Björn Rönnerstrand

SOM-institutets undersökningar har kartlagt samhälle, opinion och medier under 40 år. De långa tidsserierna tecknar en bild av ett samhälle som genomgått stora förändringar politiskt, ekonomiskt och kulturellt. Likväl finns exempel på samhällsfrågor som behållit sin politiska aktualitet under fyra decennier, såsom försvar och säkerhet, välfärden, energifrågan och statens roll i samhället. Mot en tid som flytt är SOM-institutets 85:e forskarantologi. Den bygger på analyser av 40 års data som skildrar svenska samhällstrender. Forskare från olika discipliner vid svenska universitet och högskolor bidrar till firandet av SOM-institutets jubileum genom kapitel i boken. Bokens kapitel bildar tillsammans ett forskningsbaserat ”blandband” av aktuella samhällsfrågor – allt från skola, religiositet och fallande födelsetal till kärnvapen, artificiell intelligens och politisk nostalgi. Flera kapitel riktar blicken mot förändringar över tid och mellan grupper. Hur kan vi förstå förändringar i den svenska samhällsopinionen, och vad förklarar de mönster vi ser när vi jämför olika grupper?

Den svenska opinionen är i rörelse. Ett tydligt exempel är frågor som rör lag och ordning. Denna kategori har på tio år gått från plats tio till att idag vara ohotad etta bland viktiga frågor och samhällsproblem på svenskarnas agenda. Och svenskarna vill se lösningar. Stödet för strängare straff och kameraövervakning är lika kompakt som förtroendet för rättsvårdande myndigheter. Vad innebär dessa och andra opinionsförändringar för det svenska samhället? I rörelse är SOM-institutets 84:e forskarantologi. Med utgångspunkt i 2024 års nationella SOM-undersökning, och med stöd av den unika och långa tidsserien av årliga SOM-undersökningar, analyserar forskare från olika discipliner vid svenska universitet och högskolor förändring och kontinuitet i svensk samhällsopinion. Bokens kapitel handlar om skilda teman och områden – från det konkreta till det abstrakta. Den behandlar svenskarnas syn på det offentliga Sverige, såsom skolan, offentlig service och bibliotek. Flera kapitel behandlar teman kring krig och samhällskris. Därtill lyfts livsfrågor och andlighet genom kapitel om surrogatmoderskap och religiositet.

Med gängvåld, höjd terrorhotnivå, inflation och en på många sätt orolig omvärld, kan samtiden stundtals upplevas som kaotisk. Pessimismen kring utvecklingen i Sverige är rekordstor och synen på svensk ekonomi dyster. Den här forskarantologin från SOM-institutet har fått titeln Inferno. Många av bokens kapitel behandlar allvarliga och aktuella samhällsproblem, svårlösta politiska konflikter och dystopiska framtidsutsikter. Men det betyder inte att de budskap som förmedlas är allt igenom mörka eller hopplösa. Boken innehåller också visioner och förhoppningar. Med utgångspunkt i 2023 års nationella SOM-undersökning analyserar forskare från olika discipliner vid svenska universitet och högskolor hur opinion, vanor och värderingar har förändrats i Sverige i närtid och över decennier. På temat (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier avhandlar Inferno allt från synen på skogsavverkning, skatter, religionsfrihet och EU, till förtroendet för medier, biblioteken och försvaret – och mycket mer därtill.

Det är en skör tid vi lever i. De senaste åren har på olika sätt präglats av osäkerhet och turbulens. Först pandemi med påverkan på stora delar av samhället och relationen människor emellan. För ett ögonblick minskade världens koldioxidutsläpp när den industriella produktionen gick ner och resandet upphörde. Ögonblicket passerade snabbt. Därefter höjt säkerhetspolitiskt tonläge, ökad hotbild mot länder i Europa och på hemmaplan en fortsättning av det dödliga skjutvapenvåldet. Händelseutvecklingen inom och utanför landets gränser tydliggör hur skört mycket av det vi tar för givet kan vara. Samtidigt visar den hur människan själv bidrar till att såra både medmänniskor och den jord där hon lever. Du sköra nya värld är den 81:a forskarantologin från SOM-institutet. Med utgångspunkt i 2021 års nationella SOM-undersökning – den 36:e i ordningen – analyserar ett femtiotal forskare från olika discipliner vid universitet och högskolor i Sverige de senaste årens samhällsutveckling.

