Bo Gustavsson

Edgar Morin föddes 1921 i Paris. Till sin hundraårsdag skrev han Lärdomar från mina 100 år som inte bara sammanfattar hans långa liv och de lärdomar han dragit, utan som också kommenterar de krig, konflikter och politiska rörelser, liksom det intellektuella arbete, som präglat hans liv. I Frankrike var boken en stor framgång och diskuterades intensivt. Det är ett unikt perspektiv på 1900-talet som i allra högsta grad också talar till vår egen tid. Bo Gustavsson har översatt och skrivit ett efterord.

Vad är en skådepenning, medalj, jetong, medaljong och plakett? Vilken är åtsida respektive framsida? Hur gör man en medaljbeskrivning utan bilder? Hur anges referenser och provenienser, storlek, vikt, halt och form? Detta är en oumbärlig handbok för fackmän och intresserade om hur man beskriver svenska medaljer och plaketter.

Nio essäer om Sven DelblancI Sven Delblancs romaner förenas fantasifull fabulering med allegoriska och mytiska mönster. Hans prosa växlar mellan frisk realism, uppsluppen grotesk, humor och nattsvart förtvivlan. I hans texter finns både stark medkänsla och sinnrik idédiskussion. I en värld präglad av kris och undergångskänsla diskuterar Delblanc ett viktigt problem. Finns det ett humanismens tredje alternativ till auktoritär ordning och egoistisk frihet? Delblancs bild av världen är mörk, men mörkret motsägs både av en absurd och trotsig motståndsvilja och en enastående språklig vitalitet. I föreliggande bok belyser nio litteraturhistoriker och kritiker Delblancs mångfacetterade författarskap. Fem av texterna härrör från Delblancsällskapets symposion i samband med dess 20-årsjubileum 2019. De har kompletterats med fyra tidigare publicerade texter. Kurt Johannesson skriver om modernism och retorik i romanerna Kastrater, Speranza och Jerusalems natt och Bo Gustavsson diskuterar pjäsen Senecas död, romanen Ifigenia och essän Homerisk hemkomst, alla med koppling till antiken. Håkan Lindgren och Crister Enander tar upp Delblancs civilisations- och samhällskritik i Grottmannen och Änkan. Bo Larsson belyser Delblancs dialog med Kierkegaard i Moria land, och Jenny Maria Nilsson tar samma roman som utgångspunkt för en personlig betraktelse av människans villkor. Helene Blomqvist skriver om den mänskliga beröringen i Delblancs texter och Lars Ahlbom om hans livslånga intresse för Jesusgestalten. Boken avslutas med en essä av Magnus Halldin om Slutord, den dagboks- och tankebok Delblanc skrev när han drabbats av den cancer som skulle ta hans liv 1992. Sven Delblanc (1931-1992) Sven Delblanc debuterade med Eremitkräftan (1962), en spännande bildningsroman som slår an det i författarskapet genomgående frihetstemat. Hans riktigt stora genombrott kom med Prästkappan (1963), en färg-rik, både uppsluppen och förtvivlad pikareskroman som utspelar sig i Fredrik den Stores Preussen. Med de episka tetralogierna Hedebysviten (19701976) och Samuelsviten (19811985) erövrade Delblanc en stor publik. Den förstnämnda blev succé som tv-serien Hedebyborna. Samuels bok, som inledde den senare sviten, belönades med Nordiska rådets stora pris. De idéanalytiska historiska kortromanerna Kastrater (1975), Speranza (1980) och Jerusalems natt (1983) behandlar respektive konsten, politiken och religionen. I de självbiografiska böckerna Livets ax (1991) och Agnar (1993) skildrade Sven Delblanc smärtsamt självutlämnande sin uppväxt med en auktoritär far. Livets ax belönades med Augustpriset.

Robert Hass räknas bland USA:s mest betydande poeter och i sin diktning reflekterar han över vardagliga händelser då reflektionen blir ett slags sjätte sinne som ger erfarenheten en djupare mening. Att läsa Hass lär en uppmärksamhetens konst. Urvalet i den bok är ur Hass samtliga sju diktsamlingar sedan debuten 1973. Han är även översättare och essäist, har översatt bland andra Tomas Tranströmer och Czeslaw Milosz.

Ivan Aguéli är ett världsnamn inom konsthistorien. För första gången utges i bokform ett urval av de essäer och översättningar som Ivan Aguéli publicerade i den franska tidskriften "La Gnose" 1910–11. Boken innehåller även "Traktaten om Enheten" av sufimästaren Ibn Arabi, ett verk från 1200-talet som betydde mycket för konstnären.

