedan dess har han bott i staden i omgångar och ständigt återvänt. Med författaren som ciceron tar vi oss runt i Berlins spännande stadsdelar. Han guidar oss till olika historiska epoker och fängslande livsöden. Följ med till Stasis högkvarter, till Friedrichstrasse eller Kreuzberg. Promenera i Charlottenburg (som fått en renässans), eller låt dig lockas av ekologisk mat och årgångsvin i Prenzlauer Berg. Eller slappa i någon av Berlins fantastiska parker. I Berlin Tolv stadsvandringar får du hela listan.

Den 1 april 1955 klev Jörgen Cederberg in på radions redaktion på Banérgatan 46 i Stockholm. På radions underhållningsavdelning jobbade ett tiotal personer och de kallade sig för Sveriges roligaste. Där fanns Tage Danielsson, Pekka Langer och några till. Här, långt in bland cigarettrök och skrivmaskinsknatter jobbade Jörgen som reporter. Han var det unga stjärnskottet, hade fingret med i det mesta och kallades för radions Hitchcock. Tv fanns inte. Bara denna enda radiokanal. Jörgen Cederberg blev snabbt en publikfavorit och några år senare var han med om att starta Sommar - det program som skulle bli ett självklart val för hundratusentals lyssnare varje år. Det här är boken om en legendar som bidrog till att skapa den moderna radion. Som inte bara kunde underhålla utan också grävde djupt i arkiven med folkbildning som en ständig ledstjärna.

Gulliga, godmodiga och sävligt surrande – humlor är lätta att fatta tycke för. I Humlor i Sverige presenterar Bo Mossberg, Sveriges främsta växtillustratör, och humleexperten Björn Cederberg landets samtliga 40 arter. Fantastiska akvareller visar i detalj hur man ser skillnad på olika arter och tillsammans med den ackompanjerande texten beskrivs humlors utseende, hur de beter sig, i vilka miljöer de lever och vilka växter de föredrar. Stor vikt har lagts vid att avbilda humlorna i deras rätta miljö. Humlor i Sverige förklarar bland annat hur humlor funkar, varför humlearter ser olika ut och hur förändringar i det svenska landskapet påverkat humlornas utbredning. Och så presenteras humlesamhället med vårtidiga drottningar, idoga arbetare, patrulleringsflygande hanar och inte minst snylthumlorna som parasiterar på andra humlearter. Humlor är också odlarens bästa vän och i boken bjuds det på tips om olika arters favoritblommor och vilka blommor man kan plantera för att locka humlorna till sin trädgård. Som pollinatörer av frukt- och bärväxter är de omistliga. Utan humlor, sämre äppelskörd och färre blåbär.

Sociala byggnadskonstnärer. När myror och getingar kommer på tal väcks olika känslor inom oss. De kan vara av det negativa slaget om man fått myror i brallan av att ha suttit på en tuva med rödmyror eller råkat komma åt ett getingbo. Vid närmare bekantskap kanske motviljan byts i fascination över getingarnas mästerliga byggnadskonst eller myrornas välordnade samhällen. Den röda skogsmyran med sina stora stackar är kanske den mest kända myran för de flesta, men vad många inte vet är att endast 16 av våra 81 arter myror bygger stackar. Bara honorna har gadd En av de viktigaste funktionerna med getingarnas gadd är att den gör det möjligt för dem att paralysera byten och att försvara boet. De solitära arterna måste kunna se till att den egna larven har färsk mat att tillgå medan den växer. Att lägga upp ett skyddat näringsförråd för den egna avkomman förutsätter att bytet inte är dött, bara paralyserat. De samhällsbyggande sociala arterna lever nästan uteslutande som rovdjur. De dödar sina byten som de sen matar sina larver med. På det sättet får larverna en proteinrik kost och kan växa snabbt.

Myror och getingar har spännande och brokiga levnadssätt. Visste du till exempel att det finns myror som är både parasitiska och håller slavar? Eller att getingar kan leva helt för sig själva och inte bara tillsammans i samhällen?

SVENSKA DJUR OCH VÄXTER I DET EUROPEISKA NÄTVERKET NATURA 2000 Förf: Cederberg, B. och Löfroth, M., 2000 Denna bok beskriver kärlväxter, mossor, däggdjur, groddjur, fiskar, skalbaggar, fjärilar och andra ryggradslösa djur för vilka Sverige skall utse och bevara områden. Boken innehåller färgbilder och aktuella utbredningskartor för varje art. Den är tänkt att kunna användas som en handbok eller uppslagsbok av naturintresserade och av alla dem som kommer att arbeta med skydd, skötsel och övervakning av naturområden som hyser en eller flera av dessa arter.