Björn Fredlund

Fanns det en privat konstmarknad i Göteborg på 1600-talet och 1700-talets början? Var privatpersoner under äldre tid intresserade av kultur och fanns det stadsbor som samlade på konst, litteratur och musikinstrument? Fanns det privata konstsamlingar i Göteborg och vilka motiv hade de i så fall? Hur såg stadsmiljön och den intellektuella miljön ut i stapelstaden Göteborgmed dess direkthandel på utlandet? Från1663–1705 är 106 bouppteckningar bevarade i Göteborg med 46 konstsamlingar i privat ägo. Sammanlagt har minst 612 konstverk av olika slag belagts bland annat Conterfejer porträtt och Schillerier med olika motiv. Den i särklass största konstsamlingen på 1700-talets mitt tillhörde konstnärsfamiljen Johann II Ross med tysk invandrarbakgrund, som ägnas en biografi och en tidslinje 1655–1797. Bokens slutkapitel har rubriken ”En levande konstverkstad i 1740-talets Göteborg”, där Björn Fredlund, Thomas Petéus och Christina Dalhede berättar om inredning i hemmet, verkstadens innehåll, målningsteknik, pigment, utbildning av lärogossar och gesäller i verkstaden, samt dottern Maria Ross-Carowskys uppdrag 1753: att förgylla Masreliez rokokoänglar i Domkyrkan. Johann II Ross’ självporträtt från 1727 pryder framsidan av antologin och på baksidan syns Välkommans hängplåt som åldermannen Ross målat. ”Undersökningen är genomförd med mön­­­stergill akribi, och Christina Dalhede doku­menterar förhållanden och sammanhang, som tidigare forskning endast delvis kunnat belägga, samtidigt som hennes forskning tillför mycken ny kunskap.” Hans-Olof Boström Prof. em. i konstvetenskap ”Läsaren får en ovanlig möjlighet att komma nära inpå det tidiga Göteborg och boken bidrar till ny kunskap inom både konst­vetenskap, ekonomisk historia, stadshistoria och personhistoria.” Patrik Steorn Chef för Göteborgs Konstmuseum Docent i konstvetenskap

En ny frihet sjutton konstnärerär den fjärde volymen i serien Hundra år i Göteborg. I boken presenteras nio kvinnor och åtta män, alla konstnärer verksamma under det senaste seklet. Några av dem är döda och delvis glömda, andra är etablerade och verksamma sedan många år. En del är i begynnelsen som unga lovande konstnärer som arbetar utifrån dagens förutsättningar, i friare tekniker och nya material. En rad kvalificerade konstvetare, kritiker och konstskribenter skriver om konstnärskapen. Boken är generöst illustrerad med urval av respektive konstnärers arbeten. De två redaktörerna: Björn Fredlund, fil.dr och tidigare chef för Göteborgs konstmuseum. Lena Boëthius, tidigare intendent och curator vid Göteborgs konstmuseum. Gudrun Nyberg är huvudredaktör och initiativtagare till serien Hundra år i Göteborg.

I vårens stora utställning på Nationalmuseum möter du två av konsthistoriens giganter: Peter Paul Rubens och Anthonis van Dyck. De båda flamländska 1600-talsmålarna har influerat den europeiska konsten i århundraden. Utställningen uppmärksammar storheten och bredden i det flamländska måleriet. Målningarna är ömsom eleganta ömsom burleska, vissa har religiösa eller mytiska motiv andra är genremålningar. Alla berättar de en historia. I utställningen får den nutida betraktaren hjälp med att tolka och förstå dessa historier. Spännande historier Boken som ges ut i samband med utställningen innehåller bilder av alla de målningar som ingår i utställningen. Där finns också de historier som varje verk berättar. Intressanta artiklar Specialister på området har bidragit med intressanta artiklar. Görel Cavalli-Björkman inleder boken med ett kapitel om Rubens, Van Dyck och det flamländska måleriet. Därefter kan vi läsa om Rubens förhållande till den italienske renässansmålaren Tizian. Björn Fredlund skriver om Amaryllis och Mirtillo - van Dyck eller Watteau? Om porträttmåleriet i 1600-talets Flandern och dess inflytande i Sverige handlar ett kapitel skrivet av Karin Sidén. Avslutningsvis skriver Mirjam Neumeister om samlingen av flamländskt måleri i München.