Detta är en poetisk debattbok, den första i sitt slag i Sverige. Vad som behöver debatteras är konsekvenserna av metoo för relationen mellan kvinnor och män. Vad gjorde metoo med svenskarna och Sverige? Vad hände med rättssamhället och den svenska demokratin? Vad hände med kulturlivet och den fria debatten? Vad fan hände året då allt hände? Frågorna skummade kring den nya Venus födelse. Bo Gustavsson är författare, översättare och kritiker. Hans senaste bok är Vår samtida tänkare Peter Sloterdijk (Themis) där huvudlinjerna i den tyske filosofens tänkande presenteras. Sloterdijk är en internationell celebritet, men mindre känd i Sverige.

Den tyske filosofen Peter Sloterdijk är en central röst i samtiden, även om han är mindre känd i Sverige. Han ägnar sig åt "upplyst katastrofism" ddå han visar på sätt att komma ur vår tids krismentalitet. Han är en Kassandra med ett hoppfullt budskap. Det gäller att öva upp existentiell kompetens och utvecka en ny global etik för överlevnad på denna planet. Parollen blir då uppmaningen i en berömd dikt av R. M, Rilke: "Du måste förändra ditt liv."

Polletter var vanliga betalningsmedel i slutet av 1800- och i början av 1900-talen. I olika sammanhang - när man betalade på spårvagnen och färjan, fick i gång gasleveransen, som förköpta bevis på rabatt på favoritrestaurangen - betalades med polletter i vardagen. De underlättade också intern administration inom en rad olika företag i en tid som föregick dagens datoriserade tillvaro. Hur de användes har ofta har fallit i glömska - det var självklart då och behövde inte dokumenteras. Polletter är bärare av information om affärer och rutiner och har därmed ekonomihistoriska och kulturhistoriska värden som överstiger de konstnärliga. Boken beskriver omkring 2000 olika polletter utgivna i Göteborg, de första i bruk på 1700-talet. I viss omfattning kommer vi fortfarande i kontakt med polletter i kundvagnar och på rouletteborden. Det så kallade kontantlösa samhället kanske leder till nya användningsområden. I en del fall är polletterna de enda vittnesbörden från företaget som gett ut dem. Telefonkataloger och tidningar ger ingen upplysning och arkiv saknas. I andra fall är det känt att polletter har använts, men ingen tycks veta hur de ser ut eller har samlat dem i sina gömmor. Tanken med boken är att dokumentera ett område som inte redovisats sedan slutet av 1800-talet och delvis varit svåröverblickbart eftersom bildmaterial saknats. Boken består både av kataloger över polletterna, men också av berättelser om detaljer i deras tids vardagsliv som kommer i dagen genom dessa små föremål.

Efter Rainer Maria Rilke 1923 utgivit "Duinoelegierna" och "Sonetterna till Orfeus" började han skriva dikter på franska. Det blev fyra samlingar: Vergers - Fruktträdgårdar Les Quatrains Valaisans - Fyrradingar från Valais Les Roses - Rosorna Les Fenêtres - Fönstren

Orden avlägset land bär en mystik ton de förflyttar sinnet till något helt annorlunda. Det var något som Sven Delblanc kände igen när han läste orden i Gunnar Ekelöfs dikt, Jag skriver till dig från ett avlägset land . I denna bok analyseras mystikens centrala roll i Ekelöfs och Delblancs författarskap och den relateras till deras livsuppfattningar. Skillnaden kan tyckas stor mellan Delblanc och Ekelöf, den ene prosaförfattare med ordrika berättelser, den andre en sparsmakad lyriker, men Delblanc hade också i likhet med Ekelöf en fot i den modernistiska traditionen och bägge var de idédiktare. Det finns många beröringspunkter mellan dem i såväl dikt som tanke. Varken Ekelöf eller Delblanc ville tillhöra någon kyrka men de var båda mottagliga för andliga och religiösa teman, som de gav personliga tolkningar i sin konst. I ett par av bokens essäer analyseras deras gudsbilder, vilka båda har kvinnliga förtecken. Vi får också läsa om inspirationen av bildkonst i författarskapen, Ekelöf tog intryck av ikoner, Delblanc av den orientaliska mattan. De hade båda en starkt pessimistisk livssyn, deras syn på samhället var mörk och i bägge författarskapen finns inslag av makt- och civilisationskritik. Även detta berörs i denna insiktsfulla bok där sammantaget elva skribenter skriver utifrån olika teman kopplade till bokens ämne. Boken baseras på material från ett seminarium om mystik och livssyn hos Gunnar Ekelöf och Sven Delblanc på Sigtunastiftelsen hösten 2016 arrangerat av Gunnar Ekelöf-sällskapet och Delblancsällskapet i samarbete med stiftelsen.

