Bo Göranzon

Få utomstående har insyn i militär verksamhet. Det är ett förhållande denna bok syftat till att ändra på. I de tre föregående Uppdragsböckerna har militärer med egna ord beskrivit vad de gör, när de gör de som de tränats för. Vilka uppdrag ska hanteras? Vad möter dem, och vilka utmaningar ställs de inför? Hur ser det yrkeskunnande ut som härbärgerar både förmågan att bruka dödligt våld men också förmågan att skapa relationer, förtroende och samarbete? I den här boken bidrar elva olika forskare utifrån skiftande perspektiv, med sina reflektioner över militär yrkespraktik, dess möjligheter och dess utmaningar.

Detta nummer av Dialoger rymmer följande teman: Den tredje kulturen, Erövra ett språk och Paradoxernas underjord.

InnehållBo Göranzon "Redaktionell kommentar" Siri Meyer "Innovatörerna kommer" Johan Svahn "Skapandeprocesser - systemutveckling och litterära analogier" Agneta Pleijel "Om det ungefärliga i ingenjörsarbete Opposition vid Göran Backlunds doktorsavhandling" Gunnar Bergendal "Självlärd" Nils Friberg "Ingenjör K. - en av de grå och talanglösa" Henrik Åhsberg "Michelangelos kupol" Johan Berglund "Banal ondska och formaliserat vetande" Clas Pehrsson "Jag - en autodidakt" Kjell Fagéus "Autodidakt och olika lärstilar" Cristine Sarrimo "Samtal pågår på författarskolan om hantverk, kvalitet och etablering"

"Till bildningsbegreppet hör förmågan att kunna upprätthålla dubbla perspektiv, att kunna se både möjligheter och gränser och att kunna se såväl likheter som skillnader mellan människans olika konstnärliga och vetenskapliga aktiviteter. Detta är något radikalt annorlunda än att vara "flexibel", ett honnörsord i tiden utan substans och riktning. Att vara bildad är att ha utvecklat sitt omdöme så att man kan leva i och hantera paradoxala fält som är typiska för praktisk verksamhet under utveckling." Bo Göranzon

År 1951 ställde matematikern Alan Turing frågan "Kan en maskin tänka?" Hans fråga inspirerade 1972 till att formulera idén om informationssamhället. När idéns förverkligande i samtiden utvärderades i en studie 1985 användes termen funktionell autism för att beskriva formaliseringen av arbets- och samhällsliv som kraftigt reducerade ­människans möjligheter att agera utifrån eget omdöme. Studien fokuserade på ­kunskapsteori och pekade på nödvändigheten av balans mellan teknologi, filosofi, historia och litteratur när vetenskap och teknik utvecklas. År 1985/86 inrättades Dialogseminariet och tidskriften Dialoger för att konfrontera de bärande idéerna kring informationssamhället. Med detta temanummer, som också blir det sista av tidskriften Dialoger, firar tidskriften 25-årsjubileum.

Denna bok är en introduktion till det bildningstänkande som utvecklats inom ramen för Dialogseminariet och i forskarskolan Yrkeskunnande och teknologi. I korthet går det ut på att utveckla ett kritiskt reflekterande förhållningssätt som hämtar kunskapsnäring från både vetenskapens precision och den beprövade erfarenheten. Att vara bildad innefattar att se och ta tillvara båda dessa kunskapsformer och att bejaka det praktiska kunnandet vilket inte är ett resultat av teoretiska modeller.

De fallstudier som står i centrum gäller datorstöd for verksamheter med ett beräkningskunnande i fokus. De kan vara en spegel for reflektion; det finns möjligheter for läsaren att "känna igen sig" liksom att se olikheterna i förhållande till den egna verksamheten. Reflektion över praxis är ett nödvändigt inslag för en fördjupning av yrkeskunnandet. För att kunna tematisera det slag av kunskap som yrkeskunskap utgör - vilket innebär en kunskap som används i praktiska situationer, for att lösa arbetsuppgifter man står inför behövs ett filosofiskt arbete. Ett nära samarbete med filosofer har varit av avgörande betydelse. "Jag skulle vilja beteckna Dialogseminariets experimentella verksamhet som ett praktiskt filosofiskt laboratorium med ambitionen att återuppfinna (ett nytt slags) humanvetenskap i en kontext präglad av naturvetenskapliga-teknologiska kunskapskulturer." Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi, kultur och företagsledning vid Åbo Akademi

The epistemology of professional knowledge is a research field that occupies itself with the development and maintenance of professional knowledge at both an individual and working group level, but also at a community level. One of its major aims is to illustrate the effect of information technology on professional knowledge and to create the basis for a sound social and productive implementation of new technology in the workplace. This book strives to define the contours of this research field. The study extends directly into the centre of debates on the philosophy of the mind. Through a series of case studies, the author examines the conflict between mathematical calculation and human judgement, which arises when new technology competes with existing professional knowledge. He also provides a useful context for the major issues by looking at the historical development of the computer as a tool and examining the scientific and intellectual traditions, which have shaped design approaches. A chapter on education and professional knowledge covers the problems of balancing technology, human knowledge and working practices. Professor Göranzon insists that work studies require an understanding of the fact that thinking about work and skill is always rooted in a tradition and that the awareness of a number of different historical perspectives on these matters has a liberating effect. Bo Göranzon is professor emeritus of Skill and Technology at the Royal Institute of Technology (KTH), Stockholm and Life Long Research Fellow of Clare Hall at Cambridge University. Since 1985 he's Artistic Director for the Dialogue Seminar at The Royal Dramatic Theatre in Stockholm.

En essäsamling som visar hur experiment med konstnärliga uttrycksformer bryter vaneseende och vidgar perspektivet på praktiskt formad kunskap.

The intention of this book is not to add another technical work to the series of publications already available on matters connected with the relations between natural and artificial intelligence, nor to repeat the positions already well expressed in, for example, the debate between John Searle, Daniel Dennet and Hubert Dreyfus. It is an attempt to encourage philosophical reflection on dimensions of the subject that have hitherto been somewhat neglected. This book, which explores a number of case studies, is the fifth in the series, the previous four books being: (i) Knowledge, Skill and Artificial Intelligence (Bo Goranzon and Ingela Josefson (Eds. ), Springer-Verlag, London, 1988) (ii) Artificial Intelligence, Culture and Language: On Education and Work (Bo Goranzon and Magnus Florin (Eds. ), Springer­ Verlag, London, 1990) (iii) Dialogue and Technology: Art and Knowledge (Bo Goranzon and Magnus Florin (Eds. ), Springer-Verlag, London, 1991) (iv) Skill and Education: Reflection and Experience (Bo Goranzon and Magnus Florin (Eds. ), Springer-Verlag, London, 1992) An important connection between these four books is the conference on Culture, Language and Artificial Intelligence held in Stockholm in May-June, 1988. The conference was attended by more than 300 researchers and practitioners, from over 15 countries, in the fields of technology, philosophy, the history of ideas, literature and linguistics. Contributions to the books were solicited from among those who attended the conference and from researchers involved in work related to its aim.