Björn Wrangsjö

När blir människan en människa? Vad formar hennes hälsa och identitet? Det är gemensamma teman för kulturhistoriska fallstudier om företeelser i medicinens marginaler. Fjorton författare beskriver tidiga och nutida föreställningar om det mänskliga, om relationen mellan kropp och själ, mellan människan och hennes miljö. Här behandlas mikroskop och spiritister, deformerade skallar och tatueringar, parasiter och musik och mycket mer. Boken är rikligt illustrerad med historiskt bildmaterial. Redaktör är Motzi Eklöf, docent i tema hälsa och samhälle och verksam som vård- och medicinhistoriker. Hon är redaktör även för Främmande nära (2021) och Humanimalt (2020).

Antalet unga som hamnar i utanförskap ökar. Det kan handla om att de diagnostiseras med till exempel utvecklingsrelaterade funktions­nedsättningar eller att de har andra svårigheter. Följden kan bli en känsla av otillräcklighet och att inte höra till. Det är då lätt att hamna i utanför­skap och känna att man inte är tillräcklig. Föräldrar kan behöva söka hjälp och stöd hos skola, socialtjänst och/eller hälso- och sjukvård och att samordna insatser när de får problem med sitt barn. Att fungera som ett stöd för den unge och dennes familj i denna process är en av de viktigaste uppgifterna som miljöpedagoger och terapeutiska samverkare har. Denna bok beskriver hur man som behandlare kan arbeta och tänka samt vara så konkret och tydlig som möjligt i problematiska vardags­situationer, framför allt i de fall när ungdomen av olika skäl är placerad i någon av samhällets institutioner. Tillsammans … vänder sig till alla som i sitt arbete på ett eller annat sätt möter unga som behöver insatser och hjälp från andra än de närmaste. Förhoppningsvis kan boken bidra till en ökad kunskap och förståelse inom detta område.

Par skapar familjer inom vilka barn växer upp till vuxna som skapar familjer inom vilka barn växer upp. I en process över decennier och sekler skapas nya familjer ur de gamla, vilka i sin tur lämnar plats för nya. Förståelse för dessa processer på individ- och familjenivå hämtas bland annat från utvecklingspsykologi, systemteori, kulturpsykologi, intersektionalitetsteori, anknytningsteori och intersubjektiva perspektiv. De centrala funktionerna i en familj diskuteras och skydds- och riskfaktorer belyses. Olika stadier och skeenden illustreras genom en familjeberättelse som sträcker sig över fyra generationer. Familjen och livscykeln vänder sig till yrkesverksamma, med olika yrkes- och utbildningsbakgrund, som i sitt arbete möter familjer och som vill fördjupa förståelsen av familjelivet och dess förutsättningar belyst i ett långtidsperspektiv samt få en bredare bas för att förstå individens utveckling och funktion i förhållande till sin familjeanknytning.

Trots vår materiella utveckling tycks det finnas en risk att barn- och ungdomsgenerationen för första gången kommer att få en sämre psykisk hälsa än sina föräldrar. Ökade krav på prestation och utseende gör dagens tonåringar mer sårbara, och fler söker professionell hjälp. Kanske behövs en regelbunden samtalskontakt, någon som har kännedom om tonåringens livssituation, som har klinisk och vetenskaplig erfarenhet och är öppen för nya metoder. Tonårstid ger en teoretisk och klinisk grund för psykoterapi med tonåringar. Utgångspunkten är psykodynamisk och familjeorienterad, men beskriver också en bred arsenal av kompletterande tekniker och arbetssätt, liksom hur olika behandlingar kan kombineras. Boken är tänkt som kurslitteratur för blivande terapeuter. Genom sin bredd kan den också vara en inspirationskälla för alla som i sin vardag möter tonåringar, till exempel kuratorer, lärare, fritidsledare och tonårsföräldrar. Det har länge funnits behov av en bred lärobok på svenska om psykoterapeutiskt baserad behandling av tonåringar. Det är närmare 30 år sedan en sådan skrevs senast.