Blazenka Scheuer

Hur skulle vi uppleva att färdas med ljusets fart? Vad är egentligen snabbmat? Varför blir nyheter så fort inaktuella? Vad kännetecknar en döende människas syn på väntan? Och vad är det som rör sig i filmjölken på vårt frukostbord? De tretton populärvetenskapliga essäerna i denna bok anknyter alla till begrepp som tempo, hastighet, fart eller förändring. Essäerna spänner över vitt skilda fenomen från fysikaliska hastighetsberäkningar och elaka förkylningsvirus till dagens arbetslagstiftning och mobiltelefoner i Västafrika. Författarna är forskare vid Lunds universitet.

This study explores the zoomorphic content of Zibburta (bee/wasp) and Karkušta (weasel)—demeaning names given by R. Na?man of b. Meg 14b to Deborah and Huldah, two distinguished prophets of the Hebrew Bible. Looking closely at relevant texts, Blaženka Scheuer explores ancient beliefs about bees, wasps, and weasels, recounting a variety of key literary and visual motifs that highlight the different attributes of these animals. Scheuer’s study demonstrates the multiple ways in which zoomorphic images were used as interpretative keys both in the formation of Deborah and Huldah stories in the Hebrew Bible and in their subsequent versions. In a constant process of interaction with their cultural contexts, such zoomorphism represents an attempt to define the rabbinic beliefs about the role of women in Jewish tradition but also about the nature of God. Scheuer argues that the symbolic association of bees and weasels with asexual conception and birth made the zoomorphic slurs about Deborah and Huldah effective also as an argument against the doctrine of virgin birth in early Christianity. Emphasizing the foundational process of constant negotiation of traditions and textual interpretations, Scheuer exposes the culturally rich and religiously competitive world in which the biblical texts were transmitted.

Människans livsvillkor och självuppfattning påverkas när teknik och teknologi förändras. De förändringar som pågår just nu, som det ökande användandet av artificiell intelligens och digital teknik i vardagen, saknar historiskt motstycke. Teknoteologi undersöker skärningspunkter mellan teologiska, filosofiska, biologiska och teknologiska aspekter av vad det är att vara människa. Bokens sju kapitel är skrivna av forskare inom etik, systematisk teologi, bibelvetenskap, teknikfilosofi och mänskliga rättigheter. Tillsammans bidrar kapitlen med att tolka våra teknikgenomsyrade liv utifrån kristen teologi och filosofisk reflektion. Boken vänder sig till studenter inom ämnen som filosofi, teologi, religionsvetenskap och teknik men är samtidigt angelägen läsning för alla som intresserar sig för filosofiska och teologiska frågor som vad en människa är och hur människan kan förstå sig själv i relation till intelligenta maskiner.

The theology of Isaiah 40-55 has two seemingly contradictory aspects: the tension between the consolatory message of deliverance, and the harsh tone of accusation and the call to repentance. This study argues that such tension does not necessarily disclose a different authorship, but that it expresses the basic nature of the relationship between YHWH and the Israelites, in which the actions of YHWH and the actions of the people stand in a relationship of interdependence. Such interdependence is essential for the re-establishment and the continued existence of the relationship between YHWH and his people, as well as for shaping the identity of both the exiled and the non-exiled Israelite communities in the latter part of the sixth century B. C. E.