Bo Bengtsson

Bo Bengtsson och Martin Grander kombinerar i denna bok en analys av svensk bostadspolitik i dag och över tid med diskussioner kring olika teoretiska perspektiv av relevans för förståelsen av detta område. Bokens utgångspunkt är att bostadsfrågan inte bara handlar om offentlig policy och politik utan också formas av intressekamp mellan olika aktörer. Den svenska "bostadspolitiska regimen" vilar på fem institutionella pelare vilkas framväxt och utveckling ingående behandlas i boken. Till sina huvuddrag har dessa varit anmärkningsvärt oförändrade sedan de formades efter andra världskrigets slut, vilket kan förklaras med bostadspolitikens starka stigberoende. Samtidigt har pelarna successivt urholkats framför allt sedan 1990-talet. I boken analyseras det partipolitiska spelet om bostadspolitiken, men också de stora intresseorganisationernas roll där det framträder ett tydligt växelspel mellan särskilt hyrespolitikens innehåll och organisationernas inflytande. Författarna visar att bostadspolitikens utfall har blivit allt mindre generellt inriktat under de senaste decennierna, vilket exemplifieras med allmännyttans utveckling. De diskuterar även i vilken utsträckning bostaden alltjämt kan ses som en social rättighet i Sverige. Boken avrundas med en diskussion om jämlikhet i boendet som en normativ måttstock för bostadsförsörjningen. Bo Bengtsson är seniorprofessor i statsvetenskap, särskilt bostads- och urbanpolitik, vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet. Han forskar om bostads- och hyrespolitik i politiskt, teoretiskt, historiskt och jämförande perspektiv. Martin Grander är biträdande lektor i urbana studier vid Malmö universitet och föreståndare för den tvärvetenskapliga forskningsmiljön Studier i boende och välfärd. Hans forskning belyser bostadsförsörjning ur ett brett perspektiv, med särskilt fokus på boendets betydelse för jämlika levnadsvillkor.

Om rätten till bostad i svensk politik. Sveriges grundlag slår fast att det allmänna ska trygga medborgarnas rätt till bostad. Ändå saknar i dag många svenskar, vuxna såväl som barn, tillgång till en god och trygg bostad. I denna bok diskuterar Bo Bengtsson innebörden av rätten till bostad. Han visar att grundlagen inte ger den enskilda medborgaren någon juridisk rätt att gå till kommunen eller till domstol för att kräva en bostad. I stället rör det sig om en programmatisk rätt som ålägger staten ett mer övergripande ansvar för att bostadsförsörjningen fungerar. Detta ansvar kan inte utkrävas av den enskilde medborgaren, utan bara politiskt. Svensk bostadspolitik verkar genom offentliga korrektiv till bostadsmarknaden som ska göra det möjligt för medborgarna att finna en bostad som uppfyller deras behov. Under senare år har de fem institutionella grundpelare som det bostadspolitiska systemet vilar på försvagats, och mot denna bakgrund diskuteras om statens programmatiska ansvar behöver ersättas eller kompletteras med en utkrävbar rätt till bostad. Bo Bengtsson är professor i statsvetenskap, särskilt bostads- och urbanpolitik, vid Uppsala universitet. Han har publicerat en rad böcker, rapporter och artiklar om bostads- och hyrespolitik.

Den svenska bostadspolitiska regimen vilar på fem institutionella pelare vilkas framväxt och utveckling ingående behandlas av författarna. Till sina huvuddrag har dessa varit oförändrade sedan de formades efter andra världskrigets slut, vilket kan förklaras med bostadspolitikens starka stigberoende. Samtidigt har pelarna successivt urholkats framför allt sedan 1990-talet. I boken analyseras det partipolitiska spelet om bostadspolitiken, men också de stora intresseorganisationernas roll där det framträder ett tydligt växelspel mellan särskilt hyrespolitikens innehåll och organisationernas inflytande. >br>Författarna visar att bostadspolitikens utfall har blivit allt mindre generellt inriktat under de senaste decennierna, vilket exemplifieras med allmännyttans utveckling. De diskuterar även i vilken utsträckning bostaden alltjämt kan ses som en social rättighet i Sverige. Boken avrundas med en diskussion om jämlikhet i boendet som en normativ måttstock för bostadsförsörjningen. >br>Om författarna: >br>Bo Bengtsson är seniorprofessor i statsvetenskap, särskilt bostads- och urbanpolitik, vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet. Han forskar om bostads- och hyrespolitik i politiskt, teoretiskt, historiskt och jämförande perspektiv. >br>Martin Grander är biträdande lektor i urbana studier vid Mal- mö universitet och föreståndare för den tvärvetenskapliga forskningsmiljön Studier i boende och välfärd. Hans forskning belyser bostadsförsörjning ur ett brett perspektiv, med särskilt fokus på boendets betydelse för jämlika levnadsvillkor.

