Bo Franzén

Emancipation och urbanisering i medeltidens Sverige är en studie av trender med ekonomisk anknytning 1200-1527. Medeltidens städer synes ha växt till sig i storlek och antal särskilt intensivt under den sista fjärdedelen av 1200-talet. Man kan notera att det är en period som ungefär är parallell med en rörelse av emancipation av ofria kvinnor och män såsom trälar. I och med många epidemier av pest 1350-1450 följde folkminskning och med den verkar stadskurvan planat ut. Skillnaderna mellan landskapen var stora med ett Väster- och Östergötland liggandes i ekonomisk framkant under högmedeltiden (1150-1350). Svealand kom med tiden att reducera denna skillnad. Det gäller särskilt gentemot Västergötland, vars urbanisering inte gick lika snabbt som i Svealand eller Östergötland. Dock, Östergötland uppvisar såväl ett successivt växande stadsväsende som en hög andel kvinnliga aktörer i affärer och andra beslut. Internationell genusinriktad forskning menar sig se ett hårdnande patriarkat i och med reformationen på 1500-talet. Här syns inte någon som helst förhistoria till ett hårdnande patriarkat - tvärtom! Andelen kvinnor som uppträder i offentligheten ökar tvärs igenom svensk medeltid. Den iakttagelsen stödjer tolkningen att reformationen innebar ett verkligt paradigmskifte som ytterligare stärkte ett redan starkt manssamhälle. BO FRANZEN är docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet med inriktning mot svensk medeltid.

This book is the third volume published in the research project run by Sveriges Riksbank concerning Historical Monetary Statistics for Sweden. The current volume includes chapters on the evolution of Swedish banking, historical house prices for Stockholm, the Swedish bond market, and Sweden s national wealth. Sveriges Riksbank is one of the oldest central banks in the world, if not the oldest. In its infancy, in the 17th century, the Riksbank was also the only bank in Sweden. But many more banks, of varying orientation and organisation, emerged in the following centuries. In two chapters, covering an early period from 1770 to 1870 and a modern banking period from 1870 onwards, a broad description of the scope of the Swedish banking industry over time is provided. In four chapters, a new house price index is presented for Stockholm from the Middle Ages to the present. The index shows that the increase in real house prices in the last few decades is matched by similar-sized increases occurring in the 17th and 19th centuries. These two historic episodes were followed by periods of secular stagnation, or even decline. All three long upturns in house prices can be related to periods of strong urbanisation. Sharp downturns have occurred due to various macroeconomic shocks, for example wars or financial crises. During these downturns, nominal prices have tended to decline less than real prices. The Swedish bond market emerged almost two hundred years ago. During the 19th century, private-sector bond loans issued by mortgage institutions and corporations to foreign lenders dominated. In the 20th century, government borrowing has dominated the market and the role of domestic lenders has increased. The national wealth of Sweden has transformed over the past two centuries. Private agrarian estates were the dominant assets in the 19th century, but the 20th century saw the emergence of financial assets and liabilities and also public-sector net wealth.

Boken publicerar ny statistik över det svenska monetära systemets framväxt från medeltiden till idag, med fokus på växelkurser, konsumentpriser och löner. Forskare från Göteborg, Lund och Stockholm diskuterar resultaten i tio kapitel. I boken presenteras ett konsumentprisindex för Sveriges som går tillbaka till 1290. Indexet visar att den genomsnittliga inflationen under perioden 1290-2008 var 2,5 procent per år, vilket ligger förvånansvärt nära Riksbankens nuvarande inflationsmål på två procent. Det århundrade som upplevde högst inflationstakt var 1500-talet, följt av 1900-talet. Reallönen för arbetare var högre i slutet av medeltiden än mitten av 1800-talet. Sedan dess har dock reallönerna stigit mer eller mindre kontinuerligt. Den kraftigaste ökningen ägde rum efter det första världskriget, som en följd av arbetstidsförkortningen. Det sista kapitlet presenterar industrilöner för män och kvinnor. Sedan 1800-talet har lönegapet mellan könen minskat, men från slutet av 1970-talet har skillnaden varit stabil. Boken är en del av ett mer omfattande projekt, som tidigare resulterat i en databas över historisk monetär statistik som finns på Riksbankens hemsida. En andra del beräknas komma ut inom två år. Den kommer att behandla statsskuld, penningmängd, aktieavkastning och ränteutveckling under motsvarande tidsperiod. I framtiden kommer även historiska serier över Riksbankens räkenskaper, fastighetspriser och banksektorn att publiceras.