År 2021 är jubileumsåret då Göteborg firar sina första 400 år som stad och den svenska demokratin firar sina första hundra år. Ett jubileum innebär en möjlighet att blicka tillbaka på det som varit. Men högtiderna kan också markera början på något nytt. Frågan är hur väl målsättningen från visionen för Göteborgs 400-årsjubileum – en öppen stad där alla invånare känner mening och delaktighet – stämmer med verklighetens Göteborg? Med boktiteln Hög tid för Göteborg vill vi uppmärksamma de båda jubileerna som äger rum under året, men också rikta fokus på de viktiga utmaningar som staden står inför och som dess invånare identifierar. Hög tid för Göteborg är en jubileumsbok och en forskarantologi om demokratin i Göteborg. Underlaget för vår analys är den unika SOM-undersökningen i Göteborg 2016–2020. Totalt har mer än 15 000 göteborgare mellan 16 och 85 år fått säga sitt om staden, medier, natur, kultur, politik och demokrati. Vi kartlägger utvecklingen över tid och närstuderar skillnader mellan olika delar av Göteborg. Få andra städer kan mäta sig med ett lika rikt analysunderlag om sina lokala invånares syn på (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier. Hög tid för Göteborg är den 79:e forskarantologin från SOM-institutet och den första som fokuserar enbart på Göteborg. Sjutton forskare från fem vetenskapliga discipliner – statsvetenskap, nationalekonomi, sociologi, medie- och kommunikationsvetenskap samt kulturgeografi – medverkar till bokens 11 kapitel.

2019 års SOM-antologi har titeln Storm och stiltje. Titeln knyter an till hur situationen i samhället sett ut under 2018. Vi har sett stormar komma och gå, vissa mer utdragna än andra. På den internationella arenan stormade det i relationer mellan länder och statschefer. Ökad protektionism utsatte globala handelsrelationer för eldprov. Brexit-förhandlingarna bjöd på kraftiga vindar, framför allt parlamentariskt i landet som valt att lämna. På hemmaplan stormade det kring anrika kulturinstitutioner, och i naturen härjades markerna av eldstormar i de skogsbränder som följde i spåren av den rekordvarma sommarens torka. Många starka vindar kom dock att mojna och blev stundtals till stiltje. Historiska steg på väg mot fredligare förhållanden togs såväl på Koreahalvön som på Afrikas horn. För svensk del följdes en intensiv valrörelse av stiltje i rikspolitiken. Väljarna hade sagt sitt, men de låsta positionerna i partipolitiken tycktes närmast skapa mer osäkerhet än bringa klarhet i regeringsfrågan. När klockorna klämtade för att ringa ut året var regeringsfrågan fortfarande olöst. Väljarnas partipolitiska preferenser i form av valresultatet är välbekanta. Men i vilken vindriktning stod den allmänna opinionen i övrigt under 2018? På vilka områden skedde förändringar i människors vanor och attityder under året som gick? Vilka samhällsfrågor var de viktigaste för den svenska befolkningen? I vilka sammanhang stormade det och i vilka rådde stiltje? Dessa är några av de frågor som kommer att besvaras i årets forskarantologi Storm och stiltje. Ett 40-tal forskare från olika discipliner vid universitet och högskolor i Sverige och utomlands medverkar med analyser. Storm och stiltje är den 74:e forskarantologin från SOM-institutet. Den bygger på 2018 års nationella SOM-undersökning – den 33:e i ordningen. Bokens innehåll knyter på många sätt an till stormar och stiltje i det svenska samhället i frågor som rör (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier.

Hemma Väst presenterar huvudresultaten från 2017 års västsvenska SOM-undersökning. I fokus för undersökningen står boende i Västra Götaland och de skillnader som finns mellan stad och land i fråga om boendesituation och levnadsvillkor. Titeln knyter an till de resultat och analyser som redovisas i boken och till upplevelsen att känna sig hemma i Västra Götaland. Hemma Väst riktar fokus på de utmaningar som boendefrågan ger upphov till och täcker in ämnen som variationer i boendemiljö, boende och hälsa, sjukvård, integration och segregation på boende- och arbetsmarknaden, samhällsoro, politiskt förtroende och medievanor. Boendetemat analyseras utifrån samhälleliga, politiska, ekonomiska och sociala vinklar, för att försöka få en bred förståelse för medborgarnas upplevelser och åsikter. Flera kapitel innehåller jämförelser med tidigare års västsvenska SOM-undersökningar och med de nationella SOM-undersökningarna. I Hemma Väst, den 73:e forskarantologin från SOM-institutet, bidrar forskare från olika discipliner vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola med analyser av det västsvenska samhället. Boken innehåller också en metoddokumentation av 2017 års västsvenska SOM-undersökning.