Bo Carlsson

I den här boken fokuseras samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv på det flervetenskapliga ämnet idrottsvetenskap. Författarna ger en introduktion till barn- och ungdomsidrottens, elitidrottens och breddidrottens framväxt och organisation i Sverige samt problematiserar och diskuterar utvecklingen. Vidare presenteras svensk och internationell forskning på området. Varje kapitel innehåller problemfokuserade uppgifter och en bibliografi som kan leda läsaren vidare till forskning och nya studier. Boken avslutas med ett kapitel om hur det självständiga arbetet eller examensarbetet kan läggas upp. Idrottsvetenskap – en introduktion är avsedd för studerande på högskolenivå, men också givande för läsare som vill sätta sig in i vad samhällsvetenskaplig och humanistisk idrottsforskning innebär.

Boken är den tredje i en serie om tre böcker om sport management i Sverige. Det är den tredje aktuella boken om sport management på svenska. Det är också den tredje boken som tar utgångspunkt i svenska förhållanden. Idrottens landskap förändras. Två tendenser är särskilt tydliga – professionalisering och kommersialisering. I den här boken tar vi upp hur dessa tendenser, tillsammans med andra samhällsprocesser som urbanisering och starkare miljökrav, påverkar idrottens former och dess arenor. Vi beskriver också hur olika tendenser förändrar yrkesroller inom idrotten och hur idrottens kulturella kontexter uppstår i nya skepnader. Inte minst blir vinstinriktade inslag tydligare, ibland parallellt med att värdesystem förändras. Sport management handlar om att finansiera, planera, organisera, leda, marknadsföra och utvärdera idrott. Sedan femton år tillbaka finns universitetsutbildningar som tar det här kunskaps- och forskningsområdet på största allvar. De flesta författarna i den här boken har varit med och byggt upp dessa utbildningar. De har också forskat och undervisat inom området och på så vis bidragit till fältets expansion och vetenskaplighet såväl i Sverige som internationellt.

När Sveriges stambanor skulle byggas på 1850-talet ansågs landskapet mellan Göteborg och Jönköping för kuperat Någon bana mellan Stockholm och Göteborg söder om Vättern blev det inte. Stambanorna drogs på annat håll och SJ blev härskare över hela järnvägsnätet. En privat järnväg GöteborgBoråsJönköping Östergötland skulle konkurrera för mycket med statsbanan och fick inte byggas. När ett sådant förslag kom i början av 1900-talet stödde SJ i stället ett projekt med tågfärja tvärs över Vättern. Några år senare kom ett nytt förslag, men SJ ansåg att det i stället borde byggas en lokalbana mellan Ulricehamn och Jönköping. Denna bana byggdes som Sveriges genom tiderna största arbetslöshetsprojekt men banan lades ner efter 20 år. Inte förrän 1984 föreslog SJ att Sveriges järnvägsnät skulle kompletteras med en ny länk BoråsJönköpingTranås. Länken kom att kallas Götalandsbanan och har under åren växt till en höghastighetsbana hela vägen från Göteborg över Borås, Jönköping, Linköping och Norrköping till Stockholm. Många vill ha den nya moderna järnvägen men en fråga är hur det stora bygget skall betalas. Det är en fascinerande del av Sveriges historia som Bo Carlsson berättar. Bo Carlsson är lärare från Jönköping och varit intresserad av järnvägar i många år!

Bo Carlsson, som debuterade som poet på Bonniers 1962 med Ställd i förändringen, återkommer nu på OEI editör med Öga Nord. Öga Nord, ett tidigare opublicerat bokmanus från 1965, är någonting så ovanligt som ett ytterligt genomarbetat svenskt exempel på samhällsorienterad visuell poesi, en konstruktivistiskt orienterad, nyfiket experimentell bok utifrån vilken det finns skäl att revidera den svenska poesihistorieskrivningen. Det jag upplevde vid årsskiftet 6465 var en den estetiska strukturbildningens kris. Sida vid sida står rakt motsatta gestaltningsformer. Dels en där språket fragmentiserats därhän att bokstäverna står mer eller mindre isolerade och där rent konkretistiska sammanbindningar uppstår. Dels en där det istället sker en förtätning mot kompakta block med referenserna till samhället, dess organisation och politiska yttringar. Båda tendenserna speglas i Öga Nord. (Bo Carlsson, Rörelsen över fälten, 2008) En rent beskrivande poesi kunde jag inte ägna mig åt, eftersom det var sådant icke-beskrivbart som dispositioners eller inre förutsättningars förändring i samhällsutvecklingen som i stor utsträckning intresserade mig. Jag kunde inte heller uppfatta språket som ett tillräckligt arbetsmaterial i en sådan icke-beskrivande poesi som den konkretistiska aktualiserade. Men den konkretistiska metodiken var inte utan betydelse för diktens situation. Den framkom nämligen ur en lek med nationalsångens välkända passus "fjällhöga nord". Metodiken tillät mig att bortse från givna betydelser, och jag plocka­de bort en bokstav ur den, höga blev öga. Anknytande till fjäll växlade detta ords betydelse och blev fjäll som faller från öga. Ett seende hade framkommit, sökande efter innebörd. Genom att denna innebörd inte var oväsentlig för mig och motsvarade en förväntan i bokstavsleken, underströks emellertid den abstrakta sidan på ett sätt som egentligen svor mot denna metodik. Den hade fått mig att istället för konkretistisk pröva beteckningen synkretistisk. Synkretistisk kommer av grekernas syn, tillsammans, och kretisein, göra som kretensarna, sluta sig samman trots inre oenighet. (Bo Carlsson, Den kinesiska blixten, 1972)