Alla behöver någonstans att bo. Bostaden är så central för vår välfärd att vi ser den som en mänsklig rättighet. Bostadsfrågan skär in i flera olika politikområden och kan diskuteras från vitt skilda utgångspunkter. Var – och hur – vi bor påverkar i hög grad vårt handlingsutrymme och våra framtidsutsikter. De ojämlika förutsättningarna på bostadsmarknaden är en av de tydligaste klassmarkörerna i dagens Sverige. I antologin "Allas rätt till bostad" analyserar 28 bostads- och urbanforskare från olika akademiska discipliner svensk bostadspolitik, dess förutsättningar, historiska utveckling och konkreta resultat. En socialt medveten bostadspolitik behöver inte minst förhålla sig till den växande ojämlikheten i det svenska samhället. Men den bostadspolitik som har förts, med privatiseringar och vinstkrav även på offentligt ägda bolag, har tvärtom fått klyftorna att växa. Hyresrätten är till exempel idag klart missgynnad jämfört med bostadsägandet. Antologins texter diskuterar också – bland mycket annat – den betydelse bostadsbidraget, besittningsskyddet, byggindustrin och barnkonventionen kan ha i ett vidare bostadspolitiskt perspektiv. Bostadspolitiken är en ödesfråga för många människor och för ett demokratiskt samhälle. Antologin visar att det krävs mer debatt och politisk fantasi och större rättvisa i bostadsfrågan än vi ser i dag. I antologin medverkar Karin Backvall, Bo Bengtsson, Peter Englund, Stina Fernqvist, Marie Flinkfeldt, Martin Grander, Kristina Grange, Jennie Gustafsson, Alexander Hellquist, Nils Hertting, Tim Holappa, Markus Holdo, Ståle Holgersen, Emma Holmqvist, Defne Kadioglu, Ilhan Kellecioglu, Ann Legeby, Anna-Sara Lind, Hans Lind, Carina Listerborn, Elisabet Näsman, Dominika V. Polanska, Emil Pull, Hannes Rolf, Tove Samzelius, Matilda Sandberg, Maria Wallstam och Stig Westerdahl. Samtliga är verksamma vid svenska lärosäten.

Varför så olika? Den frågan är utgångspunkten för denna bok som beskriver och analyserar bostadspolitikens utveckling sedan 1900-talets början i Sverige, Danmark, Norge, Finland och Island. Boken ges i december 2013 ut i en andra omarbetad upplaga, där hänsyn har tagits till utvecklingen allt sedan 2006 då boken gavs ut första gången. I den nya upplagan finns utförliga och genomarbetade, nyskrivna avsnitt i vart och ett av de fem landskapitlen om de senaste årens utveckling samt en uppdatering och i någon mån omprövning av slutsatserna i de jämförande kapitlen. Även andra avsnitt har setts över, bl.a. med hänsyn till senare forskning och till ny dokumentation som kommit fram under de senaste åren. Trots de stora likheterna mellan de nordiska länderna och trots täta kontakter mellan beslutsfattarna har de utvecklat fem helt olika system för att åstadkomma ett gott boende åt sina medborgare. I boken analyseras utvecklingen i ett perspektiv av stigberoende eller path dependence, som betonar betydelsen av tidigare beslut och händelser för det politiska handlingsutrymmet vid senare tidpunkter. Det historiska förloppet i vart och ett av de fem länderna beskrivs och tolkas från bostadsfrågans tidiga politisering i början av det förra seklet fram till dagens situation år 2013. Skillnader och likheter i utvecklingen i de olika länderna och mellan deras bostadspolitiska system analyseras. Författarna diskuterar också vad vi kan lära oss av historien om vi vill ta ställning till dagens utveckling och de aktuella bostadspolitiska stridsfrågorna. Bokens författare är ledande bostadsforskare historiker, sociologer och statsvetare från vart och ett av de fem nordiska länderna.

Denna handlar om föreningsliv, demokratisk delaktighet och lokal politik i Sverige. I debatten hävdas ofta att engagemang i föreningar och organisationer kan göra oss till politiskt mer aktiva medborgare, den så kallade folkrörelsetanken. Dessa idéer har också fått genklang i den svenska integrationspolitiken; även invandrade från andra delar av världen ska göras delaktiga i politiken via organisering i föreningar. I boken diskuteras, med stöd av nya forskningsresultat, hur dessa ideal stämmer med verkligheten. Boken innehåller kapitel om enskilda kvinnors och mäns föreningsengagemang och politiska deltagande, om invandrarföreningars möjligheter att påverka politiken och stimulera sina medlemmar samt om olika former av etnisk organisering och deras förhållande till den lokala politiken i tre kommuner. Den avslutas med två kapitel som sätter in de svenska förhållandena i ett internationellt perspektiv. Författarna är forskare med olika ämnesbakgrund och med inriktning på frågor om organisering och mångfald. Bo Bengtsson är professor i statsvetenskap och Clarissa Kugelberg docent i kulturantropologi vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet.