Björn von Sydow

Det nordiska samarbetet har tjänat de nordiska invånarna väl under efterkrigstiden och kan karakteriseras av fyra spårbyten. Efter det första spårbytet på 1950-talet bildades, efter ett kollapsat försök till en skandinavisk försvarsgemenskap, Nordiska rådet och individens fria rörlighet inom Norden stod i fokus. Det andra spårbytet ägde rum 20 år senare, då man övergick till ett sektorbaserat programsamarbete genom ett fyrtiotal nordiska institutioner och tre centrala politiska sekretariat. Efter ytterligare ungefär 20 år sker ett tredje spårbyte i det finländska och det svenska EU-inträdets fotspår. Då misslyckas försöket att geografiskt bygga upp ett s.k. trepelarsystem inom Nordiska rådet. Det fjärde spårbytet, huvudämnet i denna antologi, började 2007 2009 då ett nordiskt försvarspolitiskt samarbete formades. NORDEFCO bildas, Thorvald Stoltenbergs rapport 2009, en nordisk solidaritetsförklaring antas av utrikesministrarna 2011 och civil säkerhet blir viktigare. Därmed är cirkeln sluten. Samarbetet är tillbaka där man började: säkerheten. För ögonblicket lever vi mellan en europeisk säkerhetsgemenskap och Rysslands geopolitiska återkomst. Att sätta säkerheten främst känns angeläget i Norden. Förord av Björn von Sydow Medverkande författare: Birgitta Agazzi, Alyson Bailes, Mats Bergquist, Bengt Dennis, Jan-Erik Enestam, Lars-Åke Engblom, Gunnel Gustafsson, Henrik Hagemann, Arne Hardis, Guy Lindström, Snjólaug Ólafsdóttir, Carolina Sandö, Hans H. Skei, Fredrik Sterzel, Bengt Sundelius, Jacob Westberg, Claes Wiklund, Lena Wiklund, Henrik Wilén och Henrik Wivel.

På senare år har konkreta initiativ tagits för att fördjupa samarbetet kring försvars- och säkerhetspolitik mellan de nordiska länderna. Detta har skett genom att kalla kriget tog slut och genom östblockets upplösning. Stoltenbergrapporten från våren 2009, där 13 områden för ett fördjupat och utökat nordiskt säkerhetspolitiskt samarbete och bildandet av Nordic Defence Cooperation (Nordefco) hösten samma år utgör två av de viktigaste exemplen på ett förnyat intresse för nordiskt samarbete i försvars- och säkerhetsfrågor. I denna bok analyseras och diskuteras de långsiktiga förutsättningarna för ett fördjupat nordiskt samarbete inom försvars- och säkerhetspolitiken med utgångspunkt i exempel inriktade mot konkreta samarbetsprojekt som omfattat två eller flera av de nordiska länderna. De olika delstudierna sträcker sig över hela tidsperioden från Napoleonkrigens slut till 2000-talet. Detta 200-åriga perspektiv är motiverat av ambitionen att analysera hur samarbetet påverkats av olikartade internationella förhållanden i fråga om maktfördelningen mellan stormakterna samt närvaro och frånvaro av olika internationella samarbetsorganisationer. Delstudierna syftar till att belysa två övergripande frågeställningar:1. Den eventuella förekomsten av en nordisk säkerhetspolitisk modell, en grundläggande samsyn mellan de nordiska länderna i frågor om mål och metoder för internationellt säkerhetspolitiskt samarbete. Existensen av en sådan samsyn kan förmodas underlätta samarbetet mellan länderna också på lång sikt.2. De internationella och nationella faktorer som verkat pådrivande respektive återhållande på det säkerhetspolitiska samarbetet. Rörande denna andra fråga anknyter de olika delstudierna till generella påverkansfaktorer för länders säkerhetspolitiska vägval som hämtats från forskning kring internationell politik. Studierna omfattar de fyra stora nordiska länderna, Danmark, Finland, Norge och Sverige. Island har inte tagits med i undersökningen på grund av alltför stora skillnader i strategiskt läge och maktresurser jämfört med övriga nordiska länder. Även de baltiska länderna står utanför undersökningen eftersom dessa under större delen av 1800- och 1900-talet inte kunnat bedriva en egen utrikes- och säkerhetspolitik.

Boken inleds med ett fylligt kapitel som behandlar geometriska vektorer, linjer och plan samt andragradskurvor. De följande avsnitten, som behandlar matriser, linjära avbildningar, linjära ekvationssystem, determinanter samt egenvärden och egenvektorer, bygger i hög grad på detta första kapitel. Begrepp och satser illustreras och troliggörs så långt som möjligt med geometriska tolkningar. Två avslutande och helt nyskrivna kapitel behandlar basbyten, diagonalisering och kvadratiska former samt ger en inledning till den abstrakta teorin för vektorrum. Boken behandlar även vissa numeriska metoder och ger en introduktion till singulärvärdesuppdelning (SVD) och pseudoinverser. Boken är försedd med ett stort antal lösta exempel och övningsuppgifter. Många av exemplen är hämtade från områden där linjär algebra kommer till konkret användning. Boken vänder sig främst till studerande under första året på civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningar. Författarna, som alla undervisar eller har undervisat vid Luleå tekniska universitet, har lång erfarenhet av matematikundervisning och har medverkat som författare i andra läroböcker i matematik. Andra upplagan