Höst i Berlin är en bok om skrivandet, samtiden och mörka skuggor ur det förflutna. Höst i Berlin bildar ett begrepp som är både estetiskt, politiskt och existentiellt. Det handlar om sägandets att, broarna över Spree, Nefertitis leende och Rosa Luxemburgs död, das Volk, namn som kommer långt ifrån, historiens ängel, nio kärl av ljus. Höst i Berlin, alltid höst i våra rörelser och tankar. Höst i Europa och världen i mars 2017 då nationalismen och högerpopulismen åter är på frammarsch. Det är där vi lever, där vi bor. Höst i Berlin. Bo Gustavsson är författare, översättare och kritiker. Han är aktuell med essäboken Den långa dagen (Celanders) som utgör tredje delen i en trilogi. Samlingsnamnet är Frihetstrilogin. Diktsamlingen Höst i Berlin kan läsas som en poetisk uppföljare till essäprojektet. Eller rättare sagt kan trilogin läsas som ett kognitivt förspel till diktsamlingen.

Texterna i denna bok handlar om en verklighetskris som är både samtida och tidlös. Alltsedan väggmålningarna i stenåldersgrottan i Altamira i Spanien har människan på olika sätt och med olika medel föreställt sig förhållandet till världen. Det har skett genom myter, religion, filosofi, politik, konst, vetenskap och teknologi. Förhållningssätten utgör försök att hantera en pågående verklighetskris genom att skapa världsförklaringar. Egentligen kan de ses som besvärjelseakter, det vill säga uttryck för kreativ fantasi. Det gäller också politiken och vetenskapen. Världen har alltid varit för stor och för obegriplig och hotfull, även om den i våra dagar kan förefalla ha krympt till ett klick på datorn eller pillande med smarttelefonen. Det är kanske just det som är problemet. Medieflödet har idag tagit över våra subjektiva liv och blivit våra jag. Därför upplevs verkligheten mer ångestfull och obegriplig än någonsin tidigare. It-samhället har radikaliserat verklighetskrisen. Det drabbar individens egen självuppfattning och syn på omvärlden. Vi lever i förflyktigandets tid då existensen blivit ett flimmer. Den subjektiva verkligheten existerar inte medan den objektiva verkligheten upplevs som irrationellt hot. Hur ska vi förhålla oss till det? Den långa dagen är tredje delen i en trilogi där de båda andra delarna består av essäböckerna Det stora okända och Det nya nuet. Samlingsnamnet på projektet är Frihetstrilogin. Det handlar om att återupptäcka en förlorad frihet. Kanske är det en frihet som vi aldrig ens varit medvetna om. Kanske är det en frihet som aldrig existerat. Dostojevskijs Stroinkvisitor har nog rätt. Den tyngsta bördan att bära för människor är friheten.

Vi bor alla i flyktens hus. Detta är migrationens och flyktingströmmarnas tid april 2014. April är all tid, april är alla månader, alla år då du kommer med ansiktet av den sista flykten. Du kommer med det nya ordet för motstånd på läpparna och den sista flyktens vind i håret. Du leder oss ut ur flyktens stora hus. Moder av det kommande, moder av det nya ordet för motstånd. Du har aprils ansikte av flykt fri från flykt. Moder, vi följer dig och andas det nya ordet för motstånd. Bo Gustavsson är författare, översättare och kritiker. Hans senaste bok är essäsamlingen Det nya nuet.

Vad vill oss ensamheten? Den vill oss alltid något annat. Dessa dikter undersöker detta något annat.

Var det inte Ekelöf som i en intervju i början av 1960-talet beklagade sig över nutidsmänniskans desentivisering? Vad han avsåg var förlusten av förmågan att kunna förnimma med andra sinnen än det logiska förnuftets. Existensen och historien är egentligen okända faktorer som kräver att upptäckas på nytt för att vi ska kunna återerövra glömda värden. Låt oss resensivisera våra sinnen och sjunga en ny sång om människan!