Björn Norlin

This book presents results from a white paper project on the historical relations between the established Evangelical Lutheran Church of Sweden and the indigenous Sami people. The research project, which was launched in November 2012 and concluded in February 2017, was funded by the Church of Sweden Research Department and hosted by Umeå University. It was set up following an explicit request by representatives of the Sami community made at a hearing in 2011. Documentation of the abuse inflicted by the Church throughout history was regarded as a precondition for a continued reconciliation process. In April 2016, a comprehensive academic report was published. The contents of this two-volume book consisting of 33 articles written by experts in the field were summarised and discussed in a popular science publication issued in February 2017. Chapters on reconciliation as concept and practice were included in this abridged version so as to make it useful in reconciliation activities in church and Sami communities. The current book, The Sami and the Church of Sweden: Results from a White Paper Project, is a translation of the popular science publication, supplemented with a more detailed introduction and two updating and concluding chapters. Through this English version, international readers can inform themselves about the background, assignment, organisation, results and reception of a research project carried out within a reconciliation process. The editors Daniel Lindmark and Olle Sundström were involved in the management of the White Paper Project. They work at Umeå University, Lindmark as a professor of church history, and Sundström as an associate professor of history of religions.

Boken Samerna och Svenska kyrkan: Underlag för kyrkligt försoningsarbete är den avslutande publikationen från vitboksprojektet om Svenska kyrkan och samerna. Forskningsprojektet startade år 2012 mot bakgrund av samiska önskemål om fördjupad kunskap om kyrkans agerande mot samerna genom historien, tydligt framförda vid konferensen Ságastallamat år 2011. Historisk dokumentation av kyrkans övergrepp bedömdes vara en förutsättning för en fortsatt försoningsprocess. År 2016 redovisade projektet sina resultat i två omfattande volymer. I boken Samerna och Svenska kyrkan presenteras volymernas innehåll på ett överskådligt och lättillgängligt sätt av historikerna Björn Norlin och David Sjögren, som har deltagit i projektet som artikelförfattare och fackgranskare. I sex korta kapitel skapar de en begriplig helhet av projektets resultat, som förhoppningsvis därmed kan nå en vidare läsekrets. Samerna och Svenska kyrkan är tänkt att bilda startpunkt för det fortsatta försoningsarbetet och bli praktiskt användbar i stift och församlingar. Därför ingår också tre avslutande kapitel som diskuterar vad försoning kan vara och hur den ska kunna komma till stånd. Texterna är skrivna av nyckelpersoner i arbetet för försoning mellan kyrka och samer: den samiske teologen och tidigare ledaren för Samisk kirkeråd i Norge, Tore Johnsen, den tidigare ordföranden i Svenska kyrkans teologiska kommitté, Carl Reinhold Bråkenhielm, respektive ordföranden i Samiska rådet i Svenska kyrkan, Sylvia Sparrock. Boken har redigerats av Daniel Lindmark och Olle Sundström, som båda är verksamma vid Umeå universitet.

This open access book offers a thorough examination of the most important ac­tor in schooling children from the Indigenous Sámi during the nineteenth century, namely the Swedish Missionary Society (SMS). In the late 1830s, the SMS created its first schools for Sámi children and youth in small rural villages in the northern inlands of Sweden. The missionary schools enrolled several thousand children in the approximately eighty-year-period they operated, for many decades being the predominant school for the Sámi. The impulse behind the creation of the SMS came from evangelical move­ments such as British Methodism, which helped to initiate the Stock­holm-based society in 1835, and aided the startup of a school in the Swed­ish colony of Saint-Barthélemy in the West Indies. The society was supported by private donations, as well as financial aid and supervision from the Swedish Evangelical-Lutheran state church. It kept in operation between five to ten schools and or­phanages until the so-called ‘nomadic school’ reform in 1913, when the mission­ary schools were either shut down, modified to become Swedish primary schools, or subsumed under the new and expanding state-governed nomadic school sys­tem. By examining school practice aimed at Sámi pupils in Sweden, this book provides valuable insights into the overall organisation and curriculum of the mis­sionary schools, their ideological driving forces, and their relation to global devel­opments and the ongoing formation of the Swedish primary school sys­tem. Such knowledge helps deepen our understanding of the long-term organisation of Sámi education in Sweden, and more broadly within the Nordic countries. Through its analysis, this book seeks to develop the history of missionary educa­tion, as well as research into settler colonial and Indigenous schooling.

Att skapa goda lärandemiljöer genom att motverka våld och oordning är en viktig del av arbetet i dagens skola. Skollagen anger riktlinjerna för den uppgiften men det finns få formella föreskrifter som i detalj styr hur elever och lärare ska uppträda. Istället ges skolorna stort utrymme att utforma sina egna ordningsoch trivselregler. Dagens situation står i skarp kontrast till den uppsjö lagar och regler som den tidigmoderna skolans lärare och rektorer skulle följa för att garantera att ordning och disciplin upprätthölls. I dåtidens skolordningar angavs hur elever skulle klä och uppföra sig, vilka samtalsämnen som var lämpliga och hur elever bäst skulle förmås till lydnad. Lärare gavs även pedagogisk vägledning för hur skolbarn skulle bestraffas och vilka redskap som fick användas när så skulle ske. I Skolagans historia och pedagogik redogör historikern Björn Norlin för styrningen av den tidigmoderna skolans vardag. Genom studier av lagtexter och pedagogiska skrifter visar han hur social och sedlig fostran, ordningsfrågor och våldsbruk utgjorde centrala delar av skolans uppdrag. Han belyser också hur skolagan knöt an till ett pedagogiskt och didaktiskt tänkande och hur detta förändrades under den aktuella perioden. Boken ger läsaren en grundlig historisk tillbakablick och perspektiv på den ordningsdebatt som omgärdar dagens skola.

De flesta av oss har minnen kopplade till vår gamla skolgård raster med avsides ro eller vild lek, gymnastik lektioner med idrott och tävlingar eller undervisning, kanske i naturkunskap eller bild. Idag har skolgården blivit en naturlig del av skolan, men hur har denna plats blivit så självklar? I sin intresseväckande bok redogör författarna Anna Larsson, Björn Norlin och Maria Rönnlund för den svenska skolgårdens historia uti ån historiskt källmaterial och människors minnesberättelser. De beskriver hur skolgården har tagit form och förändrats som koncept, hur den fysiskt har formgetts och utvecklats, och hur den har använts för social samvaro. Boken ger en ny och samlad kunskap om skolans utemiljö som ett pedagogiskt och socialt rum, både i en historisk och nutida kontext.